Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 23 april 1949 - Behovet av lämpligare stålmaterial för fartygsbyggen, av Per Stenberg - Världens tonnageproduktion 1948, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
TEKJiTSK TIDSKRIFT
att dessa nya föreskrifter äro att anse som ett
steg i rätt riktning mot bättre stål ur
sprick-känslighetssynpunkt.
I detta sammanhang må framhållas, att vi på
Kockums Verkstad har varit i tillfälle göra några
prov enligt de principer, som anges av den
luxemburgiske ingenjören Henri M Schnadt.
Hans teorier om materialets egenskaper under
skiftande spänningsförhållanden hade då ännu
icke publicerats i svensk fackpress utan endast
i schweizisk, holländsk, engelsk, norsk och i
någon mån amerikansk press. Han har uppställt
dessa sina teorier efter mångårigt studium av
stålmaterial och defekter i konstruktioner av
^lika slag, bl.a. svetsade broar. Jag vill dock
framhålla, att vi på Kockums Verkstad, som ha vår
dagliga gärning inom det praktiska
skeppsbyggeriet, självfallet icke kunna göra anspråk på
något avancerat kunnande inom metallurgi och
hållfasthetslära på vetenskapligt plan, och kunna
därför icke påstå, att de av Schnadt framförda
teorierna äro de allena saliggörande. Vi ha dock
provat material enligt hans metoder, och våra
prov ha undantagslöst pekat i samma riktning
som vår praktiska erfarenhet av de respektive
materialen. Det är inte ofta, man kan konstatera
detta vid laboratoriemässiga prov. Dylik
samstämmighet omnämnes även från amerikanska
undersökningar mellan resultat av
Schnadt-stavar och prov i full skala. Det var bl.a. därför
vi kontaktat Schnadt för att få bekräftelse på
denna sak. Vi provade alltså olika material, som
vi hade erfarenheter av, vilka erfarenheter dock
voro helt okända för honom. När resultaten
förelågo klara kunde exempelvis i
sammanfattningen omnämnas vilket inaterialslag, som skulle
visa sig besvärligt vid bearbetning i kallt
tillstånd, vilket material vi säkerligen inte skulle
ha några som helst bekymmer med härvidlag
etc. Den härigenom erhållna klassificeringen av
materialen stämde väl överens med verkligheten.
I vilken situation vi än befinna oss när det
gäller skeppsbyggeriet, vi må vara skeppsbyggare
eller ståltillverkare, vi må tillhöra klassificering,
assurans eller rederi, alla önska vi ju goda och
driftsäkra fartyg. Vi böra därvid alla intressera
oss för varje ansats som göres i det vällovliga
syftet att söka belysa de spörsmål, som äro
svårförklarliga. Det måste härvidlag vara riktigt att
vi var och en i sin stad begrunda vad nytt som
kommer fram, och om detta visar sig värdefullt
använda det vid vårt byggande steg för steg till
det mål vi önska; fartygsmaterial med "löw
notch sensitivity". Det slutliga målet är vanligen
icke stålmaterial med låg sprickkänslighet, utan
vi hoppas på det spricksäkra fartygsmaterialet
såsom försök här ovan gjorts att definiera detta.
Provningsmetodiken enligt Schnadt och
grundtankarna i hans teorier har nu utförligt
publicerats i Svetsen 1949 Fehr. h. 1. Det vore onekligen
av värde, om dylika prov kom till utförande i
högre grad än hittills i vårt land, så att ett större
antal fackmän kunde bilda sig ett omdöme
om metodens ändamålsenlighet i forskningens
tjänst. Det är härvid att observera, att
provstavarna och resultaten från deras slagning bör ses
i samband med det sätt, på vilket Schnadt
betraktar hållfasthetsproblemen.
