Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 13 december 1947 - De kemiska grundämnenas namn, av Arne Ölander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
928
TEKNISK TIDSKRIFT
33 As arsenik [-ni’k] -en
85 At äst at [asta’t] -en; kallas på engelska astatine
56 Ba barium [ba’-], -i(um)et
4 Be beryllium [-ryl’-], -i(um)et
82 Pb bly -et
5 B bor [bå’r] -en
35 Br brom [brå’m, bråm’] -en
58 Ce cerium e. cer [se’rium], ceri(um)et e. ceret
55 Cs cesium [se’sium], -i(um)et (icke: cäsium)
96 Cm curium [ku’rium], -i(um)et
66 Dy dysprosium [-prå’-], -i(um)et
68 Er erbium [är’-], -i(um)et
63 Eu europium [euro’-], -i(um)et
9 F fluor [fluå’r] -en
15 P fosfor [fås’får] -n
87 Fr francium [fran’sium], -i(um)et
64 Gd gadolinium [gadoli’-], -i(um)et
31 Ga gallium, -i(um)et
32 Ge germanium [jerma’-], -i(um)et
79 Au guld -et
72 Hf hafnium [haf’-], -i(um)et
2 He helium, -i(um)et
67 Ho holmium [hål’-], -i(um)et
49 In indium [in’-], -i(um)et
77 Ir iridium [iri’-], -i(um)et
53 J jod [jåd’] -en
26 Fe järn, -et
48 Cd kadmium [kad’-], -i(um)et
20 Ca kalcium [kal’sium], -i(um)et
19 K kalium [ka’-], -i(um)et; kalit är däremot bestämd
form av kali
14 Si kisel [tji’-], kiseln e. kislet
17 Cl klor [klå’r] -en
27 Co kobolt [ko’bålt, kåb’ålt] -en
6 C kol -et
29 Cu koppar -n e. -en
24 Cr krom [krå’m] -en
36 Kr krypton [kryp’tån] -et
80 Hg kvicksilver, -silvret
7 N kväve -t
57 La lantan [-ta’n] -et
3 Li litium [li’tsium] e. lithium [li’tium], -i(um)et
71 Lu lutetium [lute’tsium], -i(um)et; på engelska, även
danska, lutecium
12 Mg magnesium [mangne’-], -i(um)et; formen magnes
[mangne’s] -et har ej slagit igenom
25 Mn mangan [mangga’n] -et e. -en
42 Mo molybden [målybde’n] -et
11 Na natrium [na’-], -i(um)et
60 Nd neodym [neådy’m] -et
10 Ne neon [ne’ån], -et; särskilt bland icke-kemister är
uttalet neå’n vanligt
93 Np neptunium [-tu’n-], -i(um)et
28 Ni nickel, nickeln e. nicklet
41 Nb niob e. niobium [niå’b], niobet e. niobi(um)et
76 Os osmium [ås’-], -i(um)et
46 Pd palladium [-la’-], i(um)et
78 Pt platina [-ti’-], -n; det spanska uttalet är numera
förhärskande, förr sade man pla’tina
94 Pu plutonium [-tå’-], -i(um)et
84 Po polonium [pålå’-], -i(um)et
59 Pr praseodym [-ådy’m] -et
91 Pa protaktinium [pråtakti’-], -i(um)et
88 Ra radium [ra’-], -i(um)et
86 Rn radon [ra’dån] -et; internationella
atomvikts-tabellen upptar detta namn, som noga taget avser
endast den stabilaste av de tre kända isotoperna
75 Re rhenium e. renium [re’-], -i(um)et; då floden
Rhens namn i svensk text plägar stavas med Rh,
ligger det nära till hands att vilja behålla h
45 Rh rhodium e. rodium [rå’-], -i(um)et; att behålla h
kan motiveras med att det finnes med i
beteckningen, som annars avviker från namnet
37 Rb rubidium [rubi’-], -i(um)et
44 Ru rutenium [-te’-], -i(um)et
62 Sm samarium [-ma’-], -i(uin)et
34 Se selen [sele’n] -et
47 Ag silver silvret
21 Sc skandium [skan’-], -(um)et
38 Sr strontium [strån’tsium], -i(um)et
16 S svavel svavlet
8 O syre -t
81 TI tallium e. thallium [tal’-], -i(um)et
73 Ta tantal [-ta’l] -et
43 Tc teknetium [tekne’tsium], -i(um)et; på engelska:
technetium
52 Te tellur [tellu’r] -et
50 Sn tenn -et
65 Tb terbium [tär’-], -i(um)et
90 Th thorium e. torium [to’rium], -i(um)et; i
beteckningen finnes h, jfr Rh
22 Ti titan [tita’n] -et
69 Tm tulium e. thulium [tu’lium], -i(um)et
92 U uran [ura’n] -et
23 V vanadin [-di’n] -et; "vanadium" är engelska
83 Bi vismut [vis’mut] -en
73 W wolfram, volfram [vål’fram] -et (eng.: tungsten);
beteckningen är W, medan V betyder vanadin
1 H väte -t
54 X xenon [kse’nån] -et
70 Yb ytterbium [ytär’-], -i(um)
39 Y yttrium [yt’-], -i(um)et
30 Zn zink [singk] -en
40 Zr zirkonium [sirko’nium], -i(um)et
Några i kärnkemin (nukleoniken) använda termer
Elektron, positron; meson, mesotron; neutron, proton,
deuteron uttalas alla med betonad ändelse -å’n. Bestämd
form får ändelsen -en, pluralis får -er. Detsamma gäller
nukleon, gemensamt namn för i kärnor ingående
elementarpartiklar. Neutrino [nevtri’nå], -n, tycks hittills inte ha
använts i svensk pluralis, men alla tillfrågade har förklarat
att neutriner är den bästa formen.
Några speciella isotopnamn
Väteisotoperna kallas: ]H protium [prå’tsium], -i(um)et,
D deuterium [devte’rium] och T tritium [tri’tsium].
Namnet radon får stundom representera hela elementet
86 och ej blott RaEm, radiumemanationen. Namnen
aktinon (An) och thoron (Tn) [akti’nån, to’rån], användes
parallellt med aktinium- och thoriumemanation.
MsThl mesothorium I = ^Ra
MsThll i= mesothorium II ^Ac
RaTh i= radiothorium ,= ^Th
RaAc i= radioaktinium i= ^Th
lo i= jonium [jo’nium] := ^Th
Några synonymer och föråldrade namn
86 Em emanation [-sjo’n] är ett gemensamt namn för de
tre radioaktiva emanationerna; ofta användes det kortare
radon. Nt, "niton", har aldrig kommit i allmänt bruk.
Ekainangan, ekajod och ekacesium troddes på sin tid
upptäckta och kallades "masurium", "alabamine"
(engelska) och "virginium". Men sedan dessa upptäckter visat
sig förhastade, och sedan framställning med konst eller
ny upptäckt gjorts har de kallats teknetium, astat och
francium. Element 61 II, "illinium", torde även vara en
förhastad upptäckt av ett element som numera med konst
tillverkats. Som nytt namn har föreslagits dels Cy
cyklo-nium [syklå’nium], dels Pm prometheum [pråme’teum].
Vilket namn som kommer att antas är ännu ej klart.
Synonymerna Ab "aldebara’nium" ytterbium och Cp
"cassiopei’um" i= lutetium förekommer ofta i litteraturen.
Cb "colum’bium" är det amerikanska namnet på niob, och
"gluci’nium" är ett franskt namn på beryllium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
