- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
372

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 14 maj 1949 - Laboratoriearbete med radioaktiva ämnen, av Sigge Hähnel - En vädjan för Teknis Kårhus - Byggnadsforskningsbidrag - Nya medel mot sömnsjuka, av Eric Askelöf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

372

TEKJiTSK TIDSKRIFT

anges ett förrådsvalv och utlämning av material.
Sedan kommer ett diskrum och sist det halvheta
laboratoriet. Pilarna anger de riktningar, som
luftströmmarna ges genom
ventilationsanordningarna. Den relativa föroreningspotentialen på
olika platser antyds genom skuggningen. I det
svala laboratoriet finns sådan egentligen blott i
dragskåpen.

En ganska utförlig beskrivning av
konstruktionsdetaljerna ges av Tompkins5, men även utan
denna torde lätt inses, att en anläggning av detta
slag blir fantastiskt dyrbar i jämförelse med ett
vanligt laboratorium. Någon föreställning om,
hur arbetet sker i ett hett laboratorium, kan man
kanske få av fig. 7. Det är i alla händelser
uppenbart, att arbetet med de radioaktiva ämnen, som
blivit tillgängliga under 1940-talet, ställer
utomordentligt stora krav på lokaler, utrustning och
framför allt på kemisters och fysikers
noggrannhet och uppfinningsförmåga. Man måste därför
med största beundran betrakta de resultat, som
hittills nåtts på detta område.

Litteratur

1. Garden, N B: Semihot laboratories. Ind. & Engng Chem. 41
(1949) s. 237.

2. Lapp, R E & Andrews, H L: Nuclear Radiation Physics.
New-York 1948.

3. Norris, \V P: Radiobiochemical laboratories. Ind. & Engng
Chem. il (1949) s. 231.

4. Swartout, j A: Research ivilh löw levels of radioactivity. Ind.
& Engng Chem. 41 (1949) s. 233.

5. Tompkins, P C: A radioisotope building. Ind. & Engng Chem. 41
(1949) s. 239.

6. Tompkins, P C & Levt, H A: Impact of radioactivity ön
chemi-cal laboratory techniques and design. Ind. & Engng Chem. 41 (1949)
8. 238.

En vädjan för Teknis Kårhus. Till alla som genomgått
KTH riktar "De Äldres råd" av Tekniska Högskolans
Studentkår — sammansatt av alla i livet varande tidigare
kårordförande — en kamratlig vädjan om en personlig
uppoffring av 10 kronor till utbyggnaden av teknologernas
kårhus (då detta byggdes 1930 var det optimistiskt
beräknat för 900 elever — nu räknar studentkåren ca 2 000
medlemmar!). Utbyggnaden kostar ca 1 380 000 kronor.

En vädjan till industrin år 1947/48 har lämnat ett ytterst
glädjande resultat — bra nära en halv miljon kronor har
influtit. Nu gäller det oss personligen, oss alla som i vad
ställning vi än råkat i livet med glädje erinrar oss vad
Teknis gav. Vi vill att alla skall vara med. Därför är bidraget
satt till tio kronor, likväl med den förhoppningen att en
och annan skall förstå att det ej är någon maximigräns.

Lämna Ditt bidrag före sommaren till Tekniska
Högskolans Studentkår, postgiro 1937, och skriv vänligen Ditt
namn tydligt!

Byggnadsforskningsbidrag. Sedan riksdagen nu har
bifallit propositionen om anslag till byggnadsforskning med
300 000 kronor, kan bidrag till forsknings- och
utredningsarbeten på byggnadsområdet erhållas från Statens
Kommitté för Byggnadsforskning. Ansökan med uppgift om
erforderligt belopp; kort redogörelse för det problem som
skall behandlas, dess betydelse och aktualitet;
arbetsprogram och tidplan samt uppgift om erforderlig personal
och utrustning jämte kostnadsberäkning skall inlämnas
till kommittén senast den 31 maj 1949. Upplysningar
lämnas av kommitténs sekretariat. Mäster Samuelsgatan 57 A,
Stockholm, tel. 11 60 54.

