Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 4 juni 1949 - Fotografering av värme, av sah - Högkänslig differentialmanometer, av sah - Svetsning av volframtråd, av sah - TNC: 12. Mål-, målnings-, målar-, måleri, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
TEKJiTSK TIDSKRIFT
grafi kan temperaturmätningar lätt företas under drift.
Om t.ex. en utombordsmotor målas med lysämnen, ändrar
sig färgen från vitt eller ljusblått vid starten till
mörkblått allt eftersom motorn blir uppvärmd. Man kan på
detta sätt få en god bild av hur värmefördelningen
fortskrider (Business Week 2 apr. 1949). sah
Högkänslig differentialmanometer. Vid National Bureau
of Standards liar utvecklats en differentialmanometer, som
kan registrera så små tryckdifferenser som 1 miljondels
atmosfär inom ett tryckområde av 1—760 torr. Den är
särskilt användbar för mätning av ångtryck, då en enda
vätskedroppe räcker för mätningen. Vätskedroppen införes
mellan två membraner, vilka bildar en aneroidkapsel, som
omges av jämförelseånga. Den ena membranen är fast och
den andra är kopplad till en trådtöjningsgivare, kopplad
som en Wheatstone-brygga vars galvanometer ger ett mått
på avståndet mellan membranerna och därmed på
tryckskillnaden. Aneroiden med töjningsgivare är innesluten i en
vakuumkammare.
Försök har visat att anordningens känslighet icke
märkbart ändras vid temperatur mellan 20—50°C och inom de
ovan angivna trjxkgränserna. Tryckskillnaden kan uppgå
till 1 at om yttre trycket är störst, och 0,2 at i motsatta
fallet. Trycklikhet kan bestämmas på 0,001 torr när,
tryckolikhet mellan 0 och ± 0,5 torr. Avläsningen är
konstant inom 0,005 torr under minst en dag, även om
anordningen under tiden utsättes för tryckskillnader av
storleksordningen 0,2 at och temperaturvariationer på flera
grader (Techn. News Bull. Nat. Bur. Standards nov. 1948). sah
Svetsning av volframtråd. Volframtråd har som bekant
fått stor användning inom glödlamps- och
elektronrörs-industrin, men metallens höga smältpunkt gör den mycket
svår att svetsa. Det är emellertid möjligt att
sammanfoga volfram vid lägre temperatur än smältpunkten, genom
lödning med en metall som har förmåga att väta volfram.
Experiment i samband med konstruktionen av ett speciellt
elektronrör, vilket krävde stor noggrannhet vid
hopsättningen, visade att en omagnetisk variant av monelmetall,
K Monel, hade de önskade egenskaperna.
Sammansvetsningen av två volframtrådar går till så, att en liten ring
av K Monel träs över den ena trådändan, varefter båda
sättes i en fixtur. Denna föres in i en vätgasfylld
glasklocka, där trådarna hopsvetsas i en kolljusbåge (Welding
Eng. dec. 1948). 1 sah
TNC
12. Mål-, målnings-, målar-, måleri-
När ett verb skall användas som förled i en
sammansättning kan det i bästa fall reduceras till enbart
verbstammen, t.ex. hängbro, slipsten, isolerband. Ibland är detta av
fonetiska skäl inte möjligt, t.ex. i fråga om verben samla,
ordna, vandra. Ibland kan verbstammen ha samma form
som ett annat ord, med vilket riskabel förväxling kan ske,
t.ex. härda, leda, linda, måla, visa. Den vanligaste
utvägen är i båda fallen att man först av verbet avleder ett
verbalsubstantiv på -ning och sedan använder detta som
förled, t.ex. samlings pärm, /idrdningrstemperatur,
målningsarbete. Undantagsvis tar man dock förväxlingsrisken, när
denna i praktiken anses liten, hellre än olägenheten att få
längre ord; t.ex. härdspricka, som betyder vid härdning
uppkommen spricka, inte spricka i härd. Även målbok
förekommer i betydelsen bok (för barn) att måla i och
inte bok för anteckning av mål vid tävling e.d., men
exemplet bör ej leda till efterföljd; ordet "målfärg" har
ocksS- mycket riktigt avvisats av fackmännen.
Ett annat fall då man tar vägen över verbalsubstantiv på
-(n)ing är när verbet självt är sammansatt. Det går bra
att säga Tiönykrok, men inte upphängkrok eller
upphängs-krok; det måste bli upphängningskrok.
