Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 26 februari 1949 - Industrins bullerproblem, av Ove Brandt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
TEKNISK TIDSKRIFT
Bullrets inflytande på arbetsprestationen
sammanhänger med såväl fysikaliska faktorer hos
bullerkällan som psykologiska faktorer hos
individen. Av rent fysikaliska egenskaper vid
bullerkällan, som verkar hämmande på
arbetsprestationen, kan följande särskilt framhållas:
hög styrka, dominerande högfrekvensinnehåll,
intermittent karaktär, såsom slag, knall etc. De
psykologiska inverkningarna på
genomsnittsindividen har kännetecken sådana som förlorad
förmåga till koncentration i arbetet, ökad
trötthet under och efter arbetet samt svårighet att
sova om natten. Dessa verkningar på individen
beror dels på nämnda fysikaliska faktorer hos
bullerkällan, dess styrka,
frekvenssammansättning och karaktär (kontinuerlig eller
intermittent), och dels på om ljudet kommer från andra
maskiner i lokalen eller från egen maskin, i
vilket senare fall mycket kraftigt buller kan
tolereras. Allt onödigt ljud är tröttsamt, t.ex.
distinkta ljudreflexer från rummets
begränsningsytor. Intrycket på individen är också
beroende av dennas trötthetstillstånd. När vi är
trötta har vi särskilt svårt för att koncentrera
oss på vårt arbete, om det samtidigt bullrar
omkring oss. Slutligen är inflytandet större på
personer, som sysslar med komplicerat arbete, än
på dem, som håller på med okomplicerat
rutinarbete.
Kraftigt buller kan också ha en rent fysiologisk
inverkan: genom en längre tids
bullerpåverkning kan skador uppstå i kroppen. Sålunda har
fall av magsjukdomar konstaterats hos lärlingar
i plåtslagerier. Ofta uppkommer huvudvärk av
permanent karaktär. Det föreligger dock ännu
ett rätt ofullständigt material av denna typ av
skador. Det vanligaste är, att en större eller
mindre grad av dövhet inträder efter års arbete
i en bullersam lokal. Den tid, som är nödvändig
för att bibringa en viss sänkning av örats
känslighet, är kortare ju kraftigare bullret är, men
sänkningen är högst individuell. Den är
dessutom beroende av bullrets
frekvenssammansättning, och bullret tycks närmast medföra kraftig
sänkning av örats känslighet för de frekvenser,
som är mest dominerande i bullerspektrat. I
största antalet fall förlorar man känsligheten
för de höga frekvenserna i ljudet. Eftersom det
samtidigt är dessa frekvenser, som är
utslagsgivande för uppfattbarheten av tal, kommer
denna typ av hörselskada att medföra svårighet
för personen att föra och förstå ett samtal. Den
permanenta hörselskadan, som förorsakas av ett
visst buller under en längre tids påverkning, är
som nämnts högst individuellt varierande, och
det är därför svårt att ånge en allmän siffra för
bullerstyrkor, farliga för hörseln. Av en fransk
undersökning" framgår, att även så låga
ljudstyrkor som 75—80 phon under en tidsperiod av
10—15 år skulle vara tillräckliga för att medföra
en märkbar sänkning av hörselförmågan. Men
för kortare tid bör styrkor av 80—100 phon
kunna tolereras utan fara, även om en
momentan känslighetssänkning brukar inträda, vilken
dock åter kan försvinna, om personen förflyttas
till en tystare arbetsplats. Denna viktiga sak
borde göras till föremål för mera ingående
undersökningar här i landet, i syfte att få fram
mera omfattande material.
Praktiska åtgärder mot industribuller
Vi tänker oss, att vi i ett rum har två exakt
lika bullerkällor, båda med styrkan L phon. Vi
frågar oss då vilken total styrka, som fås, när
båda källorna alstra buller samtidigt. Svaret är:
L + 10 • log 2 = L -f- 3 phon. Vi ser således att
dess samlade styrka är blott 3 phon större än
vardera bullerkällas styrka. Generellt gäller att
ett antal av n exakt lika bullerkällor av styrka
L phon tillsammans ger en genomsnittlig styrka
av L + 10 • log n phon. Av detta kan vi lära:
är alla maskinerna i en lokal lika bullrande,
blir den totala bullerstyrkan blott svagt beroende
på antalet maskiner i rummet. En eventuellt
bul-lerreducerande åtgärd, som riktar sig direkt mot
maskinerna, måste omfatta samtliga eller ingen;
är maskinerna olika i bullerhänseende,
bestämmes den totala bullerstyrkan praktiskt taget
uteslutande av den eller de maskiner, som har
högst bullerstyrka. Eventuella åtgärder måste
därför angripa den mest bullersamma maskinen,
om sänkning av totalstyrkan skall erhållas.
Härav följer också att en övergång till nya
tystgående maskiner i en fabrik bör ur bullersynpunkt
företas rum för rum på så sätt, att ett helt rum
renoveras åt gången. Däremot bör man inte ur
bullersynpunkt sett blott delvis förnya
anläggningen i varje rum.
Synpunkter vid planeringen
Den mest framgångsrika bullerbekämpande
insatsen är utan tvekan den, som göres redan
under anläggningens planering. Det är därför av
avgörande vikt, att man vid planering av nya
anläggningar även tar i betraktande blivande
fcu/Zerproblem. I de flesta fall vet man av
erfarenhet från andra liknande anläggningar, att
vissa arbetsprocesser kommer att bli särskilt
bullrande. Man bör då ägna dessa processer
intresse. Låt oss nu förutsätta, att man icke blott
genom att övergå till andra arbetsmetoder kan
reducera det blivande bullret, utan att metod
och maskintyp är fastställda. Man bör då söka
avgränsa bullret till så få personer som möjligt
genom en lämplig planlösning av anläggningens
lokal. Extremt bullersamma arbetsprocesser bör
försiggå i speciella lokaler, som förlägges på
något avstånd från arbetsrum, som fordrar
tysthet, t.ex. laboratorier, kontor, bibliotek etc.
Förlägger man sålunda bullersamma lokaler intill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
