Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 11 juni 1949 - Syntetiska garvämnen för vitt och ljusäkta läder, av Holger Meurling - En ny pigmenttyp, av SHl - Aktivt kol i industrin, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
// juni 1949
449
Litteratur
1. Baeyer, A: Ober die Verbindungen der Aldehyde mit den
Phe-nolen, Ber. dtsch. ehem. Ges. 5 (1872) s. 1094.
2. Fischer, E & Freudenberg, K: Ober das Tannin und die
Syn-these ähnlicher Stoffe, Ber. dtsch. chem. Ges. 45 (1912) s. 915—935.
3. Stiasny, E: V er fah ren zur Darsteltung gerbender Stoffe, Tyskt
pat. 262558 (1911).
4. Grasser, G: Sgnthetische Gerbstoffe, ihre Sunthese, industrielte
Darsteltung und Verivendung, Berlin 1920.
5. Ekström, G: (Ej publicerat licentiatarbete vid Sthlms Högskola).
6. A/G Geigy: Användning av urinämne vid garvämnesynteser,
Tyskt pat. 493795 (1928).
Fig. 4. Inflytande av koncentrationen på
blekförmäyan för några syntetiska
garvämnen.
36.0
/?o"// 12 o
’ff
i
3
En ny pigmenttyp. För utomhusmålning är det
önskvärt att i färgen använda åtminstone ett aktivt pigment
med basiska egenskaper. Färgens bindemedel, den torkande
oljan, sönderdelas nämligen så småningom och ger
organiska syror. Binds dessa ej till fasta föreningar, mjuknar
färgskiktet, därför att koncentrationen av olika flytande
sönderdelningsprodukter växer. Ett färgskikts livslängd
kan därför ökas väsentligt genom användning av ett aktivt
basiskt pigment, som bildar fasta tvålar med de organiska
syrorna. Det har visat sig, att blott en obetydlig del av
pigmentet deltar i denna process, och därför behöver
endast pigmentkornens ytor ha basiska egenskaper. Vidare
bestäms ett pigments täckförmåga och andra egenskaper
nästan uteslutande av kornens ytor, t.ex. brytningsindex
och vidhäftningsförmåga. Teoretiskt är det därför
tänkbart att framställa ett billigt men fullgott pigment genom
att överdra ett billigt inaktivt material med ett tunt lager
av ett basiskt ämne, som alltid är relativt dyrbart. Ett sätt
att genomföra denna tanke är en reaktion i fast fas.
Blyoxid och kiselsyra reagerar lätt i fast fas till
blysili-kater, om de upphettas tillsammans. Blandas de i lämpliga
proportioner, vore det därför möjligt att framställa
kisel-syrekorn överdragna med silikat. Blysilikat har föreslagits
till pigment, då de visat enastående hållbarhet i vissa
hänseenden, men de har ej slagit igenom av flera orsaker.
Sålunda har de liten täckförmåga och hög specifik vikt i
jämförelse med basiskt blykarbonat och -sulfat. Vidare är de
ljuskänsliga och har en stark tendens att mörkna vid
belysning. Flera försök att övervinna denna olägenhet har
gjorts, och dessa har nu kompletterats med en uttömmande
undersökning av alla tänkbara möjligheter. Härvid visade
sig svaveltrioxid vara den effektivaste stabilisatorn. Arbetet
fortsattes därför med systemet
blyoxid—kiselsyra—svaveltrioxid, vilket studerades inom det begränsade
koncentrationsområde, som var av intresse i detta sammanhang.
Blandningar av de tre ämnena med lämpliga
sammansättningar framställdes genom att först mala kiselsyran
tillsammans med vatten i kulkvarn till en kornstorlek på
2—5 fi. Den beräknade mängden blyoxid tillsattes sedan
tillsammans med litet ättiksyra som lösningskatalysator.
Svaveltrioxiden tillsattes i form av svavelsyra, och hela
chargen maldes ytterligare 4 h, för att reaktionen mellan
blyoxid och svavelsyra skulle gå till slut och blandningen
bli fullständigt homogen. Den erhållna vällingen filtrera-
des, återstoden torkades och kalcinerades vid 625° i 2 h.
Vid målningen kan reaktionerna 2PbO + H.,S04 —► 2PbO •
■S0s + 2H„0 och 4PbO:+ H2S04 —> 4PbO ’ S03 • HbO
tänkas och vid kalcineringen 4PbO • S03 ■ H20—»4PbO • S03 +
+ H„0; 4PbO • S03 + Si02 —> 2PbO • Si02 + 2PbO • SOa
och 2PbO + 2SiO„—v 2PbÖ • SiO„.
Vid röntgenundersökning av produkten bekräftades
närvaron av Si02, 2PbO • S03 och 2PbO • SiO„. Pigmentet var
mjukt, och dess korn något sammanbakade. Efter
behandling i en hammarkvarn rördes det ut till färg med blekt
linolja och torkmedel. Färgskikt på trä exponerades sedan
i det fria. Att verkligen kiselsyrakornen fått ett överdrag
av blysilikat och -sulfat konstaterades genom
mikrosko-pering av ett prov framställt med grövre kiselsyra. Detta
ytlagers effekt märktes tydligt på pigmentets täckförmåga,
som närmade sig den hos en blandning av blysilikat och
-sulfat. Vid en sulfathalt på 0,14 mol per mol blyoxid var
blysilikatets stabilitet tillfredsställande. En mycket svag
missfärgning kunde märkas efter fyra veckor i det fria,
men den ökades sedan icke, vilket var fallet vid lägre
svaveltrioxidhalt (Williams & Pitrot i Ind. Engng Chem.
okt. 1948). SHl
Aktivt kol i industrin. Aktivt kol för rening av luft
har fått en hel del industriella tillämpningar. En
tillverkare av fotografisk film fick slöjning genom gaser från
en fosforfabrik flera kilometer längre bort. 1 ett smältverk
visade det sig omöjligt för kranskötarna alt klara sig
i den atmosfär av osunda gaser, som utvecklas vid
processen och som samlade sig vid taket. I en telefoncentral
hade man svårigheter med silverkontakterna i reläerna
på grund av svavelangrepp. Ett storbageri, som var
beläget i närheten av ett oljeraffinaderi, fick en otrevlig
smak på brödet. Ett företag som lagrade äpplen hade
svårigheter att hålla dessa friska, därför att ett äpple som
blir dåligt avger en gas, som smittar av rötan på
närliggande äpplen. I samtliga dessa fall har man fått en
lösning på problemet genom att använda batterier av
aktivt kol, vilka antingen användes som filter för den
inkommande luften eller som flyttbara absorbatorer i
lokalerna. Dock blir utrustningen ganska dyrbar.
Den största industriella användningen för aktivt kol är
för konditioneringsanläggningar i järnvägsvagnar och
flygplan, där de tillgängliga effekterna icke räcker till för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