Det finns emellertid även andra möjligheter, om
verbstammen av någon anledning inte skulle passa ensam som
förled. Man kan från zoologin hämta exempel i namnen
på de båda fågelgrupper, som kännetecknas av att den
ena gruppens fåglar simmar och den andras vadar. Det
första namnet blir utan svårighet simfåglar, men att säga
"vadfåglar" bär emot, eftersom man kommer att tänka på
substantivet vad i betydelsen kroppsdel, fiskredskap m.m.
Av någon anledning har man inte valt utvägen
vadnings-ulan i stället tagit det av samma verb avledda
substantivet vadare och kommit till sammansättningen
vadar-fåglar; om sammanhanget gör klart vad man menar
räcker det också med vadare.
Avledningsändelsen -are lagd till en verbstam anger
framför allt person som utför verbets handling: dykare,
gar-vare, lindare, målare, sötare, och man har vid
sammansättning ofta gått vägen över sådana ord även där det är
onödigt och kan verka långsökt, t.ex. garvarbark i st.f.
garvbark, lindarverkstad i st.f. lindningsverkstad,
målarfärg i st.f. målningsfärg. Däremot finns naturligtvis
ingenting att invända mot orden garvarlärling, lindarkurs,
må-larrock, där det i förleden främst är personerna som
tilldrar sig intresset.
Utom för levande varelser har avledning på -are rik
användning för don och detaljer av alla slag. Man
behöver bara tänka på sådana ord som bländare, brytare,
hållare, kikare, kylare, matare, omformare. Tendensen att
säga t.ex. matarledning i st.f. matningsledning — om en
ledning som matar någonting — är påfallande, även om
ledningen varken själv brukar kallas matare eller har att
göra med något som kallas matare. Andra exempel, inför
vilka man måste stå mer eller mindre tvekande, är
blandarrör, förstärkarrör, medbringarpinne, spridarmunstycke,
sändaranordning, sökarljus, upplyftarkolv, utdrivarkil,
vandrarvåg. Sistnämnda ord, taget ur en teknisk ordlista,
är förmodligen dålig översättning av tyskans Wanderwelle
och bör rättas till vandringsvåg.
Vad som lockar till användning av de just uppräknade
termerna är väl främst att de går så lätt att uttala.
Matarledning faller lättare på tungan än matningsledning. Detta
är ett motiv som ej bör föraktas, men TNC vill dock mana
till försiktighet med ordbildningstypen. När ett munstycke
som sprider (vatten) inte helt enkelt kan kallas spridare
— vilket är en mycket god ordtyp — bör man i första
hand tänka på ordformen spridmunstycke eller
spridningsmunstycke. Spridarmunstycke är ett ord som bör
förbehållas fallet att munstycket innehåller eller ingår i,
eller är avsett för osv., något som verkligen kallas spridare.
Ännu en utväg har man i avledning på -eri. Ord med
denna ändelse har ibland innebörden av företag,
anläggning e.d.; man kan äga ett båtbyggeri, ett gjuteri. De kan
också betyda —■ eller åtminstone ingå som förled i ord
som betyder — yrke eller verksamhet; man kan vara
anställd inom båtbyggeriet, inom gjuteriindustrin, man kan
hålla på med båtbyggeri, eller med gjuteriarbete. Såsom
två av exemplen visar går det bra att bilda
sammansättning med förled av dyljka ord på -eri, med praktiskt taget
samma innebörd som om förledsordet slutat på -ning.
TNC blev nyligen tillfrågad vilken benämning som borde
föredras för en person med uppgift att ge råd i
målningsfrågor: målnings-, måleri- eller målarkonsulent? Svaret
blev mälningskonsulent eller målerikonsulent; valet mellan
dessa båda är närmast en smakfråga, men de flesta skulle
nog föredra målerikonsulent såsom lättare att säga och
därtill något mera fackbetonat. 1 dagarna fick TNC också
en förfrågan huruvida man borde säga svetsverkstad,
svetsningsverkstad eller svetsarverkstad. I svaret sattes
principiellt svetsverkstad i främsta rummet, men av
fonetiska skäl kan det längre ordet svetsningsverkstad också
komma i åtanke. — I båda fallen avrådde TNC från
sammansättning med ord på -are, alltså "målarkonsulent"
och "svetsarverkstad", eftersom det är på verksamheten
att måla och att svetsa som intresset främst är riktat, inte
på de därmed sysselsatta personerna. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
