Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 3 september 1949 - L M Ericssons koordinatväljarsystem, av Christian Jacobæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
584
TEKJiTSK TIDSKRIFT
Fig. 1. Kontaktanordning i
brygga för 20 ledningar
(väljare med sex stänger).
Fig. 2. Fördelningsschema för
automatiska lokalstationer
med koordinatväljare; SL-A,
-B, -C, -D abonnentsteg, I-GV,
II-GV, GIV, GV-spec.
grupp-väljarsteg, RS
registerkopp-lingsorgan, Reg register,
SNRU utgående och SNRI
inkommande reläsats.
de lösning. Vidare lämpar sig 48 V bättre som
matningsspänning för mikrofonerna än t.ex. 24 V.
Exempel pä telefonanläggningar med koordinatväljare
För stora automatstationer i större städer har L M
Ericsson utarbetat ett system, vars principer framgår av
exemplet fig. 2, som upptar en station för 15 000
abonnentledningar med en mindre undercentral för 500 ledningar
för en förort. Stationer av denna storlek är uppbyggda
av två olika organkomplex, dels abonnentsteg, SL, vartill
abonnentledningarna är inkopplade och vilka förmedlar
trafik till och från abonnentledningarna, dels
gruppväljar-steg vilka har samma funktion som i konventionella
telefonsystem. Telefonstationerna uppbygges på sådant sätt, att
mellan utgångarna och ingångarna till abonnentsteget
insät-tes ett antal gruppväljarsteg som beror på stationens storlek.
Den på diagrammet visade större stationen är indelad i
två grupper, en fullt utbyggd för 10 000 ledningar och en
halvt utbyggd 10 000-grupp för 5 000 ledningar. 10
000-grupperna är vidare indelade i 1 000-grupper. Varje sådan
1 000-grupp är tilldelad en Si-enhet, omfattande fyra
väl-jarsteg A, B, C, D. Av dessa användes A och B för både
utgående och inkommande trafik medan C och D endast
användes för inkommande trafik. Registren är inkopplade
till den utgående delen av SLB över en tvåstegs
registersökare RS. Gruppväljarna bygges i enheter om 80
inkommande ledningar. Antalet utgående ledningar från varje
sådan enhet är 400. Gruppväljarna medger val över ett
godtyckligt antal riktningar men på grund av inre
spärrningar överstiger sällan antalet utgående vior från ett
gruppväljarsteg 13. Utgångarna från olika gruppväljarenheter
sammankopplas partiellt i en gradering. I det visade
exemplet väljer det första gruppväljarsteget 10 000-tal, och som
stationsområdet har en jämförelsevis begränsad
nummerkapacitet, även de olika 1 000-grupperna i den första 10
000-gruppen. Det andra gruppväljarsteget II-GV väljer
normalt 1 000-grupp inom den egna 10 000-gruppen.
Förortsstationen bygges för 500 ledningar med ett första
gruppväljarsteg och ett abonnentsteg. Den inkommande
nätgrupps- och interurbantrafiken (liksom trafiken från
förorten) ledes över ett särskilt gruppväljarsteg GIV med
samma utgående riktningar som första gruppväljarsteget.
Om speciella villkor fordras för interurbantrafiken kan
särskilda inkommande reläutrustningar för
interurban-trafik i de olika 1 000-talen införas; vanligen utföres en
mindre del av dem för både interurban och lokal trafik
medan den andra delen endast kan avveckla lokal
trafik. Speciallinjerna nås över ett speciellt gruppväljarsteg
GV-spec.
Direktdrivet markerarsystem för storstationer
För utökning av det i Helsingfors befintliga
telefonsystemet av Siemens & Halskes typ har ett
koordinatväljar-system utvecklats, fig. 3. Grupperingen blir här densamma
som i ett Strowgersystem, dvs. gruppväljarstegen har
alltid tio riktningar (i vissa fall vid sparkoppling 19
riktningar). Systemet arbetar ej med register utan med
gemensamma utrustningar (för fem gruppväl jar ledningar), Dessa
gemensamma utrustningar mottar och lagrar den siffra
som bestämmer den önskade vian i väljarsteget i fråga.
Kopplingen genom väljarsteget sker i pausen efter den
siffra som bestämmer valet i steget i fråga.
Abonnentsteget är av samma utförande som det i fig. 2 visade. De
gemensamma utrustningarna vid detta stegs inkommande
sida lagrar de tre sista siffrorna i abonnentnumret.
Uppsättningen av förbindelsen genom abonnentsteget sker
liksom ovan i ett tempo.
Koordinatväljarsystem för speciella ändamål
En intressant användning av koordinatväljaren, där i
första hand dess stora snabbhet varit av värde och möjlig-
Fig. 3. Fördelnings schema för de automatiska
lokalcentralerna i Helsingfors; IFV, II FV förväljare, I-GV, II-GV,
11 I-GV gruppväljare, LV ledningsväljare, SL-A, -B, -C, -D
abonnentsteg, KV kontrollutrustning för siffermottagning,
SNRU utgående och SNRI inkommande reläsats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
