Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 27 augusti 1949 - Sprängningsarbeten och dammbyggnad vid Harsprånget, av Bertil Eklöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 8. Mellersta delen av fångdammen i huvuddammens
uppströmskant före dess slutliga igensättning.
dammen. Genom denna sprängningsmetod har det varit
möjligt att få maskinsalen med tillhörande orter och
utrymmen utsprängda på ca 1 år, inkl. tid för
takförstärkning.
En intressant sprängningsmetod, som har kommit till
användning i samband med maskinsalens utsprängning, är
drivning av stigort från hängande plattform, fig. 6. Fig. 7
klargör hur detta arbete går till. Vi har med denna
anordning sprängt stigorter för en av tuberna och kommer
även att utnyttja den för två kabelschakt till
transformator-gallerierna.
Alla sprängningar har föregåtts av ingående utredningar
för att fastställa lämpligaste arbetsmetod och
arbetsmaskiner. Fastän tillgången på arbetsmaskiner och reservdelar
till maskinerna ibland har varit besvärande knapp, har det
dock varit möjligt att hittills i huvudsak klara det
uppställda programmet.
Dammarbetena
Dammarbetena påbörjades vintern 1946—47 med
byggande av fångdammar i den blivande dammkroppens
uppströmskant, lig. 8. Dammarna uppfördes som en vertikal
träspåntsfångdamm med tätande fyllning av pinnmo; och
hela denna tätkärna kringfylldes med berg.
Fångdamms-arbetena kom lyckligtvis aldrig att innebära några större
problem eller överraskningar, och detta berodde kanske
huvudsakligen på att vi hade relativt god tid på oss att
Fig. 9. Fàrfotsvättning vid huvuddammen.
Fig. 10. Utläggning och vältning av lera uppströms
damm-kärnan.
planera arbetet. Icke heller formsättnings- och
betongarbetena i dammkroppen har i och för sig inneburit något
av särskilt intresse eller några nyheter, trots att vi i det
klimatet som råder vid Harsprånget tvingas att i mycket
hög grad arbeta med gjutning under stark köld i kasuner.
Nämnas kan emellertid, att vi i så stor utsträckning som
möjligt har sökt använda monteringsfärdiga formar,
särskilt för inspektionsgallerier i stödklackar och för
dammkärnans formar. Vid dammen har även använts
färdig-monterade, ca 10 m höga ställningar, som flyttas med
krän, varför demontage för varje gång har varit onödigt.
Vi räknar även med att på några punkter, t.ex. i tornet
för omloppstunneln, använda glidformar. Vi håller även
på med en monteringsfärdig flyttbar form för tubintaget,
som torde bli rätt intressant.
Betongarbetena i övrigt har även pågått på relativt
traditionellt sätt. En nyhet är emellertid, att vi hösten 1948
skaffade engelska betongpumpar, vilka hittills har
befunnits vara mycket goda trots en del barnsjukdomar.
Med denna anordning räknar vi med att pumpa praktiskt
taget all betong till kärnan i fortsättningen och även
använda den för betongen nere i maskinsalen och tuberna.
Den har en kapacitet på ca 15 m3/h och är mycket
användbar, men kräver speciell omsorg vid betongens
proportionering och vid handhavandet. Det är glädjande, att
sådana anordningar nu har kommit i bruk i Sverige. I
England lär de förekomma vid varje större husbygge och
sparar där som nu hos oss många arbetstimmar.
Den huvudsakliga fyllnadsvolymen i dammen utgöres
av-ur tunnlar och maskinsal lossprängt berg. Detta berg
tippas i 50 till 70 cm lager och utbredes och vältas med
traktor, varefter det vattnas. I ytterpartierna är
lagertjocklekarna större, upp till 200 cm. Bevattning kan
emellertid icke ske vintertid, varför vattningen under
sommaren måste vara mycket intensiv. Den totala
fyllnadsvolymen i dammen uppgår till ungefär 1,6 milj. m3, varav
ca 1,25 milj. m3 stenfyllnad. Vi strävar efter att utföra de
mest kvalitetskrävande stenfyllningarna sommartid, och
har nått god packning på stenfyllningen. Den hittills
beräknade svällningen utgör ca 43 %, mot 52 % vid tidigare
laboratorieprov i full skala. Moränfyllningen är tagen
från ett moräntag på högra stranden; den har lastats med
3 cu.y. grävmaskin och körts på Euclid-truckar ner till
dammen, där den har packats i 0,2—0,25 m tjocka lager
och vältats med fårfotsvält, fig. 9. Härvid har vi uppnått
högre packningsgrad än den som massan har i
moräntaget, nämligen en torrvolymvikt, som enligt
laboratorieprov rör sig om ca 2,0 kg/dm3 mot ca 1,95 kg/dm3 i
moränlaget.
Till lerkärnan har material hämtats från ett lertag i
Porjus, beläget långt ovan marina gränsen. Denna lera är
en i de isdämda sjöarna avlagrad glaciallera,
oscillations-lera, och den har visat fullt tillfredsställande egenskaper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
