Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 15 januari 1949 - Fluidiseringsprincipen och dess användning i organisk industri, av Anders Rasmuson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Krackning med tunnfasfluidiserad katalysator.
att ända upp till 50 % av kolet i bränslet lämnar
förgasningszonen i form av flygstoft och alltså
ej omvandlas till syntesgas. Winkler-generatorn
var ej försedd med någon spärranordning, som
avskilde flygstoftet från gasen och återförde det
till reaktionszonen, såsom fallet är vid de
moderna amerikanska krackningsanläggningarna.
I det amerikanska program, som upplagts
inför den hotande tömningen av USA:s oljekällor,
ingår även planer på att genomföra en
förgasning av fasta bränslen med användande av
flui-diseringsprincipen. Så länge naturgasförråden
är tillräckliga råvarukällor för
syntesgasfram-ställningen, kommer dock denna råvara att
dominera. Då man emellertid kan förutse, att de
fasta bränslelagren så småningom kommer att
bli det enda återstående utgångsmaterialet för
en sådan framställning, har man redan riktat
sina blickar åt detta håll. Härvid torde
fluidi-seringsprincipen komma att spela en betydande
roll, ehuru arbetet därmed knappast ännu nått
försöksstadiet16.
Katalytisk krackning
Den svävande bränslebädden i
Winkler-gene-ratorn är närmast att betrakta som en
tillämpning av tjockfasfluidiseringen. Vid användandet
av fluidisering för katalytisk krackning höll man
sig dock till en början till tunnfasfluidiserade
katalysatorer. Senare har man emellertid även
här övergått till att använda sig av
tjockfasflui-disering. De väsentligaste fördelarna härmed
torde vara, att mindre enheter och lägre
gashastigheter kan användas, varigenom förslitning av
apparaturen samt förlust av katalysatorpulver
blir mindre. Man använder sig dock fortfarande
av tunnfasfluidisering för transport av
katalysatorn mellan apparatdelarna.
Vid de tidigaste utförandena av Standard Oiis
"fluid catalytic cracking process" använde man
sig av en tunnfasfluidiserad katalysator9-7. Fig. 1
visar en principskiss över en sådan anläggning.
Såsom framgår av denna, kan apparaturen
indelas i två sinsemellan likartade delar. I den
ena utförs själva krackningen och i den andra
en regenerering av katalysatorn genom
bortbrän-ning av det avsatta kolet med hjälp av tillförd
luft. Det vid regenereringen alstrade värmet
används huvudsakligen för uppvärmning av
oljeångorna till erforderlig krackningstemperatur
och överförs med hjälp av det cirkulerande
pulvret. Den återstående delen av värmet bortförs
via värmeväxlare (ej inritade i skissen) och
utnyttjas för ångalstring och förångning av oljan
m.m. Katalysatorn utgörs av finpulveriserade
silikater, syntetiska eller framställda ur lerjord.
Kornstorleken hos katalysatorn varierar från
DIN 120 ned till några få tusendels mm.
Den genom regenereringen uppvärmda
katalysatorn tillförs den förångade oljan via ett
nivårör. På detta sätt upphettad till
krackningstemperatur strömmar oljan medförande
katalysatorn genom jämförelsevis smala rör till den
egentliga reaktionszonen, bestående av en
utvidgning på rörledningen. På grund av den
starkt ökade strömningsarean kommer
suspensionen här i ett kraftigt turbulent tillstånd. Från
krackningszonens topp leds de erhållna gaserna
och den medföljande katalysatorn till en cyklon,
där huvuddelen av katalysatorpulvret avskiljs.
De så renade krackningsgaserna inleds på en
destillationskolonn, där de uppdelas på vanligt
sätt. Den del av katalysatorn, som medföljer
gaserna genom cyklonen, avtappas med
bottenoljan och återförs till systemet, antingen som
uppslamning eller på annat sätt. Sedan
katalysatorn uppsamlats i cyklonen införs den genom
ett nivårör i den för regenereringen avsedda
luftströmmen. Regenereririgsdelen arbetar på
samma sätt som reaktionsdelen. Den del av
katalysatorn, som medföljer
förbränningsgaserna genom cyklonen, avskiljs till största delen i
ett Cottrellfilter och återförs till det nivårör, från
vilket, såsom förut beskrivits, den regenererade
katalysatorn tillförs den förångade oljan. Endast
en mycket obetydlig del av katalysatorn
medföljer förbränningsgaserna förbi Cottrell-filtret.
Trots den stora värmeutvecklingen vid
regenereringen, vid de större enheterna upp till
30 000 Mcal/h, kunde man9 endast uppmäta en
temperaturskillnad av 3° mellan
regenereringszonens olika delar. Såsom förf. till denna
uppgift påpekar, kan den uppmätta
temperaturdifferensen likaväl hänföras till
temperaturinstrumentens missvisning som till en faktiskt
existerande temperaturskillnad. På grund av den
större värmekapacitet, som pulvrets närvaro medför
för gasblandningen, påverkar ej heller mindre
fluktuationer i värmetillförseln i nämnvärd grad
temperaturkonstansen i reaktionszonen.
Vid Standard Oiis senare konstruktioner (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
