Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 26 mars 1949 - Dansk uppvärmningsteknisk forskning, av Per Norbäck - Hiss utan lina, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 fi
TEKNISK TIDSKRIFT
funnit, att en ökning av lufttemperaturen med 1° vid
oförändrad behaglighet fordrar en sänkning av
väggtemperaturen med 1,8°.
Även om den samlade strålningen från rummets alla
begränsningsytor uppgår till ett mot lufttemperaturen
svarande lämpligt värde, är det ändå inte givet, att resultatet
blir behagligt, om strålningstemperaturfältet är ojämnt;
man kan ha utstrålning mot ett kallt fönster åt ett håll
och instrålning från en varm yta från motsatt håll.
Inverkan av en sådan snedbelastning har undersökts av
0 Bøje, M Nielsen och J Olesen, vilka under tre veckor
hade försökspersoner sittande sex timmar dagligen strax
intill en kall yta av ca 2 m= storlek, och med en
temperatur av 10° i ett för övrigt normalt rum. Trots denna
för ett rumsklimat tämligen extrema snedbelastning
verkade den kalla ytan överraskande nog inte avgörande
obehaglig ur dragsynpunkt; däremot uppstod en del
fysiologiska verkningar, nedkylning av de mot den kalla ytan
vända extremiteterna samt förtjockning och i en del fall
smärtor i de utsatta vävnaderna. Man kan alltså inte vid
ensidig avkylning enbart med känslan av välbehag avgöra,
1 vad mån ett rumsklimat är lämpligt eller inte.
Extremiteternas temperatur påvisades av Nielsen sjunka
kraftigt i kalla rumsklimat, särskilt var fötternas
temperatursänkning markerad, trots at| bålens temperatur var
oförändrad. Det ligger då nära tillhands att genom separat
uppvärmning av de nedre extremiteterna försöka lura
kroppen att känna sig behaglig i ett kallt rum och
härigenom uppnå bränslebesparingar. Praktiskt kan en sådan
uppvärmning knappast ordnas annat än genom värmning
av golvet. Försöket gav dock negativt resultat;
bentempe-raturen beror inte så mycket på tillståndet runt benen
som på blodflödet genom dem, ocli delta regleras i sin tur
av avkylningen av kroppen som helhet.
De erforderliga hudtemperaturmätningarna har delvis
utförts med en av Krogh konstruerad termometer av
ungefär ett armbandsurs storlek. Den innehåller en
bi-metall med en visare, som ritsar en temperaturlinje i en
sotad, urverksdriven skiva. Med denna apparat kan
registreringar göras under 24-timmarsperioder. Instrumentet
kan dessutom utrustas med hårhygrometer och kallas i
detta skick mikroklimatograf (Tekn. T. 1949 s. 155).
Noggranna hudtemperaturniätningar är av olika skäl mycket
komplicerade, ocli detta är en av anledningarna till den
spridning, som värdena på hudens absorptionsförmåga för
strålning uppvisar. Nielsen har använt en metod, där man
inte exakt behöver känna hudtemperaturen, och funnit
ett absorptionstal av 98,5 %.
Krogh har mätt tygers värmeisolerande egenskaper med
hjälp av bl.a. en enkel metod att bestämma tygers
värmeledningsförmåga ocli inverkan av fukt på denna. Vidare
har han undersökt fuktvandringen i kläderna. Den
normalt avgivna fuktmängden konstaterades kunna
diffundera ut utan hjälp av påtvingad luftväxling.
Krigstidens avspärrning med dess bränslebrist
aktualiserade frågan om bränslebesparing. Bland de ålgärder, som
kan vidtas, har bl.a. gjorts försök med
aluminiumtapetsering. Aluminium emitterar endast litet strålning;
härigenom kan. väggarna hållas kalla utan generande
köldstrålning. Lufttemperaturen kan också sänkas, därför att
den från värmekällan i rummet emitterade strålningen
kommer oss bättre tillgodo genom den upprepade
reflexionen mot väggarna. Besparingar på upp till 30 % av
värmeförbrukningen säges bli möjliga på detta sätt.
