Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 29 januari 1949 - Beräkning av fuktfördelning och fuktvandring i ytterväggar, av Carl Hugo Johansson och Gunnar Persson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 januari 1949
fil
Beräkning av fuktfördelning
och fuktvandring
i ytterväggar
Docent Carl Hugo Johansson och ingenjör Gunnar /’ersson,
Stockholm
532.68 : 69.022.31
Så vitt författarna känner till finns det ingen
framställning som möjliggör för byggnadsteknikern att själv
kontrollera konstruktionen av en yttervägg med hänsyn till
kondensationsrisken. Avsikten med denna uppsats är att
visa att detta numera är möjligt, även om tillgången på
materialdata om fuktgenomgång alltjämt är mycket
ofullständig. Behovet av en kontroll är särskilt stort vid
användning av porösa och högporösa byggnadsmaterial,
beroende på att dessa kombinerar ett högt värmemotstånd
med ett lågt diffusionsmotstånd för vattenånga.
Materialdata
För att man skall kunna genomföra en beräkning av
fuktighetslillståndet i en vägg måste man känna till
fukt-diffusionstalen för de olika byggnadsmaterialen. Tyvärr
är tillgängliga data relativt få. I nedanstående tabell ges en
sammanställning av värdena för en del vanliga
byggnadsmaterial. Mera fullständiga tabeller återfinnes i
Ingenjörshandboken, bd I, Stockholm 1947, tab. 42 och 43 s. 977
samt i Kylteknikern, Stockholm 1947, tab. 10.10 s. 348—49.
Material ka
g/m h torr
Hård masonit ............................ 0,0005—0,001
Furu vinkelrätt mot fibrer ................................0,0005—0,001
Betong .................................. 0,001 —0,01
Cement- och kalkputs .................... 0,005 —0,01
Plywood ................................ 0,005 —0,01
Tegel ................................... 0,01 —0,03
Porös träfiberplatta ...................... 0,01 —0,03
Pressad mineralull ....................... 0,01 —0,03
Furu parallellt med fibrer ..............................0,03 —0.06
Gasbetong ..............................................................0,03 —0,06
Högporös platta ....................................................0,03 —0,06
Luft. stillastående skikt ....................................0,08 —0,10
Fig. 1 återger fuktabsorptionskurvor för några aktuella
byggnadsmaterial. En fullständigare sammanställning av
dylika kurvor finns i Byggmästaren 1946 s. 311—314.
Värden för värmeledningstal har icke medtagits här, enär dessa
kan erhållas ur de flesta tekniska handböcker.
Beräkningsmetodik
Beräkningen av fuktfördelningen i en yttervägg
förutsätter, att temperatur!ördelningen är bekant. Denna fås
på känt sätt med användning av ekvationen
ni k
àtk = (fa — fi)
zm
Här betecknar
dtk = temperaturfallet i det k:e skiktet (°C),
mk = akßk\= värmemotståndet för det k:e skiktet
(nrh°C/kcal),
~ m c= summan av värmemotstånden inklusive över-
gångsmotstånden,
A = värmeledningstal (kcal/mh°C),
a e= skikttjocklek (m),
fi, ti = temperatur på väggens kall- resp. varmsida
C°C).
Ur en ångtryckstabell fås vattenångans mättningstryck p-m
som funktion av temperaturen, och med kännedom om
temperaturfördelningen kan därför motsvarande kurva
för mättningstrycket uppritas. Ehuru temperaturkurvan för
varje delskikt är en rät linje, är pm-kurvan krökt, och det
är därför nödvändigt att i ett skikt med stort
temperaturfall pricka in mättningsvärdet för en eller flera
mellan-punkter, för att få fram den riktiga formen på kurvan.
I en riktigt konstruerad yttervägg måste fuktkvoten för
de ingående byggnadsmaterialen överallt ligga inom det
hygroskopiska området. Den fuktutjämnande
kapillärsugningen är då försumbar och fuktgenomgången för ett
enkelt skikt fås ur uttrycket
G–k„"’
A a
Ur ekv. (2) fås det med ekv. (1) analoga uttrycket
dpk ■■
mdk
(Pt—Pi)
(2)
(3)
Här betecknar
G = fuktgenomgång (g/h torr),
A — area (nr),
kci = fuktdiffusionstal (g/nihtorr),
A pk = ångtrycksskillnaden på båda sidor om det
k:e skiktet (torr),
m,ik = aklkrtk ; – fuktdiffusionsmotståndet för det A:e skiktet
(nrh torr/g),
2 md = summan av fuktdiffusionsmotstånden (över-
gångsmotstånden äro vid fuktdiffusion
försumbara),
pi, pi = vattenångans deltryck på väggens kall- resp.
varmsida (torr).
Ur ekv. (3) kan vattenångans deltryckskurva beräknas.
Med kännedom om vattenångans deltryck p och
mättningstryck pm fås kurvan för den relativa luftfuktigheten
■f ur sambandet
<P
P
Pm
(4)
Fuktabsorptionskurvan för ett material anger dess
fuktinnehåll som funktion av relativa luftfuktigheten, då det
råder jämvikt mellan materialet och den omgivande
vattenångan. Detta är tillnärmelsevis fallet, även om
deltrycket är olika på båda sidor om en konstruktion, så att
(1)
Fig. 1.
Fuktabsorptionskurvor för några
vanliga byggnadsmaterial.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
