Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 20 augusti 1949 - Grafisk framställning av rotationspumpars driftkaraktär, av Herman Råberg - Kryphållfasthetens fysik, av C S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
548
TEKJiTSK TIDSKRIFT
na B1—/f_,—B3 och /•.’,—E.,—E, driftpunktens läge vid
högsta verkningsgrad och varierande hastighet. Tänker man
sig nu en kurvskara för olika hjuldiametrar inom en
pumpserie, där varje kurva visar hästa driftpunktens
förskjutning vid varierande hastighet, fås kurvskaran 1) i
fig. 3. Om så ytterligare en kurvskara inlägges för cll antal
hastighetsvärden, anpassade efter praktiskt bruk, erhålles
kurvskaran n. Hastighetsvärdena i lig. 3 har valts att
motsvara drift med trefas asynkronmotor, 50 p/s.
Diagrammet i lig. 3 är mycket bekvämt och överskådligt
och ger snabbt pumphjulsdiameter och hastighet för en
sökt pump, då Q och H är kända. Interpolering kan ske
under den förutsättningen, att den sökta pumpens
driftpunkt ligger på verkningsgradstoppen. Sökes t.ex.
pumphjulsdiameter och hastighet för en pump med följande
data: uppfordringsmängd 500 I/s, uppfordringshöjd 3 m,
så uppskattas i fig. 3 genom interpolering
pumphjulsdia-metern till 080 mm och hastigheten till 400 r/m. En dylik
pump kommer att fylla önskade data med högsta
verkningsgrad.
Vid serietillverkade pumpar bör emellertid mellanliggande
dimensioner och hastigheter ej komma i fråga och den
funna lösningen är därför olämplig. En anpassning bör,
om möjligt, ske till de värden diagrammet upptar. En dylik
anpassning till i förväg bestämda dimensioner och
hastigheter måste givetvis ske på bekostnad av verkningsgraden.
Av det föregående vet vi, att drosselkurvan för en pump,
avbildad i ett logaritmiskt funktionsnät, blir lika för alla
hastigheter och diametrar av ifrågavarande pumptyp. Om
nu drosselkurvan uppritas på ett genomskinligt papper i
samma logaritmiska skalor som diagrammet i lig. 3 samt
lägges över detta och anpassas efter kurvskarorna så kan
lätt lämpligaste pumpstorlek och hastighet väljas. På
drosselkurvan utsättes verkningsgradssiffror med vissa intervaller.
Fig. 4 är en delbild av diagrammet, fig. 3, med
drosselkurvan placerad så, att den ger driftkaraktären för en
pump med 550 mm hjuldiameter och 580 r/m. Av figuren
synes, att en dylik pump kan uppfylla fordringarna på ü
och H med en verkningsgrad av ca 62 %.
Hittills brukligt framställningssätt (enligt fig. 1) skulle
erfordra uppritande av sex diagram med sammanlagt 84
olika kurvor (förutsatt sju verkningsgrads- och sju
hastighetskurvor på varje diagram) för alt täcka en grafisk
avbildning av den pumpserie, som ligger till grund för fig. 3.
Ovan beskrivna metod erfordrar endast ett rätlinjigt
nät-diagram enligt fig. 3 samt en enda kurvlinje.
Förenklade mu.sseldiagram
Hos pumpar med vridbara hjulskovlar framställes
vanligen driftkaraktären grafiskt i musseldiagram (Tekn. T.
1946 s. 67, fig. 5). Varje skovelvinkel representeras av en
drosselkurva. För varje pumpstorlek och hastighet inom
en serie fås alltså ett diagram liknande det, som
diagrammet visar.
m
Fig. 3. Dimensions- och hastighetsdiagram för
propeller-pump.
H
m
3
Fig. 4.
Bestämning av
driftpunkt.
Det vore synnerligen tidsödande att upprita alla diagram
för en hel serie. Man kan klara sig med ett enda, som
kopieras i erforderligt antal exemplar och på vilka det
likformigt graderade rutnätet inritas efteråt. Skalorna för II
och ü väljas givetvis så, att varje diagram illustrerar en
systemsatt pumpstorlek inom serien samt en lämplig
hastighet.
Det blir i alla läll ett femtiotal diagram att handskas
med om framställningen skall bli något så när fullständig.
Antalet kan nedbringas till två om logaritmiska
koordinatsystem användas så som beskrivits i det föregående. Ett
rutnät uppritas, så som fig. 3 visar och musseldiagrammet
ritas på genomskinligt material i samma skalor som
rutnätets. Ibland kan det vara lämpligt alt välja olika
moduler på H- och Q-skalorna i syfte att förtydliga
framställningen.
Kryphållfasthetens fysik. Som bekant uppvisar
för-längnings-tidsdiagraminet vid krypning med konstant
belastning efter lastpåläggningen, först en omedelbar, relativt
stor fort avklingande förlängningshastighet, därefter en
period med konstant förlängningshastighet samt slutligen
ett slutskede med åter accelererad förlängningshastighet
(ASM Metals Handbook 1948 s. 116 lig. 1). Är 1911
visade Ändrade experimentellt, att perioderna med
konstant resp. accelererad krypning är betingade av den
hos provstaven inträdande sektionsminskningen
(kontraktionen). Tyvärr har Ändrades arbete förblivit
obeaktat av provningslaboratorierna, och som följd därav
har modern kryphållfasthetsprovning i vissa avseenden
ännu ej nått till den av Ändrade för 37 år sedan intagna
ståndpunkten. Kanter har visserligen försökt visa, att
perioden med accelererad krypning ej kan förklaras med
minskningen i provstavens tvärsnittsarea (ASM Träns. 1936
s. 870), men det synes som om hans argument vilade på ett
mindre väl grundat matematiskt samband. Enligt Orowan
kan tvärsnittsminskningen antingen betingas av
provslavens kontraktion (plastisk labilitet), eller genom bildning
av interkristallina sprickor, vilka båda fenomen leder till
de vid praktisk provning observerade krypbrottyperna.
Den brukliga metoden för
kryphållfasthetsundersökning-en, där förlängningen avsättes som funktion av
belastningstiden med temperaturen såsom parameter, innebär
oftast bestämning av den relativt konstanta
kryphastigheten inom det kvasistationära området (andra stadiet)
Den godtyckliga och tillfälliga naturen hos en dylik kryp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
