Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 2 april 1949 - Friktion och smörjning, av Hans Stäger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 april 19*9
247
frihlionskoefficient
Fig. i.
Friktions-och smörjningsför-hällandena i ett lager
enligt L. Marcellin;
1 lager, 2
gränsskikts-smör jning
(strato-filmer), 3 partiell
smörjning, i
fullständig smörjning,
5 axel, 6
gränsskikts-smörjning, 7 partiell
smörjning, 8
fullständig smörjning.
friktion. Motsvarande smörj ningstillstånd är:
ingen smörjning, gränsskiktssmörj ning, partiell
smörjning och fullständig smörjning. På grund
av den tidigare allmänt giltiga hydrodynamiska
smörjningsteorin ställde man framför allt
smörjmedlens viskositet i förgrunden. Vid torr
friktion och vid gränsskiktsfriktion har enligt de
nyaste erfarenheterna denna egenskap ingen
betydelse. Vid partiell smörjning kan man påvisa
ett visst inflytande av viskositeten och först vid
fullständig smörjning blir dess inverkan fullt
tydlig. De företeelser, som sammanhänger med
de näiwnda olika friktions- resp.
smörjningstill-stånden kan indelas på följande sätt:
Vid torr friktion uppträder fenomen liknande
dem som redan nämnts i annat sammanhang
vid beskrivningen av friktionen. Det är även
inom detta område, som vi har de höga
friktionskoefficienterna. Vid gränsskiktssmörjning har vi
att göra med molekylärmekaniska företeelser,
som vanligen sträcker sig över några få
molekylskikt. Vid partiell smörjning spelar dessa och de
mikrohvdrodynamiska företeelserna ännu en
betydande roll. Vid fullständig smörjning kommer
de rent hydrodynamiska förloppen till sin fulla
rätt. I motsvarande mån förändras även
friktionskoefficienterna såsom framgår av tabell 1.
I vissa specialfall kan friktionskoefficienten bli
hög trots fullständig smörjning; detta
förekommer t.ex. i flygkompressorer och textilspindlar,
dvs. i sådana fall där belastningen är mycket
liten, men hastigheten mycket stor. Fig. 4 ger en
grafisk framställning av de nyss beskrivna
förhållandena.
Forskningen har på senaste tiden främst sysslat
med begynnelsestadierna av smörj filmbildningen
och därför i första hand närmare undersökt
gränsskiktssmörj ningen. Man vet numera att det
vid fasta gränsytor kan uppkomma en
likriktning av molekylerna, som framför allt uppträder
Tabell 2. Ytspänning, gränsytspänning och
ythäftnings-förmäga pä kvicksilver i homologa serier (enligt K J Wolf)
Material Ytspänning Gräns- Ythäftnings-
ytspänning förmåga
dyn/cm dyn/cm erg/cm2
Alkoholer
Metanol......................22,5 384 119
Etanol ........................22,4 382 120
n-propanol ................23,7 379 125
i-propanol ................23,7 384 117
n-butanol ..................24,8 377 128
t-butanol ..................20,0 384 116
n-hexanol ..................26,4 372 134
n-oktanol ..................27,0 367 140
Syror
Myr- ..........................37,4 393 124
Ättik- ........................27,4 331 176
Propion- ....................26,5 333 174
n-smör- ......................26,6 335 172
n-valerian- ................27,4 333 174
n-hexyl- ....................28,1 334 174
n-heptyl- ..................28,3 335 173
n-oktyl- ....................28,7 334 175
n-nonyl......................29,9 332 178
Estrar
Metylacetat ..............24,9 388 117
Etyl- ..........................23,8 384 120
n-propyl- ..................24,3 380 124
i-propyl- ....................23,1 369 134
n-butyl- ....................24,5 374 131
sek-butyl- ..................23,5 354 150
i-butyl- ......................22,8 355 148
i-amyl- ......................25,5 345 141
n-hexyl- ....................26,3 365 141
n-heptyl- ..................27,1 357 150
n-dekyl- ................28,7 343 166
n-dodekyl- ................29,1 341 168
då molekyler med polära grupper är för handen.
Till följd av gränsytkrafterna bildas i det
flytande smörjmedlet ett gränsskikt, som omfattar
flera molekylskikt. Fig. 5 visar två sådana
alternativ. Gränsskiktet skall främst hindra
uppkomsten av fastskärningar mellan de metalliska
beståndsdelarna i det system, som skall smörjas.
Någon egentlig smörjverkan i vanlig mening
förekommer säkert icke inom dessa områden. Ur
molekylärfysikalisk synpunkt är smörjningen en
fråga om ordningstillståndet hos molekylerna vid
gränsytan och i själva smörjvätskan.
Smörjvätskans egenskaper bestämmes icke enbart av
det som man vanligen avser med begreppet
"kemisk konstitution" utan även av
molekylernas sammankoppling i det av vätskan utfyllda
rummet. Man känner numera till, att det i
smörj skikten kan uppstå associationer om två
eller flera molekyler, vilka beroende på tempera-
Fig. 5. Uppkomst av smörjfilm vid likriktning av t.v.
polära molekyler och t.h. opolära molekyler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
