Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 5 mars 1949 - Matematikmaskiner, av Stig Ekelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 mars 1949
163
Fig. 9. Eniac — Electronic Numerical Integrator and
Computer — i sin första uppställning vid Moore School
of Electrical Engineering i Philadelphia.
bordades år 1946 och finnes för närvarande vid
Aberdeen Proving Ground. Eniac kommer med
all säkerhet att vida överträffas av andra
siffer-maskiner, som nu äro under byggnad. Ehuru
alltså Eniac redan torde representera ett
passerat utvecklingsstadium, kan en närmare
redogörelse för denna maskin dock motiveras med,
att den alltjämt är den enda elektronrörsmaskin
om vilken nämnvärda erfarenheter föreligga.
Eniac är ett imponerande byggnadsföretag.
Maskinen innehåller 18 000 elektronrör, 1 500
reläer, 70 000 motstånd, 10 000 kondensatorer och
5 000 omkastare och strömbrytare. Den
förbrukar 150 kW, varav 80 för elektronrörens
uppvärmning och 20 för maskinens kylning. I Eniac
adderas två tiosiffriga tal på 1/5 000 s och
multipliceras på ca 1/360 s, sistnämnda siffra
motsvarande över en miljon multiplikationer i
timmen. En division eller en kvadratrotutdragning
med nio siffror utföres på ca 1/38 s. Eniac är
uppbyggd kring 40 i U-form anordnade paneler
(fig. 10). De olika organen äro:
hjälporgan: "initiating unit", som startar
maskinen, "cycling unit", en oscillator för 100 000
p/s, som framställer de elektriska impulser,
vilka användas såväl till att representera tal som
till att utföra de olika operationerna;
ingångsorgan: en "constant transmitter", en
reläanordning, över vilken man kan införa på
förhand givna data i maskinen från hålkort i en
IBM "card reader";
räkneorgan: tjugo "accumulators",
ackumulatorer, motsvarande registret i en räknesnurra,
vari med hjälp av elektronrör tal kunna
magasineras och adderas, en "multiplier" samt en
"divider and square-rooter", för multiplikation,
division och kvadratrotutdragning;
programorgan: ett centralt programorgan,
"master programmer", med kablar och
omkastare, samt lokala programorgan i form av
omkastare på varje panel och kablar mellan panelerna;
minne: ett inre minne med kapaciteten 20
tiosiffriga tal i ackumulatorerna, ett yttre minne
med kapaciteten 312 tolvsiffriga tal i tre
"func-tion tables", vari talen uppsättas med
omkastare;
utgångsorgan: en "printer", som levererar
resultatet på hålkort i en IBM "card punch".
Kablarna äro av två slag: sifferkablar ("digit
trunks") för siffror och programkablar
("program lines") för order. I båda kabeltyperna
användas för överförandet impulsföljder, som
normalt bestå av impulser med 2 //s längd. Dessa
impulser härröra från oscillatorn, som under
varje intervall av 1/5 000 s utsänder vissa
impulsserier. Denna grundtid, 1/5 000 s, är den tid,
som erfordras för utförandet av en addition och
kallas därför en additionstid. En sifferkabel
består av elva ledningar, varav tio samtidigt
transportera de tio siffrorna i ett tal och den
elfte tecknet, pius eller minus. En siffra
framställes genom antalet impulser: 9 av nio
impulser, 8 av åtta impulser osv.
En ackumulator består av ett antal cykliska
elektronrörsräknare, var och en motsvarande ett
räknehjul i en räknesnurras register.
Grundelementet i en sådan räknare är en anordning
av två elektronrör, vilken är bekant såsom
Eccles-Jordans triggerkrets eller kortare en
"flip-flop". En flip-flop har två stabila
jämviktslägen, i det att alltid endera röret är elektriskt
ledande och det andra oledande. Som fig. 11
visar, fordras för varje siffra i ett magasinerat
decimaltal tio flip-flops, svarande mot de tio
möjliga siffervärdena 0 till 9. Vi säga för
korthetens skull, att en flip-flop är i nolläge, då det
högra röret i figuren är ledande och i
markeringsläge, då det vänstra röret är ledande.
Kopplingen är sådan, att av en räknares tio flip-flops
alltid en åt gången är i markeringsläge och de
övriga i nolläge. Räknaren längst till höger i
Fig. 10. Plan över Eniac61.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
