Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 19 februari 1949 - Erfarenheter av materials krypegenskaper, av Axel Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 februari 1949
129
o / a 3 h
Log belastningstid
Fig. 6. Samband mellan belastningstid och temperatur för
0,0262 % total töjning vid konstant påkänning 6,3 kplmm’
för 0,4 % kolstål.––smitt,-gjutet.
inflytande men får då i stället egenskaper, som i andra
avseenden gör stålet olämpligt.
Fig. 4 visar tydligt den språngvisa ökningen av
kryphastigheten hos stål A, när aluminiumtillsatsen
överskrider ca 0,8 kg/t. Hos andra stål kan emellertid denna
försämring inträda vid mycket mindre aluminiumtillsats.
Dessa olika krypmotstånd ha avspeglat sig i de praktiska
erfarenheterna. Redan 1930 kördes en 3 000 kW
konden-seringsturbin i Stals verkstäder under några månader med
en ångtemperatur av 500—530°. Materialet i skovelringar
och labyrintplattor var vanligt kolstål och krypningen var
mycket obetydlig. A andra sidan har någon gång avsevärd
krypning förekommit vid drifttemperaturer, som torde ha
varit 100° lägre än dessa. Det har även förekommit, att
den ena sidans roterande labyrint visat avsevärd krypning
medan krypningen i den andra sidans labyrint knappast
varit mätbar och detta fastän de båda labyrinterna arbetat
under lika förhållanden.
Drifttemperaturens inverkan på krypningen
Erfarenheten har visat, att det rätt ofta förekommer, att
en anläggnings drifttemperatur betydligt överstiger den i
leveransprogrammet förutsedda. Anledningen kan vara att
Fig. 7. Stål för labyrintplattor. Påkänning motsvarande
kryphastigheten 10’5 %lh efter ca 1 000 h belastning.
pannorna ge högre temperatur än avsett, att nya pannor
för högre temperatur installerats efter turbinleveransen,
eller att man höjer temperaturen hos befintliga pannor för
att erhålla bättre ekonomi. I regel har marginalen varit
mer än tillräcklig för att tillåta dessa stegrade
drifttemperaturer, men om man har råkat få ett material som t.ex.
på grund av olämplig tätning har onormalt låg
kryphållfasthet, så kunna redan små skillnader i drifttemperaturen
medföra mycket stora ändringar av krypningen.
I fig. 5 anges kryphastighetens variation med
temperaturen för ett par kolstål. Redan ca 20° ökning av
temperaturen medför tiofaldig kryphastighet inom det aktuella
området. Ett liknande diagram återges i fig. 6. Diagrammet
anger de samhörande värden på temperatur och tid, som
vid en oförändrad påkänning av 6,3 kp/mm2 ge en total
töjning av ungefär 1li 0/En höjning av temperaturen
med 25 à 30° minskar den tid, som erfordras för att
uppnå denna töjning, till en tiondel. Överfört till
labyrintplattorna betyder detta, att 25° temperaturökning i vissa
fall kan vara tillräckligt för att ändra krypningen från
betydelselös storlek till ett värde, som så småningom kan
åstadkomma skador i labyrinterna. Det betyder
naturligtvis icke, att 25° temperaturhöjning normalt medför detta,
Fig. 8. Termisk del av
gasturbinaggregat på
2 400 kW.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
