Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 15 januari 1949 - Anrikning av den svenska oljeskiffern, av Olle V Borgkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 januari 194-9
41
Anrikning
av den svenska oljeskiffern
Ingenjör Olle V Borgkvist, Stockholm
662.67 : 622.765
När Svenska Skifferolje AB började planera för
skiffer-oljeanläggningen i Kvarntorp, Närke, ingick det i dess
program att undersöka, om det var möjligt att koncentrera
bitumen i skiffern till en produkt, som kunde beskickas
ugnarna och som genom sin högre oljehalt skulle öka
ugnarnas kapacitet och förbättra utbytet vid
destillationen. Man var också intresserad av att undersöka, om det
var möjligt att koncentrera de huminösa beståndsdelarna
med de bituminösa, så att man efter destillationen av
koncentratet kunde-få en koks med hög kolhalt, lämplig att
använda som bränsle. Slutligen hade man i sinne att
undersöka, om det var möjligt att koncentrera de i skiffern i
icke obetydlig mängd ingående metallerna vanadin,
molybden, nickel, volfram, kobolt, uran etc. till koncentrat,
som vidare kunde bearbetas på dessa metaller.
Man hade vissa resultat från delvis liknande försök med
de estniska oljeskiffrarna att gå efter. De estniska
skiffrarna äro mycket oljerika, ca 25 % olja, och kunna
användas direkt som bränsle. Slaggmängderna äro emellertid
besvärande att ha att göra med, både när man använder
oljeskiffern direkt eller destillerar den för utvinning av
olja, och man försökte därför tidigt att koncentrera
bitu-mensubstansen till ett koncentrat, som lättare kunde
användas som bränsle eller bearbeas vidare på olja. Man
lyckades bra med att anrika bitumensubstansen i dessa
skiffrar både genom elektrostatisk anrikning och genom
flotation. Flotationsanrikningen gav dock de bästa
resultaten. Så kan t.ex. nämnas, att F L Smidth & Co. AS i
Köpenhamn framställde av en oljeskiffer med ca 30 %
bitumen ett koncentrat med 80—85 % bitumen vid en
bitu-menutvinning av 85—90 %. Nedmalningen var relativt grov.
Det var emellertid utan vidare klart, att den estniska
skiffern och den svenska skiffern i anrikningshänseende
voro helt olika problem. Den estniska skiffern är från
ordo-vicium, grovkornig, lucker och lätt att mala; den svenska
skiffern är från kambrium, ytterst finkornig, hård med
nästan mussligt brott och svår att mala. Trots att
förutsättningarna för en framgångsrik lösning av problemet att
anrika bitumensubstansen i den svenska skiffern således
voro mycket ogynnsamma, ansåg Svenska Skifferolje AB
likväl problemet vara av en sådan betydelse, att det borde
undersökas i sin helhet och satte i gång ett omfattande
undersökningsarbete på KTH:s anrikningslaboratorium.
Man lyckades här också efter flera månaders arbete att
nå fram till en metod, som tillät en nästan kvantitativ
koncentrering av bitumensubstansen i en produkt, som
höll ca 3 gånger den ursprungliga skifferns oljehalt. Det
visade sig emellertid vid den ekonomiska bearbetningen
av resultaten, att processen svårligen skulle kunna utföras
i praktiken, och så föll ännu en gång en i
laboratorieskala utarbetad metod på svårigheten att få fram en
maskinell utrustning, som ekonomiskt kunde utföra
processens olika steg. Resultaten av detta arbete äro intressanta
av flera skäl, bland annat därför att den bästa anrikningen
har skett vid kornstorlekar, som vid anrikning av de
flesta malmer och bergarter visat sig ogynnsamma, för
att inte säga omöjliga, att arbeta vid.
