- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
606

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 10 september 1949 - Nedbrytning av aerosoler med cyklonskrubber, av Karl Magnusson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

606

TEKNISK TIDSKRIFT

denseringsprodukter. Tillsats av vätmedel till vattnet gav
ingen förbättring av uttvättningen. En större
cyklomskrub-ber byggdes sedan för tvättning av de avgaser, som
uppstod vid luftblåsning av 7,8 m3 linolja. Skrubbern fick 1,8 m
diameter och 4,3 m höjd. Gasintaget hade 0,3 m diameter
och antalet dysor var 32. Gaserna sögs genom skrubbern
med en fläkt, vilket resulterade i en ingående gashastighet
av 48 m/s. Mängden tvättvatten var 100 1/min vid 13 kp/cnr
tryck. På fläktens sugsida rådde 280 mm vattenpelare
undertryck och på dess trycksida 3 mm vattenpelare
övertryck. 23 m*/min gas med temperatur 74° insögs och
bortgick från skrubbern vid 22°. Hur många procent akrolein,
som absorberades, uppges ej, men då lukten hos den
tvättade gasen ej var irriterande, torde mer än 90 % ha
absorberats. Av sina försöksresultat drog Dittmer den
slutsatsen, att skrubberns effektivitet var direkt proportionell
mot gasens uppehållstid i skrubbern; omvänt proportionell
mot storleken hos vattendropparna, som bör vara mindre
än 200 gånger storleken hos oljedropparna i aerosolen;
direkt proportionell mot den använda mängden tvättvätska
per ni3 gas; i någon mån proportionell mot gasens
tangentiella inloppshastighet.

Effektiviteten hos en cyklonskrubber kan liksom hos
andra gastvättar uttryckas i antalet effektiva bottnar hos
apparaten. Johnstone och Silcox3 studerade absorptionen
av svaveldioxid i vatten i en cyklonskrubber och härledde
en formel för beräkning av bottenantalet hos en dylik
gasskrubber. Den fick följande utseende

293 • L • D ■ P 0,0055 AP

~ GÖ,8. s-d ■ (Sepia + G0,87. s . (Scpi 3

där N - antalet bottnar,

L = tillförd tvättvätska i 1/min,
D i= skrubberns diameter i cm,
P .= gastrycket i at,

G ,= ingående gasmängd i mol/min cm2,
S — arean i gasinloppet i cm2,
r\

Sc = Schmidt» tali=—, (dimensionslöst),
Q-b

A ,= vätskefilmens yta på cylinderväggen i cm2,
i} .= luftens viskositet,
Q .= luftens volymvikt,

b ■= diffusionskonstanten för svaveldioxid i luft,
d = tvättvätskans medeldroppstorlek i //.

Skrubberns bottenantal är, som synes, summan av två
termer, varav den första anger det bottenantal, som
motsvaras av absorption i vattenstrålen och den andra det
bottenantal, som motsvaras av absorption i vätskeskiktet
på cylinderväggen. För skrubberns effektivitet är det av
vikt, att droppstorleken hos tvättvätskan är möjligast
liten23. Enligt Larcombe* är droppstorleken ungefärligen:
omvänt proportionell mot kvadratroten ur vätsketrycket;
direkt proportionell mot kvadratroten ur vätskans
viskositet; direkt proportionell mot vätskans specifika vikt direkt
proportionell mot yttensionen. Härav framgår att
användandet av viskösa tvättvätskor såsom brännolja medför ett
avsevärt ökat tryckbehov och att detsamma gäller, om man
vill minska droppstorleken hos t.ex. vatten.

Försök med cyklonskrubber i Mölndal
Svenska Oljeslageriaktiebolaget i Mölndal, som genom
sin fabriks läge i ett tättbebyggt samhälle har stora *
svårigheter att effektivt oskadliggöra avgaserna från
olje-kokarna, så att grannarna ej irriteras av lukten av
akrolein, önantaldehyd eller pinolén, etablerade år 1948 ett
samarbete med Chalmers Tekniska Högskola för att få
utrett cyklonskrubberns lämplighet för deras behov. Ett
par teknologer fick till uppgift alt som examensarbete i
kemisk apparatteknik konstruera en cyklonskrubber och
pröva dess effektivitet på avgaserna från en linoljekokare,
där oljan genomblåstes med luft vid 300°.
För all siffermässigt kunna uttrycka skrubberns effek-

tivitet tarvades en analysmetod för bestämning av halten
illaluktande ämnen i den otvättade och tvättade gasen samt
i tvättvattnet. Då de illaluktande ämnena till övervägande
del bestod av aldehyder, befanns det lämpligast att
bestämma halten aldehyder i gas och tvättvatten. Uttagna
gasprover skakades med vatten. Aldehydhalten i
tvättvattnet från gasproverna och från cyklonskrubberns
avlopp bestämdes med hydroxylaminhydroklorid, varvid
frigjord HCl titrerades med 0,1 u NaOH.

Med ledning av Dittmers uppgifter2 byggdes en
centri-fugalskrubbcr (fig. 2) för tvättning av 42 ma/h gas. Den
utgjordes av ett 2 m långt plåtrör med 0,2 m inre diameter.
Gasen infördes nedtill tangentiellt genom en 75 mm hög
och 50 mm bred plåttrumma, som lutade 10° mot
horisontalplanet. så att gasströmmen blev något uppålriktad.
Med hjälp av ett spjäll kunde inloppstrummans bredd
varieras mellan 0 och 50 mm. Tvättvattnet tillfördes genom
ett rör i skrubberns centrum, På vattenröret var 15 dysor
utplacerades på jämna avstånd och vridna 90° i
förhållande till varandra. Vattnet från dysoina slungades ut
horisontellt mot skrubberns mantel. De använda dysorna
visade .sig per styck behöva avge minst 1,5 1/min vatten
för att en effektiv vattenridå skulle erhållas. Härtill
tarvades elt vattentryck av 5 kp/cnr. Mängden ingående gas
till cyklonskrubbern uppmättes med hjälp av en strypfläns
och en därtill ansluten manometer, och mängden
tvättvatten uppmättes vid skrubberns avlopp med hjälp av
en mätcylinder. Ur de vid försöken på
strypflänsmano-metern avlästa gasmängderna beräknades gasens
inloppshastighet tangentiellt vt och hastigheten i vertikal led upp
genom skrubbern i>®. Halten aldehyder i ingående gas
beräknad som akrolein varierade mellan 74 och 102 g/m3
gas och var i medeltal 83 g/m3.

Tabell 1 och 2 ger elt sammandrag av försöksresultaten,
av vilka framgår, att cyklonskrubberns effektivitet ökas
med ökat värde på förhållandet vt: vc men endast till en
viss gräns, som är olika vid olika belastning. Största
effektiviteten erhölls med försöksapparaten vid en belastning av
37 m3/h gas, v t: v, = 4,4 : 0,33 = 13,3 och 70 1 tvättvatten per
ni3 gas. Under dessa betingelser absorberades 91,4 % av de
tillförda aldehyderna. Om belastningen sjönk till 25 m3/h,
måste förhållandet Vt : v„ ökas till 16,2 oeh vattenmängden
till 105 1/m3 gas för att 90 % absorption skulle ernås.
Ökades belastningen över 37 m3/h, sjönk effektiviteten
snabbt och kunde ej förbättras genom ändring av
förhållandet vi : vc eller av tvättvattenmängden.

Fig. 2.
Cyklonskrubber
med
gasmängd-mätare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:47:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free