Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 26 februari 1949 - Industrins bullerproblem, av Ove Brandt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 februari 1949
153
Fig. 3. Produktionskurva före
och efter musikinstallation i
amerikansk fabrik för
tempoarbete (Burris—Meyer).
Fig. i. Musiks inflytande på
frånvaron måndag morgon A
veckor före ock efter
musikinstallation (Burris—Meyer).
När användes absorptionsmaterial med framgång;?
En framgångsrik användning av
absorptionsmaterial beror för det första på vilken typ av
bullerkälla, som är uppställd i lokalen. Har
bullret således slagkaraktär, t.ex. hammarslag
mot plåt, alstrar det ett kort och skarpt ljud,
som i en ljudhård lokal framkallar en serie
distinkta reflexioner. I sådana fall har man stor
nytta av en dämpning av rummet med
absorptionsmaterial, som kan begränsa ljudet till
direktljudet. Det är en betydlig lättnad att slippa
höra reflexionerna. Har ljudet däremot en mera
kontinuerlig karaktär, t.ex. av svarvar,
omformare och liknande, kan en lika stor effekt icke
påräknas genom akustikbeklädnaden.
Ju större avståndet är mellan maskinerna i en
arbetslokal med stationärt uppställda maskiner,
desto större nytta får man av en akustisk
beklädnad. Vid tät uppställning kommer nämligen
en arbetare, trots t.ex. takets ljudabsorption, att
befinna sig i närfältet av kringstående maskiner,
och absorptionen hjälper blott för störningar
från längre bort stående maskiner.
Om det av organisatoriska skäl icke är möjligt
att uppställa särskilt bullrande maskiner i
avgränsade rum, utan man nödgas ha kraftigt
bullrande maskiner tillsammans med mindre
bullrande, kan man med stor framgång kläda hela
taket ljudabsorberande. Härigenom hindrar man
det kraftiga bullret att tränga långt in i det mera
tysta området. Inflytandet av en akustisk
beklädnad av taket är också mycket beroende på
takets höjd, som tidigare omtalats. Har rummet
ej i sig självt en liten takhöjd, kan det vara
mycket framgångsrikt att förse de mest
bullrande maskinerna med ett lågt hängande
ljudabsorberande tak.
Av dominerande betydelse är om den akus-
tiska beklädnaden av ruinsytorna är anpassad
efter bullerkällans frekvensspektrum. En
rationell dämpning av reflexionerna från en
bullerkälla förutsätter därför kännedom om dennas
frekvensspektruin och absorptionsmaterialets
absorptionskurva. Man väljer då ett material, vars
toppar på absorptionskurvan sammanfaller ined
bullerkällans dominerande frekvenser.. De flesta
typer absorptionsmaterial har en betydligt högre
absorption vid högre frekvenser — dvs. över
600—800 p/s — än vid lägre och äro därför mest
verksamma vid högfrekventa bullerkällor. Som
tidigare nämnts är det också denna typ av
bullerkällor som inverka mest störande på
genomsnittsmänniskan, och denna
absorptionsbekläd-nad gör därför stor nytta i ett flertal fall. Genom
en lämplig utformning av absorbenten kan denna
också göras selektiv, så kallade resonatorer, och
blir således verksam mot bullerkällor med
utpräglat kraftiga frekvensband i spektrat.
Däremot har de i industrin ifrågakommande
absor-benttyperna ingen större absorptionsförmåga vid
lägre frekvenser. Detta i samband med de
lågfrekventa ljudvågornas sätt att sprida sig från
källan gör, att absorptionsmaterialet normalt ej
kan förväntas ge större framgång i
bekämpandet av utpräglat lågfrekventa bullerkällor, t.ex.
transformatorer, långsamt roterande maskiner
etc. I det senare fallet erhålles i regel en
förbättring endast vid omsorgsfull balansering av
roterande delar.
Användning av musik i arbetslokalen
Vid sidan av den direkta reduktionen av bullret
i en arbetslokal kan man också gå fram på så
sätt, att man maskerar bullret med musik.
Bullret i lokalen bör då ej vara särskilt högt. Om
musiken skall kunna höras, måste den nämligen
Fig. 5. Typisk
produktions-kurva för en grupp arbetare ett
år före installation av musik i
arbetslokalen (Burris—Meyer).
Fig. 6. Typisk
produktions-kurva för en grupp arbetare
under inflytande av planerat
musikprogram i arbetslokalen.
Musik spelas endast under de
streckade perioderna (Burris—
Meyer).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
