- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
937

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 13 december 1947 - Sendzimir-precisionsvalsverk, av SBt - Nya magnesiumlegeringar med halter av zirkonium och cerium, av i Göransson - Ett modernt instrument för röntgenanalys, av I Göransson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 december 1947

937

0,25 mm, då som bekant virvelströmsförlusterna ökar med
kvadraten på tjockleken. Med detta nya valsverk kan
Hiperco-plåten utvalsas till önskad tjocklek.

Tack vare detta utmärkta redskap är
forskningsingenjören i stånd att undersöka de magnetiska egenskaperna
hos mycket tunna plåtar. Ett viktigt behov finns av ökad
kännedom om de magnetiska egenskaperna i t.ex.
kärn-materialet hos högfrekvenstransformatorer. Med
Sendzi-mir-valsverket är det sålunda möjligt att valsa plåt ned
till 0,015 mm (detta tidskriftspapper är ca 4 gånger
tjockare). Så tunna plåtar kan kanske möjliggöra närmare
studium av storleken hos de s.k. domänerna hos
ferro-magnetiska material — dessa områden med magnetisk
mättning, där alla "elementarmagneterna" antas peka åt
samma håll. En ökad kännedom om dessa domäner är av
stor betydelse för den moderna teorin om terromagnetisinen.

Valsarna i Sendzimir-valsverket har förvånansvärt liten
diameter, ca 11 mm, jämfört med de vanliga valsverken.
Häri ligger även förklaringen till denna precisionsvals
-ning, då en så liten diameter ger ett mycket överlägset
valsgrepp. Hos de sedvanliga valsverken med
valsdiametrar på mer än 200 mm är valsgreppet avsevärt mindre och
mycket energi går åt att enbart släta ut plåten. Med
Sendzimir-valsverket erhålles vidare stor jämnhet i
tjockleken vid valsning av mycket tunna plåtar. De två
arbets-valsarna går nämligen mellan fyra drivande valsar, vilka
i sin tur stödjes av ytterligare fyra rullar. Hela valsverket
är helt inneslutet i ett stålhus. Valsarna hos ett vanligt
valsverk är i allmänhet understödda av lager i valsarnas
ändar med ett par stödjevalsar, varför vid höga tryck den
valsade plåten blir något ojämn i tjockleken.
Valsmekanismen hos Sendzimir-valsverket arbetar med stor
precision med en observerad maximal slirning mellan valsarna
på 0,025 mm. Arbetsrullarna är vidare legerade med
vol-framkarbid, varför en relativt liten nötning kan förväntas
(Westinghouse Eng. maj 1947). SBt

Nya magnesiumlegeringar med halter av zirkonium
och ceriuin har studerats. Med Zr har goda resultat
erhållits, när zink samtidigt inlegerats. Zr höjer
stelnings-temperaturerna; Mg-legering med 6 % Zn syntes t.ex. vara
fullt stelnad vid 388°C, men när 0,75 % Zr tillsattes låg
lägsta stelningstemperaturen vid 515°. En Mg—Zn-legering
med Zr-halt kan därför pressas med mycket högre
hastigheter än utan denna tillsats. En lovande legering för
profilpressning håller 5,8 % Zn, 0,8 % Zr och resten Mg.
Legering med Zr blir efter avslutad bearbetning även finkornig,
varigenom den får större hållfasthet. Några ungefärliga
hållfasthetsvärden anges som jämförelse:

Typ ZK 60 FS-1 J 1 O-l HT
Al ........... ....... % — 3,0 6,5 8,5
Zn ........... ....... % 5,0 1,0 1,0 0,5
Mn .......... ....... % — 0,3 0,2 0,2
Zr ........... ....... % 0,75
Oß............ 26 30 37
0* ........... . . kp/mm2 28 17,5 17 25
<56 ............ ....... % 9,5 15,2 16,8 10,8
Os" (tryck) . .......... 25 10,5 10,5 24
Seghet* ....... 15,3 15,6 3,1

Halten av Zr bör med hänsyn till pressningsegenskaperna
vara över 0,5 %, och för olika mängder Zn erhålles olika
hållfasthetsvärden allt efter pressningshastigheten.

