Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 23 april 1949 - Schnadt-metoden — för bättre kunskap om stål och elektroder, av Nils G Leide
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
TEKJiTSK TIDSKRIFT
svetsar man i en tjock plåt (19 inni) en kraftig V-fog. Ur
denna tar man sedan stavänmena pà sidan, fig. lic, så
alt man säkert får den glödgade delen mellan
brottanvisning och den härdade stålstaven i provet. De vanliga
stavtyperna dynacité, mesotopie, polatopie och kohéracie
användes.
En del av den kraftiga V-svetsen, som med tanke på
uppvärmningen av provet får göras ca 600 mm lång, planas och
förses med ett spår med 5 mm radie. I detta spår lägges
sedan en enda sträng med den elektrod, som skall provas.
Elektroden får under svetsningen föras så, att någoi!
glödgning av redan ncrsmält material inte sker. Från
denna sträng uttas sedan de vanliga proven dynacité etc.
för prov av ren primärsvets, fig. 11 d, där
elektrodmate-rialet inte kommer i någon beröring med grundmaterialet.
För att ånge en elektrods egenskaper fordras alltså tre
slagdiagram, lig. 12, som vanligen uppsättas i följande
ordning:
ren primärsvets (motsvarande rågen i en svetsfog),
blandad primärsvets (motsvarande bakradan eller en
enstaka sträng),
svetsglödgad svets (motsvarande inre delen av svetsen).
Klassificeringssällskapen fordrar för närvarande endast
prov från den svetsglödgade delen av svetsen, och det är
i allmänhet den bästa delen.
Vid Kockums Mekaniska Verkstad har vi varit i tillfälle
att prova stålmalerial enligt Schnadts metod från ett
flertal valsverk och erhållit tämligen olika värden. Vi har haft
stål med förhållandevis goda egenskaper, som inte har
varit dyrare i anskaffning än stål med sämre egenskaper.
l)et kan således inte vara några speciellt dyrbara metoder
och tillsatsämnen, som kommit till användning vid lili-
t] c d
Fig. 11. Stavar från a. svetspdverkat grundmaterial, b. blandad primärsvets, c. svetsglödgad svets, d. ren primärsvets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
