Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 22 januari 1949 - Inverkan av bränslets svavelhalt samt rökgasens svavelhalt och daggpunkt på ångpannedriften, av Stefan Juhász
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 TEKNISK TIDSKRIFT
Ånghalt
Fig. 1.
Teoretiska dagg-punktens bestämning vid
koleldning;
"ånghalt"
avser
förbränning
med absolut
torr luft".
Svaveltrioxid bildas dels vid sulfatens
sönderdelning och dels vid fortsatt oxidation av S03.
Härvid förekommande reaktioner äro följande:
SO, -f- V. Oj = S03 långsam reaktion under
1 000°C,
S03 -f- H,0 = H.SO, gas, snabb reaktion,
H.SO, gas + x H.O gas = H.SO, x HX) vätska,
snabb reaktion.
Trots att reaktionen vid hög temperatur är
snabb, motsvarar endast en liten S03 %
jämviktsläget. Vid låga temperaturer, 300—400°,
skulle teoretiskt sett allt SO,, omformas till S03
om nödvändigt O,, finnes. Vid denna temperatur
är reaktionshastigheten emellertid liten. Såväl
hög som låg temperatur är alltså ogynnsam för
bildande av S03, men att trots detta S03 bildas
beror på katalysatorer8. En äldre teori var, att
det stora luftöverskottet var en hjälp vid
bildandet av S03. Med detta förklarades, att
svavlet vid kolpulvereldning ej förorsakade
svårigheter i motsats till vad som var fallet vid
eldning på rost. Däremot var det ett känt faktum,
att korrosion förekommer även vid oljeeldning",
trots att luftöverskottet även där är litet. Det
har vidare visat sig, att bildandet av S03 i
reducerande atmosfär (närvaro av CO) är intensivt
på grund av sistnämnda ämnes katalysiska
inverkan.
Mätning av rökgasens SO,-halt föranleder inga
svårigheter. Bestämning av SO,-mängden
erbjuder på grund av den låga procentsatsen långt
större svårigheter. Först Johnstone1 och senare
Flint3 ha utarbetat en mätningsmetod, den
senare med hjälp av isopropylalkohol, vilket
möjliggör en noggrann bestämning av även små
kvantiteter S03 i rökgasen, också i närvaro av
relativt stor mängd SO,.
Rökgasens daggpunkt och dess beräkning
Rökgasens teoretiska daggpunkt är en ytas
högsta temperatur, vid vilken vattenånga
utkon-denseras ur rökgasen.
Vattenångan i rökgaserna härrör från kolets
fuktighetshalt, det vid vätets förbränning
erhållna vattnet, samt fuktigheten i
förbrännings-luften. Vid förbränning av fasta bränslen
halden första faktorn samt vid förbränning av
flytande bränslen förbränningsvattnet den
största andelen i bildandet av rökgasens fuktighet.
Luftens fuktighet spelar ingen större roll och
kan man i allmänhet bortse från den vid såväl
fast som flytande bränsle. Vid gasformiga
bränslen måste man emellertid räkna med luftens
fukthalt. Vattenångans volymprocent, dvs.
enligt Daltons lag partialtrycket, är bestämbar ur
summan av ovanstående tre faktorer.
Fig. 1 har jag statistiskt beräknat efter analys
av 100 olika kolsorter12. Med hjälp härav är
daggpunkten bestämbar, om det askfria kolets
effektiva värmevärde, luftfaktorn, samt den för
förbränning använda luftens daggpunkt är känd.
Då detta diagram är uträknat med hänsyn tagen
endast till vattenångan och ej till svavelhalten,
äro de erhållna värdena teoretiska, och
diagrammet bör användas tillsammans med
diagrammet i fig. 3.
Vattenånga kan även komma in i rökgasen på
andra sätt, nämligen vid periodiskt
återkommande sotning med ånga, på grund av
ekono-miserns eller pannans otäthet, eller genom att
vid periodisk eldning, huvudsakligen med ved4,
rökgasens innehåll av vattenånga under
torkningsperioden är avsevärt högre än vad som
motsvarar det genomsnittliga innehållet av
vattenånga. Dessa faktorers inverkan kan dock ej
bestämmas genom beräkning.
Den viktigaste avvikelsen från den teoretiska
daggpunkten förorsakas av svavelhalten. Vid
svavelhaltiga rökgaser är daggpunktens
definition följande: en ytas högsta temperatur, vid
vilken ångpartiklarna (vattenånga och
svavelsyra) håller jämvikt med vätskepartiklarna.
Denna temperatur kallas den effektiva
daggpunkten.
Johnstone utredde första gången för 20 år
sedan dessa frågors sammanhang med
daggpunkten. Ehuru hans arbeten äro relativt gamla får
man alltjämt anse, att de i stort sett äga full
aktualitet. Enligt Johnstone ökar daggpunkten
även om svavel endast förekommer i mycket
små mängder. Daggpunktens höjning går enligt
hans undersökningar upp till 60° beroende på
svavelhalten, jämfört med den teoretiska
daggpunkten utan svavel. Om rökgasens teoretiska
daggpunkt t.ex. är 80° enligt fig. 1 (teoretiska
fallet utan svavel) kan den enligt Johnstone ökas
till 140° på grund av svavelhalten, och under
sotningen med ånga även ökas ytterligare.
Svavel-halten påverkar emellertid daggpunkten endast
genom S03, då SO, resp. H_.S03 ej kondenserar
vid de temperaturer det här är fråga om, så att
detta ämne trots dess relativt stora kvantitet eller
partialtryck ej inverkar på daggpunkten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
