Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 26 mars 1949 - Anmälan: Publication préliminaire du Troisième Congrès de l'Association Internationale des Ponts et Charpentes, av Sune Ewerdahl - Anmälan: Standard design of reinforced concrete road and bridges, av Stig Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 mars 1949
243
styvningar försedda plåtar utsatta för böjning och finner,
att plåttjockleken kan väljas minst, om avstyvningen
placeras på trycksidan i plåtens femtedelspunkt. G Winters
undersökningar avser vid böjning medverkande
fläns-bredd vid tunna plåtprofiler och han anger en
närme-metod för beräkningen.
I bokens andra avsnitt, Nya konstruktionsmetoder i
betong, framhåller R Vallelte, att den slutgiltiga grundvalen
för sammansättningen av betong givits av Feret och disku
terar olika fall. R Dutron sammanfattar undersökningar
över fysikaliska och mekaniska egenskaper hos vibrerad
betong och behandlar aktionsradien för olika typer
vibrering i betong av olika konsistens. R L’Hermite diskuterar
vibreringen ur mer teoretisk synpunkt, t.ex. inre
friktionen, vibreringsenergin och dämpningen. .1 A Loe och F N
Sparkes har undersökt betongsammansättningens
inflytande på frostbeständigheten. Proven är av värde, men
slutsatserna kan i vissa avseenden diskuteras; så t.ex. anger
de, att man skall ha lågt vattencementtal och liten
cement-halt för att få frostbeständig betong, ett uttalande som ur
praktisk synpunkt är ganska motstridande. Slutsatsen
synes i stället böra ha varit, att vid betong med en viss
ballast och en viss konsistens frostbeständigheten ökar för
ökad cementhalt men icke i samma grad som
cementhalten. G Wästlund och P O Jonsson redogör för vissa
provningar och för de faktorer, som har inflytande på
sprickbildningen i armerade betongbalkar. R Jones
beskriver en metod för bestämning av våglängden i en
be-tongkropp genom mätning av den tid, som en impuls
behöver för att fortplanta sig en viss sträcka i kroppen.
Metoden användes för studium av
betongsammansättning-ens inverkan på betongens kvalitet. R Chambaud, P Lebelle
och R Pascal omnämner vissa försök, som igångsatts i
Laboratoires du Batiment et des Travaux Publics för
bestämning av den verkliga brottlasten för böjda balkar,
och anger, att det visat sig möjligt alt uppställa en
teo-retisk-empirisk formel härför. W Olszak har på
grundval av försök visat, att i tryckta konstruktioner skiklvis
nätformigt inlagd tvärarmering förhöjer brottlasten och
minskar deformationerna. Han anser, att vid samma
ar-meringsvolym tvärarmeringen är effektivare än
längsarme-ringen. Ett stort antal efter 1936 utförda intressantare
byggnadsverk av armerad betong och förspänd betong
beskrives. Sålunda beskriver A Hormidas Archesbron,
vars överbyggnad består av en kontinuerlig balk i tre
spann med 0,77 in höjd i mellanspannets mitt och 5,2 ni
höjd över mellanpelarna. Tvärsnittet är lådformat med
mellanväggar på 2,5 m avstånd. Huvudkonstruktionen till
en av Konstruktionsfirman E Coignet omnämnd bro
över Isère utgjordes av en 108 m lång oarmerad
betongbåge med 25 m pilhöjd, som göts i tre ringar i lameller på
en fribärande spikad träställning. Tvärsnittet är 5,7 m
gånger 1,8 m i hjässan och 3,0 m i anfangen. Av A Paduart
omnämnda belgiska broar består av bågar med mycket
liten pilhöjd, 1 : 60—1 : 90 av spännvidden och med raka
dragband. Dessa spännas med hydrauliska domkrafter.
Slagen består i beskrivet fall av (J) 40 mm specialstål.
Konstruktionerna ser ut som balkar. G Magnel beskriver el I
förspänningssystem, som kännetecknas av användning av
en sandwichkabel, vars trådar med kilar kläms fast i en
stålplatta. Förspänningen sker i två trådar <‡> 5 eller <‡> 7
i taget. Kablarna kan ligga inne i hålrum i betongbalkarna.
Mycket stora konstruktioner, t.ex. flyghallsbalkar med
50 m spännvidd har utförts.
