Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 15 januari 1949 - Anrikning av den svenska oljeskiffern, av Olle V Borgkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
TEKNISK TIDSKRIFT
proportionell mot kraftåtgången, kommo de till att
mal-ningsekonomin för rörkvarnsmalning i öppen krets till
10 % + 3 ju. skulle bli ca 1,2 kg/hkh. Genom att utföra
målningen som flerstegsmalning med centrifuger i sluten
krets med kvarnarna, lyckades man emellertid komma upp
till 3,2 kg/hkh svarande mot ca 250 kWh/t råskiffer.
Det föreslagna malningsschemat för nedmalning av ca
20 t råskiffer till 10 % + 3 u fick ett utseende, som
framgår av fig. 3. Skiffern nedkrossas till 25 mm styckestorlek
och males i en Unidan-kvarn, 2,6 X 16 m, till ca 10 % + 40
ft. Slammet behandlas i centrifuger, som ge ett fingods med
10 % + 8 u, och som arbeta i sluten krets med en
Unidan-kvarn av samma data som tidigare. De två följande stegen
i målningen äro utformade som de ovan omtalade och ge
siam med en siktrest av 10 % + 5 n, resp. 10 % ~f 3 u.
Totala kraftförbrukningen vid nedmalning av skiffern till
10 % + 8 ß beräknades uppgå till 120 kWh, vid
nedmalning till 10 % + 5 u till 185 kWh och vid nedmalning till
10 % + 3 u till 250 kWh, allt räknat per ton råskiffer.
Vid denna sista nedmalning uppgår kulslitningen till 7 kg/t
råskiffer. Sambandet mellan nedmalning, ingående godsets
oljehalt och flotationsresultat framgår av tabellen:
Olja i Rep. koncentrat Avfall Olje-
Anrikningsutgångs- Vikt Olja Vikt Olja utbyte grad
material
°/o % «/o »/o °/o »/o
Vid nedmalning i sluten krets till 10 "lo + 8 f
5,5 41,0 12,0 59,0 1,0 89 2,2
6,0 44,0 12,4 56,0 1,0 91 2,1
Vid nedmalning i sluten krets till 10 «/» + 5 f
5,5 36,0 13,9 64,0 0,8 91 2,5
6,0 39,0 14,1 61,0 0,8 92 2,4
Vid nedmalning i sluten krets till 10 °/o + 3 jw
5,0 32,0 14,6 68,0 0,5 93 2,9
5,5 33,0 15,5 67,0 0,5 93 2,8
6,0 36,0 15,8 64,0 0,5 95 2,6
6,5 38,0 16,3 62,0 0,5 95 2,5
Räknar man med de analyser, som anges för produkterna
för flotation av skifferparti nr 4 (se analystabellen), finner
man med den erhållna uppdelningen av godset i 35,7 %
koncentrat och 64,3 % avfall, att oljeutbytet blir 90 %,
kolutbytet 91 % och kaloriutbytet 89 %.
Hur långt man skall gå med nedmalningen är ju helt
beroende på, vad man önskar uppnå i koncentratet. Del
renaste koncentratet är lättast att destillera, ger högt
oljeutbyte, rik koks, mest gas etc., men kräver också mest av
målning, upptjockning och filtrering. Även om man nöjer
sig med det koncentrat, som framställes vid flotation av
skiffer nedmald till 10 % + 8 fi, visar det sig, att
kostnaderna för nedmalning av skiffern bliva prohibitiva. Ett
annat problem, som är intimt förbundet med
flotations-anrikningen och som växer i betydelse och svårighetsgrad
med nedmalningen är avvattningen av
flotationskoncentra-let. Koncentratet är bra flockulerat och avsätter sig under
avgivande av klart vatten. Sedimenlationshastigheten och
slutkoncentrationen varierar kraftigt med nedmalningen,
sättet för nedmalningen och med oljehalten i koncentratet:
Gods nermalt till
10 °/o+8/< 10°/o + 5^ 10 °/o + 3
i öppen i öppen i öppen i sluten
krets krets krets krets
Oljehalt i koncentrat.. 12 °/o 14 »/o 15 •/o 14—16,5 °/o
Avsättningsareal m2/t h 85—150 160—285 250—300 300—500
Slutkoncentration .. g/1 300 200 150 185
För upptjockningen kräves stor avsättningsareal, vilket
hänger samman med att specifika vikten hos
bitumen-substansen ligger nära 1 och att samlarreagensen har en
specifik vikt, som ligger under 1. Filtreringen av det
upp-tjockade koncentratet går ytterligt dåligt, och det är högst
troligt, att just filtreringen skulle bli det problem, som
svårast skulle kunna lösas i stor drift. Alla möjliga filtertyper
användes för filtreringsförsöken, men inget filter med un-
dantag av trumfiltret såg ut att ge ens ett svagt hopp.
