Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 28 maj 1949 - Harsprångets kraftverksbygge. Konstruktioner, av Peder Wittrock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414
TEKJiTSK TIDSKRIFT
att öka beröringsytan mellan lera och berg resp.
betong och att därigenom minska risken för
läckning utmed denna yta. Lerkärnan ges en
tjocklek av 4 m i älvfårans djupaste delar.
Tjockleken avtar uppåt, så att den blir 3 m på
halva dammhöjden. Med hänsyn till
bearbetningssättet göres den ej smalare högre upp. Den
lera, som användes för tätskiktet, har en inre
friktionsvinkel efter konsolideringen av 20—30°
och ett genomsläpplighetstal av 0,0001—0,001
cm/h. Dessa siffror motsvarar en läckning av
högst 0,5 1/s för hela dammen.
I den förut nämnda betongklacken användes i
uppströmsdelen normal vattenbyggnadsbetong
(275 kg cement per m3 vid 75 mm största
sten-storlek) och i nedströmsdelen mager
fyllnadsbe-tong (200 kg cement per m3) med mycket
spar-sten. Betongklacken utföres ined gjutfogar på
var 10 m.
Betongskärmen och plattan vid betongklackens
framsida utföres utan dilatationsfogar, och
armeringen får passera genom de tillfälliga
gjut-fogarna. Till betongen användes 325 kg cement
per m3 vid 50 mm största stenstorlek. Skärmen
asfaltstrykes på uppströmsytan för att minska
friktionen mellan denna yta och lerfyllningen,
så att vertikalkraften i skärmen minskas och
lertätningens möjlighet att sätta sig ökas. Genom
asfaltstrykningen ökas dessutom skärmens
täthet. Nedre delen av skärmens nedströmsyta
asfaltstrykes också för att minska friktionen.
Leden mellan skärmen och plattan (fig. 8)
utbildas så, att fogen vidgas utåt kanterna. Denna
fylles med asfalt, uppblandad med sand och
kork. Leden får en svag genomgående vertikal
armering, och en stark tvärgående armering
inlägges i betongen närmast över och under
fogytan.
Vid övergångar i fyllningen från finkornigare
till grovkornigare material inlägges filter i skikt
av material med för varje skikt tilltagande
kornstorlek för att minska benägenheten för finare
material att tränga in i hålrummen vid grövre
material. Sålunda inlägges på uppströmssidan
mellan den tätande fyllningen och
sprängstens-fyllningen 3 skikt, ett av sand, ett av grus och ett
av osorterad makadam och på nedströmssidan
mellan sandskiktet resp. moränfyllningen och
stenfyllningen 2 skikt, nämligen ett av grus och
ett av osorterad makadam.
De totala massorna i dammen blir 1,5 milj. m3.
Inom de delar av fyllningen, som beräknas delta
i upptagandet av vattentrycket och jordtryck
från uppströmsfyllningen, utlägges massorna i
tämligen tunna lager vid för varje material sådan
vattenhalt, som medger god packningsgrad, och
med komprimering genom vältning eller
vatten-begjutning, det senare endast vid grus-,
maka-dam- och stenfyllning. Massorna i tätskiktet
uppströms om betongskärmen inlägges vid ur
packningssynpunkt så lämplig vattenhalt som man
kan få. De måste då vara så torra, att de kan
komprimeras med traktor. När man ibland t.ex.
vid regnväder, trots att inläggningsplatsen är
överbyggd med provisoriskt tak, inte kan få
Fig. 7. Sektion av dammen i den
djupaste älvfåran.
Fig. 8. Led mellan
betongskärmen och
plattan framför
be-:• tongklacken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