Mangan ger ofta grovkorniga Mg-legeringar, varför man
ibland för större gjutgods använder en binär Ce-legering,
t.ex. med 6 % Ce och Mg. Gjuttemperaturen har stor
betydelse för kornstorleken. Hos en legering med 6 % Ce
och 2 % Mn var kornstorleken ca 0,5 mm för 650°
gjut-temperatur men ca 3 mm för 815°. Gjutstrukturen hos
magnesium med Ce företer korn av fast lösning Mg, om-

* Långsam avböjning av speciellt plåtprov med sidoskåra.

givna av en "hinna" eutektat, CeMg9 + Mg. Detta
eutek-tiska nätverk är nästan sammanhängande vid 1,25 % Ce,
fullständigt vid 2,5 % Ce och växer i tjocklek, tills ca 1I3
av synfältet upptas av eutektat vid 10 % Ce. De
fysikaliska egenskaperna blir goda, om glödgning företas strax
under stelningspunkten, t.ex. 16 h vid 565°, och
materialet efter avkylningen åldras vid ca 200°.
Draghållfastheten förändras ej så mycket med olika Ce-lialter hos
dessa legeringar, men sträckgränsen, förlängningen och
hårdheten påverkas i hög grad. Vid 6 % Ce, 94 % Mg får
man en god kompromiss mellan olika värden: oß ,= ca 14
kp/mm2, cSi= 10,5 kp/mm2, <5si=ca 2 %, Hß e= ca 55 för
åldrat material. Dessa tal är ganska låga, men
egenskaperna bibehålles förvånansvärt väl för temperaturer upp till
ca 200°. Kryphållfastheten förbättras avsevärt av cerium:

Kryphastighet vid 150°
Mg+ 8,5 Al 0,5 Zn 0,2 Mn 0,7 %/1 000h, ca 3 kp/mm2
(smitt)

Mg + 2 Ce 2 Mn 0,3 %/l 000 h, ca U kp/mm2

Kryphastigheten för Mg-legering med 10 % Ce är vid
300° av samma storleksordning som för den med Al, Zn
och Mn ovan vid 150°. Man använder Mg-legeringar med
Ce bl.a. för fotogravyr. Etsning kan så utföras, att goda
reproduktioner erhålles. Man utnyttjar sådant material
även att plätera rörledningar med, varmvattenrör och
behållare, varvid Mg-metallen ger katodiskt skydd åt stålet
(Metal Progress aug. 1947). I Göransson

Ett modernt instrument för röntgenanalys av
kristalliniska material har lanserats i England. Bedömning av
kornstorlek, uppskattning av inre spänningar och
observation av texturen kan ske relativt snabbt med detta nya
instrument. Såväl solida metallprovstycken som små
mängder metall- och andra kristalliska pulver kan provas. Ett
av skälen till att apparaten är så anpassningsbar är, att
röntgenröret ej är utfört för permanent vakuum. I
stället ger en pumpanordning på kort tid det erforderliga,
höga vakuet. Den vattenkylda anoden är fastsatt på
toppen av röntgenröret och kan vridas under vakuum.
Glöd-katoden befinner sig nedtill och matas med högspänning
från en transformator. Den bär upp fyra emissionstrådar,
kopplade i serie med en livslängd av mer än 500 h.
Trådarna inriktas så, att en jämn elektronstråle riktas mot
anoden. Kopparkåpan på anoden kan överdras med upp
till fyra metaller, t.ex. järn, krom, silver och kobolt. De
fyra anodfläckarna kan inriktas på var sitt "fönster" för
erhållande av röntgenstrålningen. Härigenom kan lämplig
våglängd ernås i förhållande till det undersökta
materialets gitterkonstanter. Apparaten är väl skärmad, så att
farlig bestrålning av omgivningen är utesluten, och den
fungerar ej, om vattenflödet för den nödvändiga
anod-kylningen mankerar. Röntgendiagrammen kan tas upp på
film i en speciell kasett, och fastän det många gånger är
invecklat att fullständigt tolka ett dylikt diagram, kan dock
ganska oskolad personal notera upplysningar av värde
genom att jämföra med standarddiagram.

Med instrumentet kan god hjälp erhållas vid lösningen
av många tillverkningsproblem. Fogningen av gummi till
metall är fullgod, när gummits svavelatomer ingår i
metallens kristallstruktur. Aluminium av hög kvalitet utgör
ett gott underlag vid oxidering, ty väl kristalliserad
aluminiumoxid kan häfta fast. I händelse att aluminiet är
av lägre kvalitet är ytatomernas gruppering oregelbunden,
och därför kan icke aluminiumoxiden fästa med så stor
lätthet. Genom lämplig värmebehandling kan emellertid
aluminium ges en mera regelbunden atomgruppering, som
förmår fasthålla oxiden. Forskarna blev i stånd att
framställa ett skydd, som tålde böjning och som i många fall
kunde ersätta det under kriget dyrbara tennet. Orsakerna
till missöden hos metaller under påkänning (från
konden-sorrör till battericeller) har klarlagts på
röntgenkristallo-grafisk väg (In reply to yours ... 15 juli 1947). I Göransson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:46:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0949.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free