Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 12 mars 1949 - Torvforskningen i Sverige, av Arne Westlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 mars 1949
177
Torvforskningen i Sverige
Civilingeniör Arne Westlin, Stockholm
Frågan om den framtida torvforskningen i
Sverige liar på senare tid utretts av en speciellt
tillsatt kommitté av sakkunniga år 19461, samt
av AB Svensk Torvförädling i samråd med
representanter för I VA år 19483. AB Svensk
Torvförädling fick sedermera K.M:ts uppdrag att för
anvisade medel bedriva torvforskning under
budgetåret 1/7 1948—30/6 1949.
Forskningsarbetet bedrives dels i lokaler, som ställts till
disposition på IVA:s Försöksstation i Stockholm,
dels i anslutning till olika industrianläggningar.
Nedan lämnas en kortfattad översikt över de
arbeten, som pågår, eller som skall upptas inom
den närmaste tiden.
Awattningsf rågan
Våtkolning av torv har på senare år bearbetats
av Christiansson och medarbetare3. Med
beaktande av de resultat, som därvid framkommit,
erfarenheter från äldre
våtkolningsanläggning-ar*’5’°, samt vidare teknikens allmänna framsteg,
t.ex. i fråga om värmeöverföring, automatik och
konstruktionsmaterial, har Svensk
Torvförädling med bidrag från Statens Uppfinnarnämnd
uppfört en försöksanläggning för våtkolning i
Sösdala. Den bearbetar 3 000 1/h 2-procentig
torvsuspension. -— I Ryssland studeras i en
försöksanläggning periodisk våtkolning med långt
driven värmeåtervinning, varvid man arbetar
med torv med ca 20 % torrsubstanshalt7.
Direkt mekanisk avpressning av vatten från
torvr,s tillämpas vid Madruck- och Robin-Van
Roggen-processerna, vilka emellertid i praktiken
hittills icke slagit så väl ut som man hoppats"10.
Svensk Torvförädling provar i samarbete med
Köpinge Myrs Andelstorvströförening denna väg
för torvavvattning vid framställning av torvströ
av låghumifierad vitmossetorv. En kontinuerlig
bandpress med en kapacitet av ca 15 m3/h råtorv
har konstruerats och uppförts. Grundläggande
frågor vid termisk torkning av torv studeras i
en speciell försöksapparatur. Möjligheterna att
anordna torkningen på i princip avsevärt mera
gynnsamt sätt än som vanligen praktiseras®10
studeras för närvarande såväl från värmeteknisk,
teoretisk synpunkt som ur rent praktisk,
konstruktiv synvinkel. Vissa torvtorkar bygger på
apparater från brunkolsindustrin. Dessa synes
emellertid i praktiken ha utvecklats föga sedan
001.891 : 002.041
065.44
sekelskiftet"-11. I detta sammanhang är det av
intresse att torkning av fuktiga stenkol på sista
tiden tagits upp till en allsidig analys"13.
Även andra metoder för avvattning, t.ex.
pressning efter elektrolytbehandling, ytkemiska
metoder och pressning efter utfrysning", kommer
att prövas i den mån de i ljuset av nyare rön
förefalla utsiktsrika.
Torvens ytkemi
Torvens fysikaliska kemi, speciellt dess ytkemi,
har ett intimt samband med avvattningsfrågan
i inskränkt bemärkelse samt med frågan om
mossarnas dränering. Grundläggande
undersökningar har upptagits av torvens svällning under
olika betingelser, adsorptionsförmåga, kapillära
sugförmåga, vätning m.m. I detta sammanhang
bör undersökningarna angående högläggning av
torv observeras’-13.
Torvens organiska kemi
En grundläggande undersökning av
utlösningsförhållanden m.m. vid behandling av torv med
olika alkalier utföres. Alkalibehandlingen kan
under vissa betingelser drivas i det närmaste till
totalupplösning. Indunstning av den alkaliska
lösningen har icke stött på några svårigheter. De
tekniska egenskaperna hos den alkaliresistenta
delen av låghumifierad torv studeras.
Genom försockring av låghumifierad
vitmossetorv kan enligt preliminära resultat 30- 40 %
av torrsubstansen erhållas som reducerande
socker. En närmare undersökning av dessa
sockerarter har igångsatts för att torvens polyoser
skall kunna karakteriseras. En undersökning
över polyosernas högpolymera egenskaper har
även påbörjats. Det är känt att torvsockret ger
låga alkoholutbyten vid förjäsning5, men andra
användningssätt äro tänkbara, t.ex. hydrering
till sockeralkoholer. Möjligheten att framställa
furfurol av torv är tidigare beaktad718.
Pyrolys av torv har ingående studerats av
Christiansson"18. De vid
pyrolysundersökning-arna vunna erfarenheterna kan i stor
utsträckning utnyttjas även vid förgasning av torv, en
process, till vilken återknytes i det följande.
Grundforskningen på pyrolysområdet kommer
tills vidare icke att fortsättas. Däremot bör
frågan om en försöksanläggning av lämplig storlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