Världens tonnageproduktion 1948. I Lloyd’s Registers
"Annual Summary" över handelsskeppsbyggeriet meddelas
att världens tonnageproduktion uppgick till 872 fartyg om
2 309 743 brt, jämfört med 787 fartyg om 2 102 621 brt
1947, varvid båda åren segelfartyg och pråmar icke
medtagits i statistiken. Uppgifter för Japan, Ryssland och
Tyskland saknas. Fördelningen på de olika länderna är följande
(motsvarande siffror för 1947 anges inom parentes):
antal fartyg brt
Storbritannien och Nordirland ..... .. 342 (343) 1 . 176 346 (1 192 759)
.. 56 ( 52) 245 896 ( 222 598)
Holland ............ .. 97 ( 65) 142 485 ( 87 801)
Frankrike ......... .. 46 ( 36) 138 260 ( 91 911)
Förenta Staterna . ,. 49 ( 70) 126 418 ( 164 848)
Brittiska samväldets utomeuropeiska
.. 81 ( 63) 123 609 ( 129 332)
111 555 ( 62 247)
Danmark .......... .. 20 ( 15) 99 426 ( 60 695)
.. 34 ( 17) 52 456 ( 26 132)
. 49 ( 45) 46 974 ( 36 854)
. 31 ( 16) 21 521 ( 10 692)
. 8(9) 6 841 ( 9 249)
Jugoslavien ........ . 2 ( ) 6 200 ( - )
.. 3 ( —) 5 025 ( - )
• 4(5) 3 975 ( 3 015)
. 1(4) 2 220 ( 3 582)
. 1(1) 406 ( 406)
Argentina ......... ■ 1 ( -) 130 ( — )
Den sammanlagda brittiska anparten av totaltonnaget
uppgår till 56,28 %, varav 50,93 på Storbritannien och
Nordirland. I del brittiska samväldets utomeuropeiska
delar faller huvudparten på Kanada, som sjösatte 61
fartyg om 102 321 brt. På de brittiska öarna sjösattes i
Tyne-distriktet (Newcastle-on-Tyne—Sunderland) 68 fartyg om
384 890 brt, i Clyde-distriktet (Glasgow—-Greenock) 91
fartyg om 351 720 brt, i Belfast-distriktet 13 fartyg om 102 298
brt och i Middlesbrough-distriktet 25 fartyg om 75 348 brt.
J Förenta Staterna sjösaltes under rekordåret 1943 inalles
1 625 handelsfartyg om 11 579 522 brt men i fjol föga mer
än en hundradel så mycket. Av fjolårets 126 418 brt kom
107 087 brt på Atlant-kustens varv, 15 524 brt på Mexikanska
buktens, 2 915 brt på Stora sjöarnas och blott 2 fartyg om
892 brt på Stilla havskustens. På den senare kusten
blomstrade ju under senaste världskriget flera av Kaisers
massproduktionsvarv.
Det 1948 totalt sjösatta tonnaget fördelade sig på 588
motorfartyg om 1 511 Gli brt (65,4 % av totaltonnaget),
varav 11 fartyg om 15 240 brt med dieselelektrisk drift, och
252 ångare om 791 860 brt, varav 57 fartyg om 461 051 br|
med utväxlade ångturbiner, 179 fartyg om 258 166 brt med
kolvmaskiner, 13 fartyg med kombinerade kolvmaskiner
och lågtrycksturbiner samt 3 fartyg om 23 100 med
turbo-elektriskt maskineri. 189 ångare om 708 877 brt var
anordnade för oljeeldning, och blott 63 ångare om 82 983 brt,
eller föga mer än 10 % av det totala ångtonnaget, för
annat bränsle, dvs. huvudsakligen kol.
De under 1948 sjösatta tankfartygen utgjorde 64 om
599 903 brt, jämfört med 35 fartyg om 308 292 brt år 1947.
Av fjolårets tankfartyg var 52 om 477 100 brt motorfartyg,
12 om 122 803 brt ångfartyg. I Storbritannien och Nordirland
byggdes 33 tankfartyg om 291095 brt, i Sverige 11 om
105 582, i Förenta Staterna 6 om 76 820 brt, i Danmark 5
om 55 366 brt och i Frankrike 4 om 42 501 brt. N IM
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
