Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 26 mars 1949 - Om vedspisars provning, av Alf Grabe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 mars 1949
225
Om vedspisars provning
/.tf. Myntdirektör AH Grabe, Stockholm
I trots därav, att inom städerna såväl gas- som
elspisar och på landsbygden elspisar kommit allt
allmännare i bruk, kvarstår dock det faktum, att
vedspisen, vare sig den eldas med ved eller annat
fast bränsle, utgör den vanligaste källan för
värmealstring i och för hushållens matlagning
och vattenvärmning. Det är ju också mycket
betydliga bränslekvantiteter, som förbrukas i dessa
spisar och det är därför ej förvånansvärt att
under tider av bränslebrist ett stort intresse
ägnats åt konstruktion av nya, inera
bränslebesparande spisar, och man törs väl också säga
att framstegen varit betydande. Men såväl
konstruktören som allmänheten ha vid bedömandet
av de olika konstruktionernas egenskaper stora
svårigheter att på ett rättvist sätt jämföra olika
konstruktioner.
Orsaken härtill är den, att något standardiserat
förfarande vid provningen ännu icke kunnat
utarbetas. Svårigheterna att nå detta önskemål
äro också betydande. I en uppsats om provning
av vedspisar i I VA 1947 h. 1 har T Widell
framlagt en del mycket förtjänstfulla synpunkter på
problemet och ävenledes framlagt ett preliminärt
förslag till provningsschema, innebärande vissa
relativt enkla prov. Oaktat Widell
uppenbarligen grundat sitt förslag på en rik erfarenhet,
torde dock de av honom föreslagna proven
icke utan vidare kunna godtas såsom
standard eller kunna anses utgöra tillräcklig grund
för bedömande av en spiskonstruktion.
Innan man angriper uppgiften att uppställa
normer för provning synes det mig vara
nödvändigt att först så fullständigt som möjligt
precisera, vilka egenskaper, som äro avgörande
för en konstruktions godhet, och det är väl här,
som de största svårigheterna äro att söka. Det
är nämligen så, att för en husmor
bekvämlighetssynpunkten ofta är av större betydelse än
den bränsleekonomiska, vilken senare synpunkt
är den, som ofta av ingenjören-konstruktören
sättes i första rummet. Det avgörande för en
spiskonstruktions godhet är sålunda enligt min
åsikt i vad mån den förenar dessa båda
synpunkter. Det är tydligt, att man med hänsyn till
Sveriges bränslesituation gärna skulle vilja se,
att huvudvikten lades på värmeekonomin, men
man får därvid ej glömma, att införandet av en
konstruktion i allmänt bruk icke kan påbjudas
643.332.001.4 : 662.614.2
genom maktmedel. Dess införande beror av i
vanliga fall husmoderns omdöme om
konstruktionens godhet, och detta är som ovan nämnts oftast
beroende av andra orsaker än värmeekonomin.
Det är uppenbart att det icke låter sig göra att
i ett provningsprotokoll sammanföra och
värdesätta alla de olika synpunkter, som av en köpare
kan anläggas vid val av spis. Vissa av dessa
synpunkter äro med nödvändighet lokalbetonade,
andra åter rent personligt känslobetonade osv.
men det finns dock vissa mera elementära
egenskaper, som synas mig böra kunna bestämmas
och i någon mån värdesättas. Jag vill här, utan
anspråk på fullständighet, angiva några.
Den första fordran man kan ställa på en god
spis är att den skall vara lätt att tända även under
ogynnsamma dragförhållanden. Det bör vara
möjligt att bestämma den lägsta tryckskillnad
vid vilken spisen kan tändas utan att ryka in.
Denna bestämning ger givetvis ett mått på
motståndet i spisen. Såvitt jag har mig bekant har
denna fråga icke behandlats vid officiella
provningar, men den är enligt min åsikt så viktig ur
allmän trevnadssynpunkt, att den icke bör
förbigås. För erhållande av jämförbara resultat är
det sannolikt nödvändigt att fastställa huru
tändningen skall tillgå, dvs. angiva mängden
tändved såsom träull, hyvelspån e.d. stickor och
styckeved i bestämd storlek, att dragluckor skola
vara fullt öppna m.m.
En andra fordran är, att spisens verksamma
organ, kokplattor och stekugn, snabbt skola
kunna bringas till arbetstemperatur. Att erhålla
jämförbara värden i detta avseende stöter
sannolikt på stora svårigheter då den tid, som åtgår,
innan exempelvis ugnen uppnått en viss
temperatur, är beroende icke blott av
spiskonstruktionen utan kanske i ännu högre grad av sättet
att sköta eldningen. Det torde därför tarvas
noggranna bestämmelser i detta senare avseende.
Huruvida detta är möjligt kan knappast avgöras
utan ingående försök och noggranna övervägan-’
den, men egenskapen synes mig så betydelsefull,
att detta problem bör göras till föremål för
närmare undersökning.
Sedan spisen kommit upp i arbetstemperatur,
är det ett önskemål, att denna temperatur skall
med minsta möjliga bränsleåtgång kunna
vidmakthållas. Ett prov av denna art är givet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
