Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 26 februari 1949 - Anmälan: Geoteknik, av Bernt Jakobson - Anmälan: Förslag till generalplan för Täby, av K I Mossberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
TEKNISK TIDSKRIFT
tal goda böcker i geoteknik utkommit, men genom att
dessa huvudsakligen är engelskspråkiga har de kunnat
utgå i stora upplagor, trots att i varje fall mera avancerad
geoteknik — oaktat den nytta kunskaper i ämnet innebär
för en byggnadstekniker — dock huvudsakligen torde
intressera fackmannen.
Den föreliggande boken gör enligt förordet anspråk på
att kunna betraktas som en lärobok, men man torde
därvid avse en mera elementär sådan, avsedd för dem, som
icke anser sig ha tid eller lust att plöja igenom någon
mera diger volym. Boken kan nog icke heller anses som
någon idealisk lärobok, och detta torde nog också vara
svårt att åstadkomma genom sammanställning av kapitel
av så många olika författare. Emellertid omfattar de av
Mogensen författade kapitlen huvudparten av den
teoretiska geotekniken, och dessa är mycket klart skrivna. Dock
synes förf. vara väl optimistisk i fråga om möjligheten att
bestämma det normaltryck, för vilket en lera är
konsoliderad i naturen. Den föreslagna metoden med bestämning
av skärhållfastheten vid en mångfald olika normaltryck
blir också mycket omständlig och kan ej användas vid
rutinundersökningar.
Om boken skall utgöra en lärobok, får man nog sätta ett
frågetecken för Skaven-Haugs teorier om kohesionspålars
bärighet, vilka bygger på i vilken grad omrörd lera i vila
återvinner sin hållfasthet. Enligt min mening är underlaget
ännu för litet för att man skall kunna dra några säkra
slutsatser. De sistnämnda teorierna liksom även flera andra
kapitel av samme förf. har tidigare publicerats i
"Geo-tekniska problemer", Oslo 1943 (Tekn. T. 1944 s. 1489).
Enär denna publikation lär vara slutsåld, har givetvis
motiv funnits för omtryckning av nämnda kapitel. Vad
Skaven-Haug anför om järnpelare till lutande berg har
stort intresse även i vårt land, där många gånger lera
direkt underlagras av berg med stark lutning. Detta
problem har för resten behandlats av Knut E Pettersson i
Tekn. T. 1941 s. V 45. Det av geologen Ellen Mertz
författade kapitlet om Danmarks geologiska uppbyggnad ur
geoteknisk synpunkt saknar givetvis större intresse ur
svensk synpunkt, men ett liknande kapitel om Sverige
skulle säkerligen vara välkommet.
Med hänsyn till de många nya, moderna böckerna i
geoteknik — framför allt Terzaghis båda — synes man ha
visst fog för den nyligen uttryckta åsikten, att några
ytterligare läroböcker i geoteknik skulle vara överflödiga inom
ett antal år och att nya publikationer tills vidare borde
begränsas till en redogörelse för nya rön och
forskningsresultat. Man är ändock tacksam för tillkomsten av
föreliggande bok, som ger en god bild av geotekniken i de
nordiska länderna. Bernt Jakobson
Förslag till generalplan för Täby, av
Vattenbyggnads-byråns stadsplane- och arkitektavdelning. Täby
Byggnadsnämnd, Stockholm 1948. 38 s„ 8 fig. 5 kr.
Vid studiet av Vattenbyggnadsbyråns förslag till
generalplan för Täby, vilket torde vara ett av de första i sitt slag,
som tillkommit sedan begreppet generalplan infördes i
byggnadslagstiftningen, får man en bestämd känsla av att
generalplanen har en mycket stor uppgift att fylla. Det
ligger i sakens natur, att det definitiva förslaget måste
förutsätta antaganden och prognoser, vilka ingalunda kan
göra anspråk på att vara ens tillnärmelsevis exakta.
Användbarheten av planen blir därför i högsta grad en följd
av planförfattarens omdöme, förundersökningarnas
noggrannhet samt författarens kännedom om de lokala
förhållandena. Huruvida dessa villkor har varit förhanden
i det här aktuella fallet, torde icke kunna utrönas med
mindre än att ett motförslag utarbetas, och därför måste
ett referat inskränka sig till några synpunkter på vissa
allmänna principer, vilka lagts till grund för utredningen.