1 bokens tredje avsnitt, Stålbroar med stor spännvidd,
skriver S O Asplund om influensfunktioner för
hänsynstagande till vinkeländring hos kabeln i hängbroar, J
Courbon om beräkning av hängbroar med
förstyvnings-balkar, C D Crosthwaite om beräkning av hängbroar med
en iterationsmetod, tillämpad på trigonometriska serier,
G A Maunsell om ombyggnad av Menaibron vid Anglesey
under pågående trafik samt C Scruton om experimentell
undersökning över aerodynamisk stabilitet hos hängbroar.
Konstruktionen av hängbroar kräver mer än vanlig
omsorg i utformningen och framdriver därigenom
förbättringar i beräkningsmetoder och utförande av
modellförsök, för vilka artikelförfattarna redogör. A Roggeveen
framför synpunkter på montage av langerbalkar och
bågar med dragband för att undvika höga extraspänningar
i konstruktionen.
I bokens fjärde avsnitt, Pelardäck och plattor samt valv
och skal, skriver A Holmberg om en beräkningsmetod för
pelardäck grundad på försök, P P Bijlaard om en
närme-nietod för beräkning av rektangulära betongplattor vid
jämnt fördelad och hydrostatisk belastning samt W
Nor-vacki om böjning och buckling av en typ kontinuerliga
plattor. J Fougerolle och Ch. Pujade-Renaud redogör för en
rektangulär hall med 100 in spännvidd och en sexkantig
med 82 m sidolängd. I första fallet består
huvudkonstruktionen av bågar med förspända dragband i tvärled
förbundna med cirkelvalv, så att bågarnas tvärsnitt blir
korrugerat. K Billig redogör för skalkonstruktioner i
betong med korrugerad takyta. Av fjärde avsnittet framgår
nödvändigheten av att icke endast exakta
lösningsmetoder eftersträvas utan att även för praktiken lämpade
metoder framkommer.
1 femte avsnittet, Säkerhet hos byggnadsverk, skriver
M Prot om på vilket sätt de vanliga
säkerhetskoefficien-terna kan ersättas av sannolikhetskoefficienter, R Levi om
sannolikhetsberäkning och spridning inom
byggnadsmaterial och belastningar, M Cassé om bestämning av
spridningen hos prov av stål, M Prot om spridningen hos prov
av cementbruk, .1 Dutheil om tillämpningen av Lévis
tankegångar om säkerhetsbegreppet på stålkonstruktioner,
A J Moe om olämpligheten av gällande formulering av
säkerhetsgrader på grundval av tillåtna påkänningar och
om i praktiken erforderliga säkerheter, A M Freudenthal
om säkerheten för konstruktioner inom oelastiska
området, M Cassé om dynamiska undersökningar av broar
med nedböjningsmätning samt registreringsapparater för
olika typer av svängningar, A Hillerborg om dynamisk
inverkan på balkar på grund av rörliga laster, bestämd
experimentellt och kontrollberäknad efter Inglis metod
modifierad, S T A ödman om lösning av
differentialekvationen för beräkningen av dynamisk inverkan på balkar,
V Kolousek om dämpade svängningar i ramkonstruktioner
samt E Forslind om inverkan av dynamisk påverkan på
byggnadsverk genom explosion eller stöt. Av artiklarna i
femte avsnittet framgår niångtydigheten i
säkerhetsbegreppet; säkerheten är icke densamma hos flera skenbart lika
konstruktioner utan varierar efter statistiska lagar och
brottlasterna kan bli olika. Möjligen kan man säga, alt
artikelförfattarna fattar säkerhetsbegreppet för strängt —
brottsäkerheten är ju icke det över allt annat väsentliga
utan att ändamålet med byggnadsverket vinnes utan alltför
stora kostnader och utan att underhållet blir för kostsamt.
Frågan om det dynamiska tillskottet har stor betydelse
både för av rullande och fallande laster påverkade
konstruktioner liksom även inverkan av explosioner. Alt denna
fråga upptagits kan ha betydelse för framtiden.
Sammanfattningsvis torde kunna uttalas, att föreliggande
kongresspublikation innehåller mycket av värde. Möjligen
borde vissa artiklar hållits i icke fullt så knapp form. Man
får hoppas, att i den kommande slutpublikationen
artiklarna diskuteras ingående, så att man kan få frågorna
belysta från olika håll. Sune Ewerdahl
Standard design of reinforced concrete road and
bridges, av L E Hunter. Chapman & Hall, London 1947.
174 s„ 104 fig. 25 sh.
Boken bjuder icke på några nyheter utöver
standardiseringen. Denna bygger dock på förutsättningar, vilka icke
gäller för svenska förhållanden, varför de rikligt
förekommande diagrammen och tabellerna blir värdelösa för
den svenske ingenjören. Stig Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
