Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 5 mars 1949 - Matematikmaskiner, av Stig Ekelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 mars 1949
159
Fig. 2. Nätmodell (Westinghouse) vid Armour Research
Foundation i Chicago.
enkla kuggväxlar, med differentialer och med
integratorer i form av friktionsväxlar med
kontinuerligt variabelt utväxlingsförhållande.
Variabla koefficienter, som äro givna genom
kurvor, införas över inmatningsbord. Då maskinen
blivit rätt hopkopplad i enlighet med den
differentialekvation, som man önskar lösa, har den
en enda frihetsgrad och drives på bestämt sätt
av en motor, kopplad till axeln för den
oberoende variabeln. Under rörelsen tecknar ett
utmatningsbord en kurva över lösningen eller också
tryckes den i tabellform av ett räkneverk.
Ett viktigt element i differentialanalysatorn är
vridmomentförstärkaren, vars uppgift är att
förstora det ytterst ringa vridmoment, som kan
tas ut direkt från en integrator. Av väsentlig
betydelse för det praktiska realiserandet av en
differentialanalysator var Bush’s konstruktion
av en mekanisk, på linspelets princip byggande
vridmomentförstärkare. Denna sinnrika och i
princip mycket enkla anordning kräver dock för
att arbeta tillfredsställande mycken tillsyn och
uppmärksamhet. En betydande förbättring
innebär den fotoelektriska vridmomentförstärkare,
ursprungligen konstruerad vid Moore School of
Electrical Engineering i Philadelphia, som nu
ingår i de av General Electric kommersiellt
tillverkade differentialanalysatorerna25. Fig. 3 visar
General Electrics egen analysator, uppställd i
Schenectady. De 14 integratorerna jämte
tillhörande vridmomentförstärkare äro placerade
längs den bortre långsidan. De båda flickorna i
figuren stå vid var sitt inmatningsbord. Bakom
den främsta flickan synas två utmatningsbord.
Allt som allt torde det finnas ett dussintal
diffe-rentialanalysatorer av mekanisk typ. Förutom i
USA ha sådana byggts i England20’22-32, i Norge21
(vid Astrofysisk Institutt i Oslo), i Tyskland24 32
och i Ryssland32. Den första svenska
differentialanalysatorn är för närvarande under byggnad
vid Chalmers Tekniska Högskola.
Den rent mekaniska differentialanalysatorn har
en allvarlig nackdel: uppsättningen eller
ned-kopplingen av ett problem kräver avsevärd tid,
Fig. 3. Differentialanalysator vid General Electric Co i
Schenectady.
kanske en eller flera dagar. Då en lösning
erhållits måste den emellertid ofta studeras, innan
arbetet fortsättes. Det lönar sig då inte att under
tiden låta maskinen arbeta på ett annat problem,
utan en avsevärd dödtid uppkommer. Vid
Massachusetts Institute of Technology togs under
kriget i bruk en delvis elektrisk
differentialanalysator26, som varit under byggnad i närmare tio år
(fig. 4). Rörelsen överföres här elektriskt från
en axel till en annan medelst kapacitiva givare
och mottagare, som arbeta med 3 000 p/s. I
denna maskin har den nyss nämnda olägenheten
övervunnits, i det att uppsättning och
nedkopp-ling av ett problem endast ta ett fåtal minuter i
anspråk. Dessa operationer utföras med hjälp
av reläer, som styras automatiskt av på förhand
punsade hålremsor. Anordningen kan närmast
karakteriseras som en automatisk telefoncentral.
Den nya analysatorn innehåller nära 2 000
elektronrör, flera tusen reläer och 150 motorer. På
senaste tiden ha framkommit helt elektriska
differentialanalysatorer28 33"37, som bygga på
användandet av elektronrörsförstärkare. Dessa
maskiner ha måttlig noggrannhet, men komma
säkerligen i många fall att bli ytterst värdefulla
till följd av sin stora snabbhet.
Differentialanalysatorn är ett mycket värde-
Fig. 4. MlT’s nya differentialanalysator.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
