Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 21 maj 1949 - Signalapparat för ekonomisk bilkörning, av N O Bergquist - Vikbart bilfönster, av sah - Entaktsmotor, av EBr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l’t maj 1949
405
Bensintörbrukninq
qr/hhh
0 lOOt
Mastninqsqrod
Fig. 1. Bensinförbrukning hos
en bilmotor viel olika
belastningsgrader.
Signalapparat för ekonomisk bilkörning. Bilmotorn är
1 allmänhet konstruerad för att arbeta ekonomiskt upp
till en viss hög belastningsgrad, medan vid ännu högre
belastning de ekonomiska synpunkterna skjutes i
bakgrunden. Motorns maximala effekt (för varje varvtal)
kan uppnås endast om kraven på bränsleekonomi
stry-kes. Dessa två önskemål, god ekonomi, när hög effekt
ej tas ut och ibland hög effekt utan hänsyn till kostnad,
har lett fram till förgasarkonstruktioner, som rimligt
tillfredsställer båda kraven. Bränsleförbrukningen i gram per
hästkrafttimme blir då beroende av belastningsgraden,
ungefär så som framgår av fig. 1, som ulan angivande av
värden endast visar kurvans ungefärliga tendens. Det
gäller tydligen här att undvika de höga belastningarna.
Motorerna arbetar med tillfredsställande ekonomi upp till
70—80 % belastning och blir därefter alltmer oekonomiska.
Föraren känner emellertid ej till när gränsen för
ekonomisk belastning överskrides, och det är därför önskvärt
att på något sätt meddela honom detta.
För detta ändamål har konstruerats en liten signalapparat,
som genom en diskret varningssignal påminner föraren,
när han trampar för hårt på gaspedalen. Apparaten består
dels av en elektrisk summer av vanlig typ, dels av en
vakuumpåverkad, justerbar kontakt, som anslutes till
motorns inloppsrör. Det är nämligen genom det absoluta
trycket i detta som belastningsgraden på motorn varieras.
Då trycktillståndet ändras, så att motorn kommer in i del
oekonomiska verkningsområdet, slutes den
vakuumpåver-kade kontakten, varvid summern avger sin varningssignal.
Fig. 2 visar en principritning av apparaten, övre hälften
innehåller summeranordningen. Kontaktskruven på
översidan anslutes till bilens ledningsnät, lämpligen vid
tänd-ningst&set. Elströmmen passerar summeranordningen ned
till en kontakt, som, då motorn står, är jordad genom
membranens mittparti och underliggande fjäder. Den undre
delen utgör en vakuumkammare, som anslutes till
motorns inloppsrör. Kammaren begränsas delvis av den
nyssnämnda membranen, som hålles upp emot
summerkon-takten av en fjäder. Då motorn är i gång och köres
ekonomiskt är ett så stort undertryck rådande i inloppsröret
och vakuumkammaren att membranen suges ned och
summern blir strömlös. Om däremot motorn belastas så
hårt, att den kommer upp i det oekonomiska området,
minskas undertrycket, varvid kontakten vid membranen
slutes och summern avger signal.
Apparatens fördelar inskränker sig ej till att åstadkomma
en ekonomisk körning. Samtidigt leder den till uppövning
av ett jämnare körsätt, vilket skonar både motorn och
vagnen i övrigt. Genom sin inkoppling på
tändningssyste-met kommer apparaten även att avge signal om vagnen,
föraren ovetande, skulle få motorstopp — en liten
fördel, som är av viss betydelse vid många efterkrigsvagnar,
där motorerna arbetar så vibrationsfritt, att man ej
märker, om motorn är i gång eller ej. Särskilt fördelaktig är
apparaten under inkörningstiden, då en ny eller omborrad
motor bör skonas för alltför hård belastning. Som bekant
brukar många vagnmärken använda strypbrickor för att
uppnå skonsamt körsätt. Här kan samma fördel uppnås
genom att justeringsskruven skruvas in ett eller två varv,
varefter man visserligen kan toppbelasta motorn, om så
skulle vara nödvändigt, men dock får en vänlig påminnelse
om därmed förenade kostnader. N O Bergquist
Vikbart bilfönster. En amerikansk bilfirma har i sina
convertible-modeller utfört bakre fönstret i suffletten
vik-bart för att kunna behålla en god sikt bakåt. Två 0,5 mm
tjocka vinylblad skärs ut något större än glasytan, så all
en kant bildas runt om. Två glasskivor, åtskilda av elt
vågrätt mellanrum av ca 2 cm, lägges på ena sidan av
folierna och två på den andra, samtidigt med att en
väv-ram för fastsyning vid suffletten lägges mellan
vinylbladens utskjutande kanter. Efter pressningen erhålles ett
fönster av säkerhetsglas med en vågrät gångled av plast
(Mod. Plast. jan. 1949). sah
Entaktsmotor. En förbränningsmotor med två
förbränningar per cylinder och varv har konstruerats av den
kanadensiske konstruktören Baylin under förra året och
försök pågår med olika konstruktionsutföranden. Motorn
arbetar utan fram- och återgående rörelse och kan kanske
kallas för halvturbin e.d. Baylinmotorn har blott tre
roterande delar i form av tre, över varandra anbringade
"löp-hjul" eller roterande cylindrar, vilka är förbundna med
varandra med kuggväxlar. Det större hjulet A i mitten är
försett med två diametralt anbringade nockar, vilka uppta
gastrycket och ombesörja insugning och spolning. Det övre
hjulet B har formen av en cylindrisk avspärrningskropp i
en vanlig kranventil och har endast till uppgift att ansluta
de båda hushalvorna lätt till varandra. Cylindern har en
öppning D„ som medger fri passage för mitthjulets eller
arbetshjulets båda nockar utan att tätningen mellan
motor-hushalvorna upphäves. Det motsvarande nedre hjulet har
en liknande form (cylindrisk med öppning Ds) men har på
de plana sidorna även anordning för bränsleinsprutning
samt tändstift. Det är dessutom försett med en
överströmningskanal E. Även genom denna roterande cylinder kan
arbetshjulets båda nockar gå. På ömse sidor om det övre
tätningshjulet eller tätningscylindern är två öppningar
anbringade i motorhuset, den ena F för insugning av luft
och den andra G för utspolning av avloppsgaser.
Vid start uppkommer i rummet X ett vakuum, varigenom
luft insuges ungefär som vid en vanlig kompressor. Den
efterföljande nocken komprimerar den insugna luften och
trycker den, så snart öppningen ü.2 i nedre
"förbränningscylindern" C medger, in i dennas förbränningsrum.
Samtidigt insprutas även bränslet i detta och blandningen
tändes av tändstiftet, varvid förbränningstrycket verkar på
arbetshjulets nock, till dess denna frilägger avloppsporten
G. Överströmningskanalen E har till uppgift alt medge fri
passage för förbränningsgaserna ur nedre
rotationscylindern, då dennas för nockarnas genomsläppning avsedda
öppning på nytt slutits i början av förbränningsslaget, så
att den för tillfället arbetande nocken påverkas ända tills
avloppsporten passerats. Den efterföljande nockens
framsida utspolar avloppsgasen, medan dess baksida upptar
Fig. 1. Baylin-entaktsmotor,
principskiss.
Fig. 2. Principskiss av
signalapparat för ekonomisk
bilkörning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
