Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 6 augusti 1949 - Modern kabeltillverkning, av Bror Hansson - Nyheter i amerikansk kraftstation, av Je
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
508
TEKJiTSK TIDSKRIFT
600 papper utanpå varandra och hitta på geniala
maskiner för ändamålet är ju förskräcklig
kolossteknik.
Jag erinrar om de undersökningar, som vi
gjorde för likspänningskablar för högspänning
och som var nog så märkliga, men vi
distanserades nyligen av en konkurrent, som för
ett mångmiljonprojekt likströmskablar allvarligt
föreslog konsthartskablar utan blymantlar. Om
likströmmen slår igenom för storkraftöverföring,
är det inte otroligt, att jordkablar med
konst-hartsisolering och kanske utan blymantlar
kommer att föra strömmen från Norrland och hit ned
ty konsthartskablar utan blymantlar blir
faktiskt billiga jämförda med oljekablar, särskilt nu
då blyet är dyrt.
Forskning och fortsatt rationalisering
Jag måste beröra ordet forskning ett ögonblick.
Det är ju klart, att inför perspektivet att få göra
likspänningskablar för överföringar från
Norrland till Mellan-Sverige får man inte försumma
högspänningssidan, men för vårt normala liv
just nu vid kabelverken måste vi komma ihåg,
att högspänningsdelen är liten, bara 6 % av all
starkströmskabel. Eftersom vårt yrke är
massproduktion, måste vi även beträffande
forskningen och utvecklingen ägna tillverkningen,
produktionen, processerna det största intresset,
och det är förvisso ett mycket givande arbetsfält.
Vårt eget utvecklingsarbete på det området har
mest försiggått ute i själva fabriken, i
produktionsmaskinerna samtidigt med själva
produktionen eller i högspänningsprovrummet mellan
spänningsproven. Sådant kan man endast göra
under gynnsamma arbetsbetingelser, och det är
utan vidare klart, att det inte är det rätta sättet.
Allt utvecklingsarbete är fyllt av
misslyckanden. Till 99 % måste det bli misslyckanden, ty
när en process eller metod eller konstruktion
är klar, då är det inte fråga om utveckling längre,
då skall de ut i produktionen. Därför bör sådant
utvecklingsarbete helst få ske i lönndom, bakom
stängda dörrar.
Ledtråden i vår rationalisering har varit att
försöka åstadkomma effekt inte med stor massa
utan med stor och konstant hastighet, att byta
ut mastodontmaskinerna mot små kontinuerligt
arbetande maskiner. Vi har lyckats rätt bra med
glödgningen-förtenningen, med blypressen och
med vulkaniseringen. Men vi har kvar t.ex. vårt
förfärliga sätt att kabla de grova
kopparkärnorna. Vi chargerar våra maskiner med kanske
37 trummor, som helst bör väga ett halvt ton
stycket. Sedan försöker vi snurra runt denna
dåligt balanserade last med kanske 150 varv i
minuten. Likadant tävlar vi om vem som har
den största hopslagningsmaskinen. Har ni
två-meterstrummor? Vi har bara 1,8 meters
trummor. Sådana trummor, som kanske vardera har
Fig. 16. Kontinuerlig gummiisolering, blypressning och
pv-isolering i en arbetsoperation.
tio ton nyttig last, snurrar vi om varandra med
ett par tiotal varv i minuten. Jag kan inte heller
underlåta att påminna om det förskräckliga sätt
på vilket vi blandar vårt gummi. En riktigt fin
och modern kabelfabrik tycker vi ska ha en
knå-dare, som slukar ett par hundra kilo pulver, hela
balar av gummi och som med hjälp av kanske
tusen hästkrafter klämmer in pulvret i de sega
gummibalarna.
Men allt detta går att göra på ett bättre sätt. Det
gäller bara att lägga ned tillräckligt intresse på
uppgifterna men för att det arbetet skall löna sig
fordras, att produkten är enhetlig,
standardiserad, så att det inte bättre lönar sig att använda
de gamla metoderna, som skapades för mindre
förhållanden för länge sedan. Låt oss inte hjälpas
åt att göra allt bättre och allt större mastodonter
utan låt oss inrikta alla våra ansträngningar på
kontinuerligt flytande produktion. Dessa
ansträngningar må falla inom försäljning,
organisation, rationalisering, standardisering,
materialval eller forskning, de kan alla göra sitt till
för att nå detta mål.
Nyheter i amerikansk kraftstation. Pennsylvania
Electric Co. har byggt en ångkraftstation, Warren Station,
som bjuder på flera nyheter. Stationen projekterades för
tre 30 MW aggregat med konventionella generatorer.
Genom att införa vätgaskylning kunde man öka
generatoreffekten till 40 MW. För magnetiseringen används
likriktare, vilket motiveras med att kommutatorer på
huvud-och hjälpmatare är en av de främsta orsakerna till
driftstörningar i ångkraftstationer. Varje aggregat har en
från turbinaxeln driven sexfasig hjälpgenerator, som
matar sex likriktare för huvudgeneratorns magnetisering.
Fyra är tillräckliga för varje driftfall och med två kan
man upprätthålla magnetisering för full last med eos <pi= 1.
Även hjälpgeneratorn magnetiseras från likriktare. För
spänningsregleringen används elektroniska regulatorer,
som arbetar på likriktarnas galler. Samtliga strömbrytare
för 11, 33 och 110 kV är av tryckluftstyp. De har ett
gemensamt tryckluftssystem, vilket påstås vara en nyhet
för USA, där man tidigare nyttjat en egen kompressor för
varje tryckluftsbrytare. I tryckluftstankarna använder
man metylalkohol för absorption av luftfuktigheten.
Härigenom undviks tillfrysningsrisk och samtidigt får man
genom lukten lättare att upptäcka läckor (Electr. World 15
jan. 49). Je
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