Man fäster sig framför allt vid, att Täby generalplan ej
synes ha föregåtts av något mera ingående
regionplane-studium. Hela det område, som ingår i Stor-Stockholm,
synes vara så intimt sammanhängande, med varje enhet
beroende av de övriga, att en samordning i stort här om
någonsin måste vara av den allra största betydelse. Dessa
stora sammanhang har visserligen berörts i diskussionerna
om olika problem, men osäkerheten i antagandena är
påfallande. Det har sålunda ej gjorts något försök att
beräkna den del av de framtida yrkesutövande Täbybor,
som kommer att ha sin verksamhet förlagd till Stockholm,
något som dock är av den största betydelse för
trafikledernas utformning. Mera ingående undersökningar av
dessa trafikförhållanden har gjorts i den i planen
ingående "PM angående kollektiva trafikmedel mellan
Stockholm och det norra förortsområdet", vilken har utarbetats
av F Brundin och S Lundberg. Sammanhanget mellan
planutredningen i stort och denna specialundersökning är
dock ej alldeles tydligt, men det verkar som om Täbv
framtida utveckling skulle komma att i hög grad bli
beroende av möjligheterna att ekonomiskt lösa
trafikfrågorna. Det bör då observeras, alt trafikutredningen på
ett förtjänstfullt sätt har tagit hänsyn till just de
ekonomiska möjligheterna.
I huvudutredningen har däremot de ekonomiska
synpunkterna beretts ett ganska begränsat utrymme, fastän
förf. dock har snuddat vid den tankegången, att den
beräknade proportionen hyreshus : småbebyggelse kan
komma att rubbas till följd av nuvarande bristsituation.
Målsättningen i bostadshänseende har dock blivit, att 55 %
av lägenhetsbeståndet skall utbyggas i form av egnahem
och villor. Härvid synes man huvudsakligen stödja sig
på den för några år sedan genomförda undersökningen
av lägenhetsönskemålen över hela landet. Även om
numera bostadskostnaderna i egnahem på grund av de
statliga stödåtgärderna ej är högre än i hyreshus, bör man
dock ta hänsyn till de ökade exploateringskostnader, som
åtföljer den utpräglade småhusbebyggelsen. Dessa
investeringar skall ju dock i sista hand även amorteras och
räntas av samhällsmedborgarna. Det är ej någon
tillfällighet, att de typiska hyreshusstäderna Stockholm och
Göteborg hör till de minst skattetyngda i landet.
Det har också i förslaget påpekats, att det är angeläget,
att man inom de olika bebyggelsegrupperna ej får för
stora avstånd till gemensamlietsanläggningar av olika slag,
skolor o.d., och det är givet, att man även här i viss mån
kommer i konflikt med önskemålen om mesta möjliga
småhusbebyggelse — detta så mycket mera som de flesta
gemensamma anläggningar fordrar ett visst minsta
befolkningsunderlag för att på ett ekonomiskt sätt kunna
ges tillfredsställande kvalitativ och kvantitativ utformning.
Till det föreliggande förslagets förtjänster bör antecknas,
att förf. har poängterat, att man även i den typiska
förortskommun, som Täby med säkerhet alltid kommer att
utgöra, bör eftersträva att bereda innevånarna
sysselsättning i hemorten och i möjligaste mån motverka
utvecklingen av utpräglade "sovplatssamhällen".
Beträffande den utarbetade planens användbarhet i det
praktiska samhällsbyggandet förefaller det mig, som om
kartmaterial utvisande kronologiska utbyggnadsetapper
skulle ha en mycket stor uppgift att fylla. 1 den skriftliga
redogörelsen anges visserligen den ordning, i vilken det
anses önskvärt, att de olika samhällena bör utbyggas, men
det torde vara ovedersägligt, att ett rikhaltigt kartmaterial
här kan bidra till överskådlighet och klarhet.
Huruvida den här behandlade generalplanen kommer alt
visa sig tillhöra de mer eller mindre förtjänstfulla av sitt
slag torde framtiden få utvisa. Viktigt är dock, att planen
enligt lagens mening ej får anses för alltid fastlåst, utan
den bör i stället vid behov kunna revideras i nödig
omfattning. Det återstår också att se, i vad mån denna plan
kan komma att påverkas av den regionplan för
Stockholm med omnejd, som tydligen kommer att utarbetas
inom den närmaste framtiden, sedan K.M:t nu har bifallit
överståthållarämbetets och Länsstyrelsens framställning
härom. K I Mossberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
