Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 27 december 1947 - Industriprojektering, av Torsten Frendin - Byggnadsarbetet ur entreprenörsynpunkt, av Nils Ranow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ti december 19 A7
961
sumtionsanläggningar, åtminstone så långt, att
den kräver härför särskilt skickad sakkunskap.
Denna sakkunskap bör vara så beskaffad, att den
kan verka som en sammanhållande kraft i
projekteringsarbetet genom sin kunskap och
erfarenhet i såväl de industriella problemen som
byggnadsproblemen, i varje fall i deras
principiella och sammanfattande delar. Av den lilla
kontakt, jag haft med industriledare, har jag
tyckt mig märka, att behovet av sådan
sakkunskap inom den svenska industrin är synnerligen
kännbart.
För större företag kan en ständigt pågående
anläggningsverksamhet, om den är av tillräcklig
omfattning, bära kostnaderna för en egen
projek-teringsverksamhet med kvalificerade sakkunniga.
I övriga fall kunde behoven tillfredsställas av
framstående konsulter med sådan
anläggnings-teknisk sakkunskap, att ledningen av anlägg-
ningsprojekten helt kunde anförtros konsulten.
Om konsultorganet ägde tillräcklig kunskap om
och erfarenhet av industriprojektering, skulle
industriföretaget med förtroende kunna övrlämna
dessa uppgifter belt till konsulten och sålunda
icke behöva belasta den egna verksamheten med
dessa främmande och för driften i allmänhet
störande arbetsuppgifter. Men för att så skall
kunna ske kräves, att denna konsulterande
sakkunskap verkligen existerar. Det är dit, menar
jag, man vill komma. Detta torde knappast bli
möjligt åtminstone inte inom rimlig tid, om man
inte med utbildningens hjälp lyckas ta det första
steget till att framskapa denna sakkunskap.
Frågan om dess benämning är i detta sammanhang
av rätt underordnad betydelse. För enkelhetens
skull och för att undvika en strid om ord kunde
man möjligen benämna dess representanter
anlägg n ingstekniker.
Byggnadsarbetet ur entreprenörsynpunkt
Civilingenjör Nils Ranow, Stockholm
Vid ett normalt entreprenadförfarande infordrar
beställaren anbud från en eller flera
entreprenörer. Som underlag för ett dylikt anbud anger
beställaren vanligen vissa föreskrifter eller
önskningar. han tillhandahåller en mindre
beskrivning, en skiss e.d. Vid mera genomtänkta och
genomarbetade projekt tillhandahålles fullt
utarbetade ritningar, kanske till och med
fullkomligt utarbetad förteckning över mängden av för
anläggningen erforderliga råvaror och
erforderliga arbetsprestationer.
Olika eiitreprenadiörfaianden
Man kan huvudsakligen skilja mellan två olika
förfaranden vid infordrandet av anbud. Det första
är att beställaren tillhandahåller
sammanställningsritningar och en kortare beskrivning med
uppgift om erforderliga trafikbelastningar,
fordrade fältindelningar, pelaravstånd o.d., fordrad
kapacitet vad beträffar värme-, fukt-, vatten- och
ljudisolation för väggar, golv och tak, fordrad
ut-och invändig väggbehandling, önskad kvalitet på
golvbeläggning, fordringar på fönster, dörrar,
portar etc. Dylika entreprenadförfrågningar tarva
vanligen stor ingenjörskapacitet från
entreprenörens sida. Det fordras nämligen inte endast att
kunna uföra en kostnadsberäkning utan han
måste vanligen göra upp ett förslag, som visar hur
han tänker sig att utföra det hela, och därjämte
347.454.32 : 69
659.24 : 69
en beskrivning över de varukvaliteter, som ban
ämnar använda, samt avsedda arbetsprestationer.
För att kunna uppnå förmånligaste anbudspris
och lämpligaste projekt måste han oftast
diskutera problemet med beställaren för projektets
anpassning till beställarens behov och önskningar.
För beställaren å andra sidan har förfarandet
många fördelar — han överför ansvaret, och hela
ansvaret för anläggningens kvalitativa utförande,
på en hand eller till ett företag — entreprenören.
För den skickliga entreprenören har det också en
fördel, nämligen att han kan kombinera sin
kapacitet som projektor och konstruktör med de
erfarenheter han får på olika byggnadsplatser.
Vissa entreprenörer ha nämligen även
konstruk-tionsavdelning, som i kombination med
entreprenadverksamheten kan erhålla många och
synnerligen värdefulla råd, rön och anvisningar för god
och ekonomisk kombinering av en anläggning
samt lämplig och ekonomisk användning av
tillgängliga byggnadsmaterial.
Systemet är ofördelaktigt så till vida, att
entreprenörerna få lägga ned avsevärt intresse, arbete
och kostnader för åstadkommandet av ett gott
och konkurrenskraftigt anbud. Det är också
oförmånligt av den anledningen, att en beställare
kanske tillgodogör sig en entreprenörs förhållandevis
goda uppslag och ger arbetet till annan
entreprenör, som har lägre pris men mindre lämpligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