Helt utanför Boligopvarmningsudvalgets regi har det
utkommit två arbeten om värmestrålning med aktuell
syftning. Det ena, författat av L Pedersen, är avsett som en
lättfattlig lärobok om värmestrålning och innehåller,
förutom de inledande populärt hållna kapitlen om atomernas
, byggnad och strålningens mekanik, en sammanställning av
de viktigaste lagarna, Plancks fördelningslag, Kirchoffs
lag. Lamberts lag etc. Den senare delen av arbetet ägnas
åt strålningsberäkningar i bostadsrum. Bl.a. lämnar förf.
ett antal diagram över vinkelkoefficienten för i ett
rektangulärt rum förekommande typfall. Det andra arbetet,
av V Korsgaard, är en teoretisk utredning av
strålningsförhållandena i rum med reflekterande väggar. Korsgaard
beräknar storleken av värmeströmmen mellan väggarna
och ett godtyckligt ytelement och inför begreppet väggarnas
resulterande strålningstemperatur i förhållande till
ytele-mentet som den temperatur de vid oförändrad värmeström
skulle ha haft, om de varit absolut "svarta". Kalkylernas
hållbarhet har i ett radiatoruppvärmt fönsterlöst rum av
ordinär storlek, tapetserat med aluminiumfolier,
kontrollerats med en liten behändig strålningsmätare, som
användes för direkta bestämningar av den resulterande
strålningstemperaturen. I ett angivet fall med instrumentet
placerat mitt i rummet och med en radiatortemperatur av
52!°C och väggtemperatur av 21° erhölls
strålningstemperaturer, som medeltal låg 2,9° över vad som skulle erhållits
vid "svarta" väggar. Per Norbäck
Litteratur
Krogh, A: Boligopvarmningsudvalgets lorhistorie,
Boligopvarm-ningsudv. Medd. 1 A, Köpenhamn 1948.
Jørgensen, O J: En kortfattcl oversigl over
boligopvarmningsudvalgets virksomhed 1938—45, d:o nr 1 B.
Pedersen, L: Värmetekniskt uiidersogelser i et forsøgsruni, d:o
nr 2.
Nielsen, M: Undersogelser over relationen mellen i
behagelighcds-fornemmelser, npvarmningstilstand og fysiologiske reaktioner ved
stillesiddende arbejdc, d:o nr 3.
Nielsen, M: Undersogelser over belydningen af gulvopvarmning
for behagelighedsforncmmelser og fodtempcraturer, d:o nr 4.
Krogh, A: En mikroklimatograf, d:o nr 5.
Kroch, A: Maaling af textilers varmeisolerendc egenskaber, d:o nr ß.
Nielsen, M: Undersogelser over hudens varmeudtstraalingsevne,
d:o nr 7.
Bruun, C: Undersogelser udført i praksis vedrørende
refleksvarmc-anlæg, d:o nr 8.
Bøje, O, Nielssen, M & Olesen, J: Undersogelser over belydningen
af ensidig straalingsafkøling, d:o nr 9.
Pedersen, L: Varmeafgivelse ved straaling og konvektion fra el
paaklædt menneske, d:o nr 10.
Pedersen, L: Temperalurmaalinger i forskcllige boliglypcr, d:o nr 11.
Bruun, C: Sammenlignende maalinger og beregninger af
varme-forbrug, d:o nr 12.
Pedersen, L: Xarmestraaling, Köpenhamn 1947.
Korsgaard, V: Undersogelser over del termiske straalingsfelt i
rum med refleklerende væggc, Medd. 12 DTH Lah. Opvarmn. Ventil.
Hiss utan lina. 1 Spanien har konstruerats en hiss, som
icke på vanligt sätt hänger i en drivande lina utan är
försedd med en elmotor, som över en koppling förflyttar
hisskorgen upp och ner, på så sätt att två hjulpar, försedda
med spår av elastiskt material, tryckes mot var sin sida
av gejderna. De två hjulen på ena sidan om gejderna
sitter på samma axel, och det andra hjulparet likaledes
men med kardanknutar inskjutna på ömse sidor om det
kuggdrev, som är monterat mitt på varje axel och som
drives av motorn över ett gemensamt snäckhjul. Då
motorn icke är i gång låses de båda hjulaxlarna av en broms,
som lossas då motorn på vanligt sätt manövreras för
rörelse upp eller ner genom tryckknappar i hisskorgen.
Alldeles linlös är denna hisskonstruktion icke, då den
även omfattar en motvikt, som väger något mer än den
tomma korgen och som på vanligt sätt är förbunden med
denna av en lina som löper över en bryttrissa i
schaktets tak.
De fördelar som konstruktionen erbjuder är
drivmeka-nismens lätthet, ingen elektrisk manöverkabel från
hisskorgen till hissmaskineriet samt inget utrymme och inga
bärande konstruktioner för hissmaskineriet. Säkerheten
behöver icke vara mindre än hos en vanlig hiss, eftersom
korgen kan förses med de vanliga säkerhetsanordningarna
vid linbrott, varjämte i detta fall drivhjulen inifrån hissen
kan fastlåsas mot gejderna (Rev. ind. y fabril apr. 1947;
Génie civil 15 okt. 1948). " sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
