Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 15 januari 1949 - Fluidiseringsprincipen och dess användning i organisk industri, av Anders Rasmuson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 januari 194-9
33
Fluidiseringsprincipen
och dess användning i organisk industri
Civilingeniör Anders Rasmuson, Stockholm
Ett pulverformat material fluidiseras, om en
gasström med stor hastighet passerar genom en
bädd av dylikt material. Fluidiseringen
kännetecknas därav, att pulvret får vätskeliknande
egenskaper. Vid lägre gashastigheter förhåller
det sig som en kokande vätska, och vid högre
hastigheter kan det strömma genom
rörledningar som en verklig vätska. Dessa egenskaper har
sedan länge utnyttjats för praktiska ändamål,
t.ex. för transport av pulverformade material
(pneumatisk transport). På senare tid har dock
fluidiseringens användning inom den kemiska
syntestekniken kommit i förgrunden.
Fluidiseringens fördelar
Vid en reaktion mellan fasta och gasformiga
ämnen eller vid en reaktion i gasfas över ett fast
katalytiskt material innebär användandet av
fluidiseringsprincipen ett betydande framsteg.
Inom flera processer, såsom vid förgasning av
mindervärdiga bränslen ocli vid syntetisk
framställning av flytande bränslen, har denna
princip visat sig vara överlägsen alla andra. I flera
fall har den varit villkoret för ett tekniskt
genomförande av en process.
Fördelen med att använda ett fluidiserat
material i stället för en fast bädd är främst den
intima kontakten mellan det fluidiserade
pulvret och de gasformiga beståndsdelarna. Vid
starkt exoterma eller endoterma reaktioner har
värmeöverföringsproblemet alltid varit svårt att
behärska. Många mer eller mindre invecklade
och mer eller mindre användbara
konstruktioner har under tidernas lopp sett dagens ljus.
Den vid fluidisering erhållna kraftiga
ombland-ningen av pulvret ger en god värmeövergång
mellan detta och gasen. Via pulvret kan man
också lätt bortföra eller tillföra den för
reaktionen erforderliga värmemängden utan att
behöva använda invecklade
värmeytkonstruktio-ner. Detta medför en minskad risk för lokala
överhettningar och ger en möjlighet till
effektiv temperaturkontroll även i mycket stora
enheter. Härigenom erhålles en god likformighet
Litteraturundersökning, utförd vid KTH:s institution för teknisk
organisk kemi.
66-9 : 547
hos de bildade produkterna, vare sig de är fasta
eller gasformiga. En annan stor fördel med
fluidiseringen är den ur transportsynpunkt
lämpliga konsistens, som ett fluidiserat pulver har.
På grund härav kan ett pulverformat material
lätt transporteras från ett reaktionsrum till ett
annat, t.ex. om regenerering eller nytillsättning
av pulvret erfordras. Härigenom kan förut
halvkontinuerliga processer göras helt kontinuerliga.
Så har varit fallet bl.a. vid katalytisk krackning.
Fluidiseringsteknikens utveckling
Ehuru fluidiseringstekniken först de allra
senaste årtiondena nått en vidare tillämpning, är
idén ganska gammal. Redan 1879 uttog C E
Robinson patent på en rostningsugn, där den
finkrossade malmen skulle reagera i fluidiserat
tillstånd. Robinsons patent fick troligen inte
någon praktisk användning, vilket torde ha berott
på att man med den dåtida malningstekniken
inte kunde erhålla den erforderliga
förarbetningen av malmen. Metoden påminner emellertid
ganska mycket om de "flash roasting"-metoder,
som numera mer och mer tagits i bruk vid
röstning av t.ex. svavelkis. Sin första större
användning inom syntesområdet fick emellertid
fluidiseringsprincipen inte förrän på 1920-talet i och
med konstruktionen av Winkler-generatorn. Här
sökte man lösa de problem, som
syntesgasfram-ställning ur mindervärdiga bränslen, såsom
brunkol och koksstybb m.fl., erbjöd, genom att
använda sig av en svävande bränslebädd. Fastän
Winkler-generatorn lider av många svagheter,
t.ex. dålig värmeekonomi, innebar den dock ett
stort steg framåt inom det berörda området.
Såsom i många andra fall blev det den
amerikanska tekniken, som kom att utveckla
fluidiseringen till en inom många områden
konkurrenskraftig princip. Detta torde framför allt
bero på att fluidiseringen kräver stora enheter för
att dess fördelar till fullo skall kunna utnyttjas.
Oljeindustrin var det område, inom vilket
amerikanarna först kom att intressera sig för den,
närmast för den katalytiska krackningen av
tunga oljor till lätta oljor och bensin.
Utvecklingen har emellertid fört fluidiseringstekniken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
