Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 10 september 1949 - Elektrolytisk utfällning av metallpulver, av Gösta Wranglén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 september 19^9
599
tion. På detta sätt kan elektrolysen fortgå
kontinuerligt.
Den erhållna produkten har, då den kommer
från katoderna, ett närmast
"tvättsvampsliknan-de" utseende, och dess tvättning och torkning
utan oxidation erbjuder svårigheter. Den tvättas
först några gånger med kallt vatten under
omröring och dekantering och därpå med utspädd
ammoniaklösning. Tvättningen med ammoniak
syftar att neutralisera kvarvarande spår av syra
och lösa ut eventuellt bildad oxidul. Pulvret
överföres därpå till en centrifug och tvättas
slutligen med något vatten eller eventuellt metanol.
Tvättning och filtrering kan också utföras i
sug-filternutschar av den typ, som används för
tvättning av anodslam från raffineringen. Det fuktiga
pulvret överföres därpå utan dröjsmål till ett
torksystem, där det breds ut i ett relativt tunt
lager och varmluft sugs genom det. Koehring och
Short40 beskriva en anläggning av detta slag.
Man kan på detta sätt erhålla ett pulver med
endast ett par tiondels % syrehalt.
På grund av sin svampartade, porösa karaktär
har pulvret en mycket låg volymvikt, endast
1,2—1,5. Den pulvermetallurgiska tekniken
kräver emellertid ett högre värde, minst 2 (och
sålunda ett lågt värde på fyll- och skakvolym).
För att möta dessa krav måste pulvret
underkastas en kulkvarnsbehandling, så att de porösa
kornen tryckas ihop. Ett pulver med tätare korn
och en jämnare och lättare kontrollerbar
kornstorlek kan erhållas direkt på katoden, om
elektrolyten innehåller större mängder järnsal ter
(och eventuellt saltsyra i stället för svavelsyra)41.
Kopparpulver betingar givetvis ett betydligt
högre pris än vanlig elektrolytkoppar, i all
synnerhet om denna utgjort utgångsmaterial. Medan
raffinadkopparn ("wirebars") står i 1,75 kr/kg,
kostar elektrolytkopparpulver 3—4 kr/kg.
Kopparpulver har en ganska mångsidig
pulver-metallurgisk användning. Det pressas dels för
sig själv för att ge t.ex. kompakta
elektrotekniska detaljer eller porösa filtra eller lager, dels
tillsammans med tenn (porösa lager), grafit
(kollektorborstar), järn och zink (kompakta
detaljer), diamantpulver etc. (slipskivor),
svårsmälta och ädla metaller (elektriska kontakter)
m.fi. Det används även i vissa färgämnen.
Litteratur
1. Rossman, J: Powdered metals by electrolytic melhods, Metal
Ind. (New York) 30 (1932) s. 321, 396, 436, 468.
2. Rossman, J: Review of patents ön electrolytic melhods /or
makinQ powdered metals, Träns, electrochem. Soc. 85 (1944) s. 169.
3. Skaupy, F: Metallkeramik, Berlin 1943, s. 25—26, 21.
4. Kroll, W J: Fused salt electrolusis for the production ol metal
powders, Träns, electrochem. Soc. 87 (1945) s. 551.
5. Andrieux, J: Préparation des poudres métalliques par
électro-lyse ignée, Rev. Mét. 45 (1948) s. 49.
6. Passer, M: Betrachtungen zur kathodischen Abscheidung uon
Metallpulver, Kolloid Z. 97 (1941) s. 272.
7. Träsk, H: Production of electrolytic iron powder, Metal Progr.
50 (1946) s. 279.
8. Granberg, J: Electrolutic iron powder production, Iron Age
160 (1947) nr 26 s. 70.
9. Gardam, G: Production of iron powder by electrodeposition
"Symposium ön Powder Metallurgy", Iron & Steel Inst. Spec. Rep.
nr 38 dec. 1947 s. 3.
10. Eisenkolb, F: Darstellung und Verwendung von Eisenpulver,
Arch. Metallkde 1 (1947) s. 327.
11. Wranclén, G: Elektrolutisk framställning av järnpulver,
Jern-kont. Ann. 132 (1948) s. 501.
12. Osborn, w & Tuwineh, S: Electrodeposition of copper powder.
Träns, electrochem. Soc. 85 (1944) s. 107.
13. Hothersall, A & Gardam, G: Copper powder, commercial
preparation by electrodeposition, Metal Ind. (London) 66 (1945)
s. 234.
14. Bios Investigators: Electrolytic copper powder, Metal Ind.
(London) 71 (1947) s. 226.
