Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 5 februari 1949 - Seriekondensator i det svenska 200 kV nätet, av G Jancke och K F Åkerström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<>2
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Högsta
spänning V c max
pä
seriekonden-satorn vid
kortslutning på nätet
i förhållande till
kondensatorns
driftspänning
Ec vid maximal [-ledningsbelastning.-]
{+ledningsbelast-
ning.+}
= + 90° varvid Vc får maximipunkter för t — m—
(l±n)«
m= 1,2,____
Tar man återigen hänsyn till R får lösningen följande
utseende
Vc = K - |eos (w t + <p) + ^ sin (a t + <p) –
e eos (p
sin bt + eos bt I +
där
(n + 1 a .
–- • , sir
\n — 1 b
1 . T/ 2 laV \ . , 2 ab , "|l
— smy • — 1 sin bt + - - eos bt
’n Ll"-1 WI I tu(n-l) J|
K
E-n(n-l)
Ro
Tx’
8,5 • n
och b = (o y^n - æo\Jn
för en normal 200 kV ledning.
Även i detta fall erhålles högsta värdet l’c för f e= + ’.I0C
u . , 2 m Jr
och tæ± , -—..
«(n ± 1)
Utföres beräkningarna för en ledning som ingår i ett nät
erhålles en nätbild enligt fig. 2 b. En exakt beräkning har
icke genomförts för detta fall, men approximativt erhålles
samma lösning som i föregående fall där dock
XL +
XXn
X+ Xn
RL-(O
; K =
E_-Xn
X + X
n(n-l)
2\XL+X+
XXl
; 61 n
En undersökning visar att man på grund av dämpningens
inverkan erhåller de högsta värdena på V c vid någon av
2 it 4 71
de första topparna vid tiden . eller . ™.
co(n + l) o(n+ 1)
Vid beräkningarna har belastningsströmmen i
kortslutningsögonblicket antagits vara noll, vilket visar sig vara
det farligaste belastningsfallet.
Vid ett trefasigt system är fasvinkeln icke densamma
i de tre faserna i kortslutningsögonblicket. Man kan
emellertid visa att kortslutningsströmmarna utjämnar
varandra helt i de tre faserna, varför trefassystemet kan
behandlas som ett enfassystem och de utförda
beräkningarna är tillämpliga även i detta fall.
Den maximala spänningen över kondensatorn vid
kortslutningar dels omedelbart utanför den kompenserade
ledningen, dels omedelbart intill kondensatorn vid
ledningens mittpunkt har beräknats vid olika grad av
lednings-kompensering. I beräkningarna har hänsyn tagits till det
parallellkopplade nätet enligt fig. 2 b. Spänningen
uttryckes i förhållande till kondensatoms driftspänning Ec
vid maximal ledningsbelastning. Resultatet framgår av
fig. 3.
Dimensionering
Förhandlingar med fabrikanterna har visat att man ej
utan prohibitiva kostnader kan få en kondensator, som
garanteras tåla kortvariga överspänningar högre än 3—3,5
gånger märkspänningen. Om man ej vill överdimensionera
kondensatorn kraftigt i förhållande till. belastningen på
ledningen måste man därför införa en anordning, som
överbryggar den vid kortslutning på kompenserad ledning, fig. 3.
Detta medför inga nackdelar ur stabilitetssynpunkt.
Kortslutningar utanför ledningen orsakar i vårt fall ej
svårare påkänningar vid rimlig kompenseringsgrad än att
kondensatorn uthärdar den. Detta är gynnsamt, då man
vid fel på och bortkoppling av parallellgående ledning,
har speciellt stort behov av den ökade överföringsförmåga,
som seriekondensatorn ger. Asea har konstruerat ett
skyddsgnistgap, vilket kommer att inställas så alt det
kortsluter batterit vid fel på ledningen, men håller för
spänningshöjningen vid fel utanför ledningens ändpunkter.
Som grund för dimensioneringen kan man då använda
påkänningarna vid maximal belastning, varvid batterits
märkspänning och märkeffekt blir
,. Pmax ’ k • Xl . .
Ecm = ,— kV och
V 3 (I — k)E
Pcm = ((j|jfyMVAr
Dessa visas som funktioner av kompenseringsgraden på
fig. 1.
Fig. 4. Årliga
kostnader för [-seriekondensa-toranläggningen,-]
{+seriekondensa-
toranläggningen,+}
beräknad i
krlkW ökad [-överförings-förmåga.-]
{+överförings-
förmåga.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
