Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 28 maj 1949 - Harsprångets kraftverksbygge. Fallets utbyggnad, av Gösta Westerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l’t maj 1949
409
Harsprångets kraftverksbygge
Fallets utbyggnad
Byggnadsöverdirehtör Gösta Westerberg, Stockholm
Den 17 april 1918 ingav Vattenfallsstyrelsen till
K.M:t förslag om utbyggnad av Harsprånget.
Redan den 23 april 1918 avlät K.M:t proposition om
påbörjande av kraftverkets första utbyggnad,
och den 28 juni 1918 uppdrogs åt
Vattenfallsstyrelsen att utföra anläggningen. Under
sommaren 1919 påbörjades arbetena och fortsattes
sedan planenligt under 1920. Under senare
hälften av 1920 meddelades emellertid från AB
Elektrosalpeter, som hade option på betydande
kraftbelopp från Harsprånget, att bolaget ej
komme att begagna sig av optionen.
Statsutskottet vid 1921 års riksdag uttalade, att det av
denna anledning och det rådande allmänna tryckta
läget på industrins område var oundvikligt att
pröva, huruvida icke arbetena vid Harsprånget
borde avbrytas. Vattenfallsstyrelsen föreslog
våren 1923, att arbetena helt skulle avbrytas, vilket
även blev bifallet.
1918 års förslag avsåg att höja övre vattenytan
till nivån -f- 310 m ö.h. med en spärrdamm, och
i en anläggning utnyttja fallhöjden mellan nedre
vattenytan för Porjus kraftverk och Pakkoselet
nedanför Harsprånget. Dammbyggnaden avsågs
att utföras som valvdamm i betong. Maskinsalen
avsågs att utsprängas i berget ca 100 m under
uppdämningsnivån. Första utbyggnadsstadiet
omfattade fem aggregat, vartdera för 17 500 kW,
jämte ett sjätte aggregat i reserv med en total
627.84/.»
Föredrag i avd. Väg- och Vattenbyggnadskonst den 14 februari 1949.
Fig. 1. Plan av Harsprångets kraftstation.
vattenförbrukning av 110 à 115 m3/s och en total
effekt av 105 000 kW. Avloppstunnelns area var
65 m2 för första utbyggnaden. Vid andra
utbyggnadsstadiet avsågs en ny lika stor tunnel att
utsprängas. Avloppstunnelns längd var 5,5 km.
Byggnadskostnaderna beräknades för första
utbyggnadsstadiet till 55 milj. kr. för hus- och
vattenbyggnader samt 14 500 000 kr. för turbiner
och elektrisk utrustning, eller tillhopa 69 500 000
kr., allt enligt den prisnivå, som var gällande för
året 1918. Byggnadskostnaden per kW var
sålunda beräknad till 69 500 000/105 000 = 662 kr.,
motsvarande byggnadsvärdet ca 8,7 öre/kWh
och ett pris av ca 0,7 öre/kWh.
Det är intressant att jämföra detta projekt med
det, som nu är under utförande, fig. 1.
Uppläggningen av fallets utnyttjande är i många
avseenden densamma nu som 1918. Nu dämmes
visserligen något högre, eller till +311,5, i avsikt att
höja vattenytan vid Porjusstationen, så att dess
turbiner helt komma ur riskzonen för skada
genom kavitation. På nedströmssidan kommer
genom bortrensning av Pakkotröskeln (ett litet
fall nedströms tunnelutloppet) att erhållas ett
tillskott i fallhöjden av 2,2 m.
Den nu under byggnad varande anläggningen
är avsedd för långt större vattenmängd än den av
år 1918, nämligen 321 m3/s. Anläggningen
bygges för tre aggregat med plats för ett fjärde, för
vilket även vissa förarbeten utföras.
Kraftstationstypen är fullt liknande 1918 års projekt med
maskinsalen för generatorerna placerad i berg;
nu utsprängas även bergrum för
transformatorerna. Dammen bygges såsom en
stenfyllnads-damm med tätjords- och betongkärna. Läget i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