Analysmetoder
Försöken inriktade sig i första hand på att utreda
möjligheten för framställning av en produkt, rik på de i skiffern
ingående bituminösa och huminösa beståndsdelarna, och
i andra hand på att utreda möjligheterna för framställning
av produkter, rika på de i skiffern ingående metallerna. I
anslutning till ovanstående utfördes även försök att av
koksen från existerande destillationsanläggning för
rå-skiffer framställa en produkt, rik på kol. Det var från
början klart, att det inte skulle vara möjligt att utföra
oljebestämningar på varje produkt som erhölls, enär
oljeanalyserna voro dyra och tidsödande. Glödförlusterna
kunde däremot användas för snabb bedömning av
kvaliteten på de framställda produkterna. Glödförlusten gav
visserligen inte något direkt besked på oljehalten i proven,
enär glödförlusten inte bara omfattar den glödförlust,
som uppstår vid de bituminösa ämnenas förbränning utan
även den, som uppstår vid de huminösa ämnenas förbrän-
Tabell 1. Analyser pä oljeskiffer och oljeskifferprodukter
Parti nr Skifferprodukter [-Glödförlust-] {+Glöd- förlust+} »/» C II °/o S Olja »/o Koks •/o HaO «/o Gas 1/kg
2 Utgångsmaterial ... 23,9 _ _ _ 5,1 90,4 1,1 33
Utgångsmaterial .. ,.. 23,3 17,9 1,9 5,9 5,5 89,7 1,0 30
Rep. koncentrat .., ,. . 45,8 — — — 12,5 79,2 1,7 69
Rep. koncentrat ... . , 54,9 46,3 4,6 4,3 16,0 74,9 3,3 85
Mellanprodukt ,. 28,3 — — — 7,0 87,7 1,1 40
Avfall ............. ... 9,1 — — — 1,2 96,7 1,0 10
Avfall ............. ... 4,8 3,2 0,6 5,6 0,4 96,6 1,9 7
3 Utgångsmaterial ,.. 27,1 17,5 1,9 7,1 4,1 89,8 2,1 36
Rep. koncentrat ... ... 60,0 45,6 4,5 6,0 13,1 75,7 3,3 84
Avfall ............. ,.. 11,0 2,0 0,6 7,0 0,3 97,2 1,8 3
Rep. koncentrat .. ... 69,8 55,0 5,4 5,5 17,0 70,7 2,7 99
Avfall ............. ... 11,9 3,1 0,7 7,2 0,3 97,0 2,1 4
4 Utgångsmaterial ., ... 28,5 19,3 2,1 5,6 6,1 88,6 1,0 38
Rep. koncentrat ... ... 65,6 49,1 4,8 5,3 15,4 74,3 3,3 90
2,6 0,7 6,8 0,4 96,6 2,4 4
5 öppen krets
Utgångsmaterial ., ... 25,7 18,4 2,1 6,1 4,0 90,4 2,8 32
Mellanprodukt ____ ,.. 10,4 6,3 1,0 6,6 0,8 95,6 2,7 8
Rep. koncentrat ... ... 64,2 52,7 5,1 6,0 17,7 71,2 2,4 103
2,1 0,5 5,8 0,4 97,1 1,8 5
Sluten krets
Utgångsmaterial . ... 30,1 21,7 2,5 3,5 6,0 88,7 2,0 42
Rep. koncentrat .. ... 55,9 44,3 4,4 4,5 15,5 75,8 1,8 80
2,8 0,8 2,6 0,4 97,4 — 4
Utgångsmaterial ... 35,5 26,3 2,8 4,9 7,5 86,2 2,6 48
Rep. koncentrat ... ,,. 67,5 54,4 5,3 5,0 19,3 70,5 2,1 96
2,2 0,7 4,8 0,3 97,4 1,9 4
6 Utgångsmaterial . ... — 19,3 2,2 7,0 6,1 88,4 1,1 35
Rep. koncentrat .. — 52,8 5,2 5,2 17,9 71,4 2,9 94
1,7 0,6 7,0 0,4 97,1 1,9 4
Tabell 1 a. Analyser på koks frän Fischer—Schrader prov
Parti nr Skifferprodukter c v. H °/« V g/t
2 Utgångsmaterial 11,9 0,8 450
Rep. koncentrat 26,5 1,5 450
Mellanprodukt . 14,7 1,0 400
Avfall .......... 4,0 0,4 400
Tabell 1 b. Analyser på prov, torkat vid 103°C
Parti Skifferprodukter V Mo Ni W Co Värmevärde
nr kalori ni. eff.
g/t g/t g/t g/t g/t kcal
4 Utgångsmaterial 1 5001 400» 3501 1001 1501 2 160 2 030
Rep. koncentrat 1 8001 550’ 350» 1001 2501 5 390 5 070
Avfall ........ 900» 3001 250’ 100» 1001 — —
Mn
6 Utgångsmaterial 450 200 200 0 — — —
Rep. koncentrat 450 200 200 0 — — —
Avfall ........ 400 100 400 0 — ’ — —
1 Spektralanalytisk bestämning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
