Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 1 januari 1949 - Nätmodeller — deras konstruktion och användning, av Bo G. Rathsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nätmodeller —
deras konstruktion och användning
överingeniör Bo G Rathsman, Stockholm
Vad som menas med en nätmodell förklaras
delvis av namnet: det är en modell för
efterbildning av ett kraftledningsnät och det som
efterbildas är de elektriska storheterna.
Nätmodellerna utgör en motsvarighet på det elektriska
området till provrännan inom
skeppsbyggnadstekniken, vindtunneln inom flygtekniken och —
enligt en amerikansk författare — marsvinen
inom läkarvetenskapen.
Inom elektrotekniken är förutsättningarna för
att använda modellstudier bättre än på de flesta
andra områden därför att de elektriska lagarna
är särskilt exakta. Ohms lag gäller lika väl för
mV och mA som för kV och kA. Detta
förhållande är dock samtidigt en motverkande
omständighet. Det är åtminstone teoretiskt möjligt
att genom beräkningar vid skrivbordet få fram
tillförlitliga lösningar på problemen. Men var
och en som ställts inför att göra en fullständig
genomräkning av ström-, spännings- och
effektförhållandena i ett någorlunda hopmaskat
kraftledningsnät med ett flertal in- och
utmatningspunkter vet, att det ofta leder till ett verkligt
Sisyfosarbete. Skall man så utsträcka
undersökningen att omfatta flera olika
belastningstillstånd och dessutom klarlägga vad som händer
Föredrag i Svenska Elektroingenjörsföreningen den 21 september
1948.
621.316.313
vid olika slags fel på skilda punkter i nätet samt
utreda stabilitetsegenskaperna blir
arbetsuppgiften ofta så omfattande, att man tvingas
begränsa beräkningarna till endast det absolut
oumbärliga. Genom att använda nätmodeller kan
man avsevärt förenkla arbetet. Lösningarna
erhålles på en bråkdel av den tid, som krävs med
vanligt beräkningsarbete. Därigenom kan
undersökningarna också göras mera fullständiga.
Nätmodellerna utgör arbetsbesparande
hjälpmedel för att utreda en stor del av de elektriska
beräkningsproblemen vid elektriska
kraftledningssystem.
Grundprincipen för en nätmodell belyses av fig.
1. Överst visas det verkliga
kraftöverföringssystem, som skall undersökas, med kraftstation,
upptransformatorer, kraftledning,
nedtransfor-matorer och belastning. Längst ned visas
motsvarande kopplingsschema med resistanser,
reaktanser och kapacitanser. Dessa efterbildas
i viss skala i nätinodellen med hjälp av
nätelement av exempelvis det utförande, som visas
mittpå bilden. Elementen hopkopplas till ett
miniatyrnät, som utgör en direkt avbild i viss
skala av det verkliga överföringssystemet.
Konstruktion och utseende hos nätmodellerna
varierar. Det finns enkla och billiga
likströmsmodeller, som exempelvis kan vara av den portabla
Fig. 1. Schematisk
framställning av grundprinciperna för
en nätmodell: den verkliga
överföringsanläggningen
överst i figuren motsvaras av
det längst ned visade enpoliga
kopplingsschemat, vars olika
delar i modellen
representeras av de i figurens mittparti
visade modellelementen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
