Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 18 juni 1949 - Eldningspremier och bränsleekonomi, av Albert Upmalis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 juni 19W
401
Eldningspremier och bränsleekonomi
Diplomingenjör Albert Upmalis, Liéqe
Om man mera ingående granskar förefintliga
möjligheter till bränslebesparing, visar sig
pre-miering vara en effektiv och varaktig sporre till
sparsamhet med bränslet, speciellt när det
gäller eldarna. Det är förvisso icke lätt att stå 8,
10 eller 12 timmar vid ångpannan och enbart av
inre drift och arbetsglädje hela tiden vara
uppmärksam och beredd till största fysiska
ansträngning, inte bli trött när bördan är tung och
luften het och dammig. Med vissa förbehåll
kunna prestationspremier jämföras med
ackords-lön. Båda slagen av lön avse att betala endast
ett verkligen uppnått förbättrat arbetsresultat
och dessutom väntar man sig, att dessa slags
löner skola sporra arbetarna till
maximipresta-tioner och ha en fostrande inverkan på
arbetslaget. Trots detta föreligger det dock en
väsentlig skillnad mellan prestationspremier för
bränslebesparing, och ackordslön. Vid
ackordslön kan man omedelbart konstatera det ökade
arbetsresultatet i större antal enheter, i större
volym eller i större vikt. Det psykologiska
momentet är uppenbart och taxeringen av den
uppnådda extraprestationen är enkel.
Helt annorlunda ställer det sig med premier för
värme- eller bränsleinbesparing. Eldaren kan
inte påverka den mängd ånga som måste
framställas, han måste leverera så mycket ånga som
det behövs för att hålla produktionen i gång.
Han kan inte ens påverka den absoluta
kolmängd som åtgår, i den meningen att man efter
slutat skift skulle kunna väga av den
inbesparade kolmängden. Man kan endast indirekt
beräkna den inbesparade mängden kol i
förhållande till varje kilogram framställd ånga. Ej heller
påverkar eldaren bränslebesparingen direkt utan
endast indirekt. En ofta förekommande
invändning mot eldarpremier grundar sig i huvudsak
på att man för beräkning av sådana premier
måste förutsätta en löpande registrering av
abstrakta storheter och beräkningar på grundval
av dessa utan något som helst synbart eller
märkbart sammanhang. Härigenom kan man
inte alltid uppnå önskad rättvisa, och samtidigt
uteblir också den psykologiska effekten. Ett står
fast — premierna ha en i längden positiv
verkan endast när de för beräkningen erforderliga
värdena verkligen fortlöpande mätas noggrant.
Ständig premiering utan åtskillnad har ingen
331.231 : 662.92
som helst ekonomisk betydelse, kan ej heller bli
rättvis och verka uppfostrande.
När ett bättre utnyttjande av bränslet är
förenat med ökad fysisk och psykisk ansträngning,
motsvaras det av en bättre prestation av eldaren,
innebärande minskad specifik
bränsleförbrukning. Bränsleförbrukningen per kg ånga blir, vid
oförändrat tryck och oförändrad överhettning,
mindre och kan betecknas som
bränslebesparing. I själva verket är det en bränslebesparing,
som skulle kunna vägas i ton, om den
framställda ångans kvantitet och kvalitet,
matarvattnets temperatur och kolets kvalitet och
beskaffenhet vore konstanta. Såväl eldaren som
företaget i sin helhet har sin andel i denna
besparing. Eldaren har åstadkommit besparingen
genom sin arbetsprestation, men företaget har
möjliggjort den genom erforderliga tekniska
hjälpmedel och genom att organisera utbildning
och övervakning. Företaget har direkt intresse
av att säkerställa dylika besparingar, medan
eldaren blir intresserad, om man tillförsäkrar
honom en extrainkomst, som måste stå i ett
bestämt förhållande till den uppnådda besparingen
och till den uppbådade ansträngningen. En
riktig avvägning av dessa förhållanden är en
förutsättning för det nämnda uppfostrande
momentet, för den psykologiska sporren och för det
ekonomiska resultatet.
Premier för bränslebesparing kunna beräknas
efter anläggningens värmeförluster,
anläggningens värmetekniska verkningsgrad, vissa
karakteristiska tal, den specifika värmeförbrukningen,
dvs. värmeförbrukningen i förhållande till en
produktionsenhet, eller vid gasgeneratorer efter
gaskvaliteten.
Premieberäkning efter värmeförlusterna
Genom reglering av mängden förbränningsluft
till eldstaden är det möjligt att inverka på
avgasförlusten, vilken exempelvis kan beräknas
enligt Siegerts formel. Avgasförlusten är
ungefär proportionell mot luftfaktorn. Om
luftfaktorn sålunda minskas från 2 till 1,5 ökas
verkningsgraden, motsvarande ca 25 % minskning
av avgasförlusten. Detta stämmer emellertid
endast när förbränningen är fullständig. Orsakerna
till ofullständig förbränning kunna vara mycket
olika, såsom felaktig eldstadskonstruktion, orik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
