Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 20 augusti 1949 - Pneumatisk mätning av små längdförändringar, av Carl G Hård af Segerstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 september 1949
545
de delar är inpressade mellan ändförskruvningar,
distansstycken och tätningar i ett noggrant bearbetat hål i
samma enhet som regulatorhuset. Ventilens överdel är
försedd med en kompensationsfjäder. Fjädern R är endast
avsedd att klämma fast de två brickor som håller
upp-hängningsmembranerna för spindeln i sina lägen.
Instrumentets tryckupptagningssystem utgöres som
tidigare sades av bälgar. Dessa har pålödda lock och bottnar
(S och T) och är med ett ok U förenade till ett enhetligt
system, friktionsfritt upphängt i en yttre ram med band
av fosforbrons V. Från oket tas rörelsen ut på ett
kugg-verkssystem till instrumentets visare, vilken är
utbalan-serad.
Instrumenthållare och spindel är utförda i invar,
ventildetaljerna i en speciell rostfri legering, visarverk av
härdat stål och metall och resten huvudsakligen i
lättmetall-legering.
För att för olika ändamål åstadkomma fjärrimpulser då
instrumentet indikerar avvikelser i positiv eller negativ
riktning från det tillåtna mätvärdesområdet har
anordningen försetts med eftergivande elektriska
gränskontakter X (se fig. 9). Dessa är inställbara utifrån. Den rörliga
kontakten sitter i de förut omtalade fosforbronsbanden V,
och motkontakterna är justerbart fastnitade i ramen.
Kontaktmetallen utgöres av en speciell silverlegering. Fördelen
med denna kontaktanordning är, bortsett från att den är
eftergivande, att den är individuellt inställbar för varje
sida, varför man ej är beroende av symmetrihänsyn.
Samtliga tre anslutningar är förenade i ett på instrumentets
baksida monterat kopplingsdon y (fig. 9).
Tryckregulatorn
I detta sammanhang skall beröras utvecklingen av den
konstanttryckregulator, som numera användes på alla
Deltainstrument. Fig. 10 visar schematiskt en
konstruktion, där variationerna i lufttryck upptas av en elastisk
luftkudde, vilken är temperaturkompenserad och
manövrerar den för regleringen erforderliga överströmningen.
Konstruktionen fordrar att det anslutna matartrycket
alltid ligger något över det konstanta lufttrycket, till
vilket instrumentet å sin sida är anslutet. I mitten av
regulatorhusets botten är på utsidan anslutna dels en
på-fyllningsledning A för luft med backventil B och dels en
manometer. På bottnens insida och fastskruvat i den sitter
regleringsorganet, vilket består av en bottenring C, vilken
är lödd på ett fjädrande bälgrör, som på samma sätt
anslutits till ett lock D. Alla lödningar skall vara absolut
lufttäta. Locket uppbär fyra ståndare på vilkas överdel
Fig. 10. Konstanttryckregulator.
Fig. 11. Röntgenbild av Deltameter.
är fastsatt en ring E. Denna ring utgör stöd för
regulator-bryggan, som i sin mitt uppbär regleringsventilen F.
Regulatorbryggan är fastsatt vid ringen med två eller flera
lämpligt utformade bimetallband G. Dessa är avsedda att
kompensera för drift av ventilens normalläge vid
varierande temperaturer. Lämplig dimensionering och
formgivning har lösts empiriskt. Arrangemanget visas i
förstorad skiss t.h. på fig. 10. I praktiken har denna
tem-peraturkompensering visat sig vara nödvändig endast vid
större temperaturvariationer.
Locket är försett med in- och uttag för luft samt
överströmningskanal H vars nedre del är utformad som säte
för ventilen. Före användning pumpas luft in i bälgröret
via backventilen tills önskat tryck uppnåtts. Luft släppes
därefter på i regulatorhuset. Mängden luft skall vara något
större än förbrukningen. Därigenom stiger trycket utanför
bälgen något, varvid denna tryckes ihop och släpper ut
så mycket luft, att samma tryck erhålles utanför och
innanför bälgen. Orsaken varför en luftkudde till en
början användes i stället för fjäder var närmast den att man
härvid kunde arbeta på den flacka delen av den kurva,
som närmast torde få anses ha ett isotermiskt förlopp.
Härigenom ernås en förhållandevis stor volymändring —
i detta fall proportionell mot överströmningsöppningen
fölen obetydlig tryckändring. Som lätt inses ökas
anordningens känslighet med volymen hos luftkudden. Emellertid
visade det sig senare, att en regulator enligt den
konstruktion som framgår av fig. 9 är tillräckligt noggrann
för de differentialinstrument varom här är fråga. Några
speciella kommentarer till denna figur torde icke erfordras
annat än att luftkudden här ersatts med en ovanifrån
grov-inställbar och underifrån genom överströmningskanalen
fininställbar fjäder med lämplig karakteristik. På bälgens
lock har dessutom anbragts en dämpningsfjäder för att
hindra att anordningen kommer i självsvängningar.
För att ett ögonblick beröra filtrets konstruktion kan
nämnas, att om man normalt använder sig av ett
grov-filter (huvudfilter före en instrumentgrupp) är det fullt
tillfredsställande med en insats av textil eller lätt anoljad
kopparull. Vid jämförande försök mellan dylik och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