Filterproduktionen beräknades för största typen trumfilter
bli högst 500 kg/cm2 koncentrat per dygn. Filterprodukten
erhålles som en skokrämliknande pasta med 50 % vatten
och skall därefter överföras till noduler och torkas före
destillationen, varav man kan förstå, att koncentratets
avvattning egentligen är det svåraste tekniska problemet.
Anrikning av metallerna
Stora förhoppningar fästes vid försöken att utvinna
metallerna i oljeskiffern. Om dessa metaller eller
metallföreningar automatiskt ginge över i eller med en enkel metod
kunde fås att gå över i bitumenkoncentratet, skulle
anrikningsproblemet komma in i ett gynnsammare läge, i det
det då skulle vara tänkbart att bearbeta askan av
koncentratet på dessa metaller. Tyvärr visade metallerna inte
någon utpräglad tendens till anrikning i
bitumenkoncentratet. Svavelhalten i råskiffern håller sig omkring 6 %.
Svavlet underkastas inte någon anrikning utan såväl
koncentratet som avfallet håller fortfarande 6 % svavel.
Absolut sett betyder emellertid detta att ~ls av svavlet går
med avfallet, medan endast 1/8 går med koncentratet.
Svavelmängden per kg olja kan således reduceras till 1/3 av
den ursprungliga mängden — ett förhållande, som bör ha
ett visst inflytande på kvaliteten av den framställda oljan.
Av vanadin håller råskiffern mellan 450—1 500 g/t.
Vana-din har en svag tendens att anrikas i
bitumenkoncentratet, och detta kan komma till att hålla 500—1 800 g/t.
Kvantitativt sett betyder detta emellertid att endast 35—40 %
av vanadinel samlas i koncentratet. Molybdenhalten i
råskiffern uppgår till 200—400 g/t. En obetydlig anrikning
i bitumenkoncentratet äger rum och dettas halt av
molybden kan gå upp till 200—550 g/t. Omkring 50 % av all
molybden förloras dock i avfallet. Nickel visar liksom
vanadin och molybden en svag tendens att anrikas i
bitumenkoncentratet. Av ett ingående med 350 g/t erhålles
ett avfall med 250 g/t. Utvinningen av nickel i
bitumenkoncentratet är således blott 50 %. Kobolt är den av
metallerna, som bäst följer bitumensubstansen. Av en
råskiffer med 150 g/t kobolt erhålles ett bitumenkoncentrat
med 250 g/t; 55 % kobolt utvinnes i
bitumenkoncentrat-tet. Genom förbränning av den anrikade bitumenlialtiga
substansen skulle metallhalterna automatiskt femfaldigas.
Direkt flotation av metallsulfiderna enligt principen för
vanlig sulfidflotation gav inte några resultat, som kunde
sägas vara särskilt uppmuntrande. Fältet är dock långt
ifrån genomarbetat, och det är troligt, att man genom en
förfinad flotationsteknik skulle kunna uppnå en viss
koncentrering av metallerna till ett särskilt metallkoncentrat.
En del av metallerna kommer dock alltid att följa
bitumensubstansen och metallutvinningen får därför alltid ses
i samband med bitumenutvinningen.
Ett förhållande, som kan inverka förenklande på
processen att utvinna bitumensubstansen och därmed också
metallerna, är att man funnit, att hydrering av
bitumensubstansen ger högre oljeutbyte och bättre olja än enbart
destillation, och att denna hydrering lämpligen utföres på
fuktig substans. Om man därför kan samla alla metallerna
i ett bitumenkoncentrat och olja utvinnes genom hydrering
av den fuktiga filterprodukten, skulle det således vara
möjligt att eliminera noduliseringen och torkningen. Det är
möjligt att denna omständighet kan verka positiv på
utvinningens ekonomi. De resultat, som dock hittills föreligga
både beträffande bitumen- och metallutvinningen, äro
sådana, att man får säga, att även om problemen kunna lösas
tekniskt kunna de ännu inte lösas ekonomiskt.
Uppgiften att försöka utvinna det till ca 12 % uppgående
kolet i koksen från existerande destillationsaggregat kunde
ej lösas. Det visade sig nämligen omöjligt att koncentrera
detta kol genom flotation beroende på att koksen måste
nedmalas till samma finhetsgrad som skiffern och på att
reagensförbrukningen blev oerhört stor genom att kolet
aktiverats genom den tidigare glödningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
