Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 29 januari 1949 - Exempel på rationalisering av byggnadsarbetet, av Ragnar Kåby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5. Cementbehållare.
Fig. 6. Den önskade
cementmängden är utvägd
och utskruvningen av
cement har automatiskt
upphört.
på det sättet kunnat tvinga timmermännen att använda
begagnat virke i stället för nytt och att använda virke i
lämpliga längder i stället för att kapa sönder långvirke.
Sällan har väl en arbetsplats kunnat uppvisa så sträng
hushållning med virke som denna. För detta är kapklingan
ett absolut villkor. Mycket stor betydelse har klingan också
haft, då det gällt frånskär vid smygformar, som använts
i någon av de lägre våningarna, och som skulle användas
på nytt i en högre upp i huset liggande våning med några
centimeter tunnare vägg. Då har man tillfälligt satt in en
gammal klinga och skurit ner smygformen till den mindre
bredden.
Vid ett bygge med 25—30 timmermän är det nästan alltid
någon som slipar verktyg. Tar han med sig en kamrat
ur ackordslaget, är två man borta den tid, som slipningen
pågår. Det kan också hända, att han lyckas få en
dagarbetare att dra slipstenen. I varje fall kostar slipningen
mycket pengar. Man har därför vid detta bygge haft en
motordriven slipsten för att spara den man, som annars måste
dra veven. Att en slipsten på ett bygge skall vara
motordriven. förefaller självklart, men hur är det med den
saken i allmänhet?
Vid bygget har man satt upp två planhissar av delvis ny
typ, som Tolls har utarbetat i intimt samarbete med
Yrkesinspektören och Hissinspektören. Hissar av denna
typ, som påminner om de i Skåne vanliga hissarna,
innebär stora fördelar för arbetsplatsen. Sådana material som
lättbetongplattor, slaggbetongplattor, murbruk, putsbruk
etc. lastas i specialkärror vid upplag på marken, varefter
kärrorna köres direkt in i hisskorgen och skickas upp till
den våning, där arbetet pågår. Här tar man ut kärrorna
— varje hiss rymmer två kärror — och kör materialet
vidare till användningsstället i våningen. Det gäller bara
att ha tillräckligt många kärror, så alt man hela tiden kan
byta ut lastade kärror mot tomma. Bärningar och
omlastningar, som annars förekommer, slipper man på detta sätt
ifrån.
Vid bygget har man använt en ny typ av lyftkranar,
nämligen en lätt handkran — en man kan bära den på
axeln från ett ställe till ett annat (fig. 4). Stommen är
gjord av smäckra järnrör och kranen ställs upp på några
minuter. Allt som behövs är en fast punkt bakom kranen
att fästa avhållsvajer i. Kranen är mycket enkel och billig
att anskaffa. Den kan uträtta mycket nyttigt arbete, som
det eljest skulle fordras många man till. Två man kan lätt
lyfta tunga motorer och liknande, som det annars skulle
fordras 6—8 man till. Vid detta bygge har kranen i första
hand använts vid formsättning för ytterväggarna.
Timmermännen har använt den för att släpa upp virke till första
valvet. Man har med den även monterat pelare i
vindsvåningen, som i förväg var gjutna liggande på marken.
Tack vare den lätta kranen gick montaget, som utfördes
i formaina, innan vindsbjälklaget göts, mycket lätt.
För de båda fasta blandarstationerna användes betong-
blandare typ Torno K. Dessutom fanns en liten 150 1
blandare, som är så lätt att transportera och använda till
smågjutningar o.d., att den väl försvarar sin plats även
vid större byggen.
Armerarna har använt sig av såväl klippningsmaskin
som bockningsmaskin av vanliga typer.
Propphål och liknande, som man inte kunnat förutse vid
gjutningen av betongstommen, har man utfört med hjälp
av borrmaskin. Ackordspriset för hålborrningen kunde
därigenom sänkas betydligt.
Cement i lös vikt.
Vid detta bygge har använts två behållare med
halvautomatisk utvägningsanordning för lös cement. Detta var det
första bygget i Stockholm, till vilket cement levererades
i lös vikt per tankbil. Den ena cementbehållaren var
placerad intill en uppfart, så att cementbilen kunde tömma
sin last direkt ned i behållaren. Den andra behållaren stod
fritt (fig. 5) och fylldes på med hjälp av en särskild
tryck-luftanläggning, som blåste upp cementen i behållaren.
(Numera finns transportbilar försedda med egna
tryckluft-aggregat, varigenom anläggningen på arbetsplatsen kan
ordnas på ett enklare sätt.) Cementbehållarna hade
tratt-formig botten av plåt med en cementskruv, som drevs av
en elmotor. Man ställde in önskad cementvikt på en
graderad skala och satte i gång motorn. Cementen skruvades
då ut i ett särskilt kärl (fig. 6), rörligt upphängt på en
vågarm, och när den bestämda cementmängden var
uppvägd, stannade motorn och skruven automatiskt.
Blandar-skötaren hade endast att föra vågarmen åt sidan mot
biandaren, vända upp och ned på cementkärlet, föra
tillbaka vågarmen och starta motorn på nytt.
Fördelarna med cement i lös vikt är flera. Först ocli
främst är priset 20 öre billigare per säck räknat än för
säckcement. Om det går åt 20 000 säckar cement till ett
bygge, blir detta en vinst på 4 000 kronor. Därigenom är
den beskrivna cementfickan med vèganordning betald.
Samtidigt frigöres 20 000 papperssäckar, dvs. 8 t papper.
Vidare kan blandarsatsens storlek bestämmas helt
oberoende av hur många kilo cement en säck innehåller.
Lossning av cement behöver icke längre förekomma, ej
heller täckning av cement i upplag. Begagnade
cementsäckar, som måste hopsamlas och bortskaffas, undviker
man helt och hållet. Den här använda typen av
cement-ficka har dessutom den fördelen, att cementen kommer
till biandaren utan någon som helst bärning på
arbetsplatsen.
Gles formsättning med grindform
I och med att det helgjutna betonghuset med utvändig
lättbetongisolering slog igenom under 1930-talet, började
man allmänt använda gles fasadform. Ökad knapphet på
virke och höjda virkespriser har under senare år tvingat
fram många nya formsättningsmetoder. Men den glesa fasad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
