Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 26 februari 1949 - Minskning av markskakningarna vid sprängning, av Ulf Langefors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
TEKNISK TIDSKRIFT
Reaktionstid
Fig. 3.
Reak-tioristid som
funktion av
tändströmmen
för
elspräng-kapsel, typ E.
0,9 A
tändström
markvibrationer, som givit upphov till lätta
skador på byggnader framför allt på murbruk och
puts. De flesta av våra egna mätningar hänföra
sig till det övre frekvensområdet. Från det lägre
frekvensområdet ha vi medtagit den största
amplitud som registrerats, ehuru dessa vibrationer
till skillnad från de övriga, som medtagits i
tabellen, icke gåvo några påvisbara skador.
Liksom våra gälla Don Leets värden
markvibrationer, som orsakats av språngning4. Tyvärr har
han icke angivit frekvensen utan endast att den
varit mindre än 10 p/s.
Jämföras de olika värdena som härröra från
sprängningar så framgår, att det vid den högsta
frekvensen (v = 100) närmast varit
accelerationen 1—2 g, som varit utslagsgivande. I det av
Don Leet angivna fallet har accelerationen varit
av samma storleksordning, men här har
möjligen också skjuvningen varit för stor. Det för
jordbävning angivna värdet talar för det. Här är
accelerationen tämligen obetydlig och verkan
kan antas bero enbart på /. Att accelerationen
inte enbart räcker för att karakterisera
skakningen framgår ännu mera övertygande om man
följer graderingen i Mercalli—Sieberg’s skala
(för jordbävningar) uppåt till de mest
förstörande och förintande verkningar i de högsta
graderna X—XII, där XII motsvarar 1/2—lg. Denna
acceleration är inte ovanlig vid sprängning i
normal bostadsbebyggelse. Men vid grad XII i
M-S-skalan anges att inget verk av människohand
håller stånd.
Sammanfattningen av dessa från olika håll
samlade erfarenheter blir att både a och y måste
anges som mått på vibrationernas styrka. Vid
sprängning bör
a < 1 g (16)
7 < 10 ti /u/m (17)
Man kan sammanfatta detta till ett enda
samband, som med hänsyn till ekv. (16) och (17)
inte är av typen a, y, såsom S i sista kolumnen
i tabellen, utan förslagsvis
Det förefaller oss dock principiellt olämpligt att
ånge endast en enhet, som inte kan ge
upplysningar om A och v om så skulle önskas.
Kortintervallsprängning
Det är tämligen självklart att om de enskilda
skotten i en salva tändas successivt med
tidsintervall bli markvibrationerna mindre än då
hela salvan går momentant. Användning av
vanliga elektriska intervalltändare med 0,5—1 s.
tidsintervall är emellertid i många fall olämpligt
t.ex. vid pallskjutning på grund av den sämre
berglossningen och den ökade risken för
kring-kastning av bergmassa. Införandet av
salvskjut-ningen med centisekundintervall innebär ett
försök att åstadkomma en uppdelning av
skak-ningsverkan med bibehållande av
momentansprängningens fördelar. Denna metod, som i
USA går under namnet "delayed action blasting",
har där prövats redan för många år sedan, men
först under de senaste åren har man på allvar
tagit upp metoden och konstruerat en del olika
apparater, som ge möjlighet att spränga de olika
hålen i en salva var för sig med tidsintervall på
10—100 ms.
Sprängapparatens konstruktion
Kravet på en sådan intervallapparat är att den
skall ge en definierad intervalltid, som dessutom
kan varieras, och en bestämd inkopplingsföljd.
I USA har man åstadkommit detta genom att på
mekanisk väg successivt sluta strömmen i ett
antal strömkretsar med hjälp av ett roterande
system. Vi ha efter helt andra principer kommit
fram till en enklare konstruktion. Den bygger på
det förhållandet att den elektriska
sprängkap-seln har en viss fördröjningstid mellan
strömmens inkopplande och sprängkapselns
detonation. Tidsdifferensen, som vi kalla
reaktionstiden, kände vi med stor noggrannhet som
funktion av tändströmstyrkan (fig. 3), och kunde
utnyttja den för att åstadkomma de önskade korta
tidsfördröjningarna. Upp till 30—40 ms
intervall kunde erhållas mellan en sprängkapsel som
sprängdes momentant (med hög strömstyrka)
och en med strömstyrka på 0,4—0,5 A.
Svårigheten låg i att få flera sprängkapslar att
tändas successivt med samma intervalltid. Den
löstes med en kombinerad parallell- och
seriekoppling så avvägd, att endast genom en av de
inkopplade sprängkapslarna släppes en ström-
Ar (10 + v)< 250
(A i mm)
elaprängkapslar
Fig. i. Principskiss för Nitroglycerin AB:s
kortintervall-kopplare; strömstyrkan I är av storleksordningen I A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