Nya medel mot sömnsjuka

Civilingenjör Erie Askelöf, Stockholm

616.937

Trypanosominfektion hos människor och djur är känd
sedan mycket länge tillbaka. Den äldsta uppgiftskällan
härstammar från den arabiska skriftställaren Ibn Chaldun,
som omtalar att sultanen Djata av Melli i sydöstra
Tim-buktu dog av sömnsjuka år 766 e.Kr. Först 1 000 år
senare omtalar den engelske marinläkaren Atkins i den
europeiska litteraturen det första sömnsjukefallet (1734).
Denna fruktade sjukdom, som är ett av Afrikas värsta
gissel både för människor och djur, sprides genom ett
tjugotal olika arter av tse-tseflugan (Glossina). Den
överför de s.k. trypanosomerna till däggdjurens blodbanor.
Trypanosomerna, som äro protozoer hörande till
flagellaterna, ha fiskformat utseende och äro 2—3 gånger så långa
som en röd blodkropp". Man känner ett flertal
trypanosom-arter både hos människor och djur. Hos människan äro de
viktigaste Trypanosoma rhodesiense och T. gambiense
medan hos djur kan nämnas T. brucei, T. congolense, T.
evansi, T. vivax m.fl. Särskilt de vilda idisslarna anses
som de farligaste smittobärarna. Sjukdomen utvecklar sig
i olika stadier först i blodbanorna med begynnande feber
varefter lymfkörtlar och sedan det centrala nervsystemet
angripes4. För att bekämpa sömnsjukan har man börjat
föra ett skoningslöst krig mot flugarterna genom att hugga
ned eller bränna den undervegetation, där de utvecklas
och leva. På senare tid ha även DDT-,
hexaklorcyklohexan-preparat och repellerande medel använts. Även utslagning
av smittade husdjur har tillämpats. Sedan början av
1800-talet har man slutligen sökt efter specifika medel för att
förebygga eller böta sjukdomen.

Det första medel, som prövades, var det av Béchamp 1863
upptäckta Atoxyl (p-aminofenylarsinsyra). Sedan följde
Tryparsamid eller Orsanin (franskt), Trypoflavin,
Trypan-blått, Trypanrött och slutligen Germanin (Bayer 205) eller
Moranvl = Fourneau 309 eller Antropyl (eng.), som jämte
Tryparsamid visat sig vara det hittills bästa medlet vid
trypanosoma infektioner och som avsevärt minskat fre-.
kvensen av dylika infektioner både hos människor och
djur i Afrika. Tryparsamid är
N-fenylglycinamid-p-arsin-svra. Germanin är ett symmetriskt karbamidderivat,
m-aminobensol-m-amino-p-metylbensol-l-naftylamino-4-6-8-tri-sulfonsyra, medan Trypoflavin är ett akridinderivat och
Trypanblått och Trypanrött äro azofärgämnen. Trots sina
förtjänster anses emellertid Germaninet icke besitta
tillräcklig kurativ effekt och verkar ej heller vid senare
stadier av sömnsjukan. Det ger i vissa fall även toxiska
reaktioner. Tryparsamid är värdefullt vid avancerade
stadier av sömnsjukan, men effekten kan utebli i 15—50 %
av fallen. Preparatet kan även ge svåra ögonskador. Bättre
effekt erhålles i vissa fall, om det användes i
kombination med Germanin. Man har därför alltjämt sökt nya
medel med mindre giftighet, större effekt både
profylak-tiskt och kurativt, större verkningsgrad (mot olika
trypa-nosomarter), minskad resistens och kortare
behandlingstid. Här kan omnämnas sådana medel som Surfen C,
Neo-cyl, Stilbamidin, Pentamidin och Phenantridin. Det senare
medlet, ett bensokinolinderivat, har i Sydafrika givits
obligatoriskt till alla angripna djur samtidigt med att
DDT-bepudring från flygmaskin utförts. Under 1946 omnämner
amerikanaren D Weinman två nya arsenikföreningar
Mel-arsenoxid, p- (2,4-diamino-5-triazonyl-6)
-aminofenyl-arsin-oxid samt "70A" motsvarande y-(p-arsenosofenyl)-smörsyra,
som båda uppges vara lovande medel mot olika arter av
trypanosomer och särskilt vid sömnsjukans- senare
utvecklingsskede med cerebrala rubbningar7. Några resultat från
kliniska prövningar ha sedan emellertid icke rapporterats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:47:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free