15. Passer, M & IIänsel, G: Die Darstellung von Zinkpulver durch
Etektrolyse von Zinkatlösungen, Wissensch. Veröflentl. Siemensw.
"Werkstoff-Sdrh. 1940 s. 124.
16. Eckhardt, W: Electrolytic preparation of zinc dust, US Bur.
Mines, Inform. Circ 7466 (1948); Chem. Abstr. 1948 s. 5357.
17. Kohlschütter & Thoropoff: Ober das schwarze Silber, Z.
Elektrochemie 19 (1913) s. 161.
18. De Nora, V & Sessa, G: Electrolytic production of cuprous
oxide and 3CuO. c11ci2. 4H20, Chim. e Ind. (Milano) 30 (1948) s. 1.
19. Arend, A: The manufacture of cuprous oxide, Paint Technol. 13
(1948) s. 265.
20. Foerster, F & Seidel, O: Zur Kenntnis der Etektrolyse von
Kupfersulfatlösungen, Z. anorg. Chemie li (1897) s. 124.
21. Johansson, E: Sätt att tillverka oxidfritt metallpulver på
elektrolytisk väg, Sv. Pat. 103 533 (1943).
22. Müller, E: Zur Theorie der elektrolytischen Abscheidung des
Chroms aus wässrigen Chromsäurelösungen, Z. Elektrochein. 32
(1926) s. 399, 411.
23. Kiliani, B: Verarbeitung der Erze mittels Elektrizität: Zink,
Berg- u. hüttenm. Ztg 42 (1883) s. 251.
24. Nahnsen, G: Beitrag zur Etektrolyse der Zinksalze, Berg- u.
hüttenm. Ztg 50 (1891) s. 393.
25. Mylius, F & Fromm, O: Versuche zur Herstellung von reinem
Zink, Z. anorg. Chemie 9 (1895) s. 164.
26. Foerster, F & Günther, O: Beiträge zur Kenntnis der Natur
des Zinkschwamms, Z. Elektrochemie 6 (1899—1900) s. 301.
27. Foerster, F & Günther, O: Zur Kenntnis der Etektrolyse von
Zinkchloridlösungen und der Natur des Zinkschwamms, Z.
Elektrochemie 5 (1898—99) s. 16.
28. Westrip, G: Hydrogen overvoltage of zinc, J. Chem. Soc.
(London) 125 (1924) s. 1112.
29. Kudra, O & Ivanow, K: über die Ursache der Bildung
schwam-miger Kathodenniederschläge, Chem. Zbl. 1936 2 I s. 4069.
30. Coehn, A: Vber kathodische Polarisation und Bildung von
Legierungen, Z. phys. Chemie 38 (1901) s. 612.
31. Egnér, H: Kadmium som reduktionsmedel i den kemiska
analysen, Sv. Kem. T. 41 (1929) s. 240.
32. Fink, C G & Ma, Ch. Ch.: Puré tungsten direct from tungsten
ore, Träns, electrochem. Soc. 54 (1943) s. 53.
33. Gillespie, W M & Buckley, P: Process for manufacture of
metal powders, Brit. Pat. 181 831 (1922).
34. Tainton, U C: Electrolytic recovery of melals from their
solu-tions, US Pat. 1 251 302 (1917).
35. Moore, \V: Process for making metal powders, US Pat.
1 254 056 (1918).
36. Koehler, W: Fealhery copper powder and process of making
the same, US Pat. 1 777 371 (1930).
37. Fitzpatrick, E m.fl.: Method of producing metal powders, US
Pat. 1 804 924 (1931).
38. Lucas, J H: Process for producing metal powders, US Pat.
1 959 376 (1934).
39. Fisher, J S: Method of producing metal powders, US Pat.
2 216 167 (1940).
40. Koehrinc, R & Short, Ch.: Drying metal powders, US Pat.
1 761 016 (1930).
41. Elektrizitäts-Aktiengesellschaft: Verfahren zur Erzeugung
kry-stallinischer Metallmassen auf elektrolytischem Wege, Tyskt Pat.
88 273 (1894).
Ett 60-tal patentskrifter ha sammanställts och refererats av
Rossman2’ ’och Skaupy3. Svenska och tyska patent finnas i grupperna
48 a: 10, 40 c: 1—13, 18 b: 21, 21 b: 25. Kroll4, Andrieux5 och Passer6
behandla litteraturen om elektrolytisk framställning av metallpulver,
och nr 6—16 gälla speciella tekniska metoder för järn7" n,
koppar12" 14 och zink®’15’le.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
