Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 17 september 1949 - Kallstart av flygmotorer, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 september 1949
625
Viskositet
Fig. 3. Viskositetens ökning hos med 25 % bensin utspädd
vevhusolja SAE 30 för bilmotor samt temperaturstegring
hos kylvatten och olja under körning från starten med
normatbelastning och hastighet 50 kmjh.
roende av varierande atmosfärtemperaturer,
varför de vanliga klassifikationerna för den bör
gälla. Vid kallstarter kommer den emellertid att
få för hög viskositet för att tillåta
tillfredsställande startvarv av vevaxeln och för högt värde
på lägsta flyttemperaturen, för att
genomströmning av oljekanaler och -rör skall kunna ske.
Den nämnda temperaturnivån ligger avsevärt
högre än oljans egentliga stelningspunkt, där
den övergår från flytande till fast form. Lägsta
flyttemperaturen ("pour point") motsvarar den
temperatur, där en första utfällning av
paraffin-kristaller börjar ske. En engelsk metod för
konstaterande av en oljas lämplighet för kallstart
är följande1: oljan, som först under 12 h hållits
vid rumstemperatur, hälles i ett U-rör av glas
av 6—7 mm diameter och 15 mm avstånd
mellan de båda skänklarna till en höjd av 100 mm
i vardera av dessa. Röret uppvärmes sedan i
vattenbad under 5 min till 80°, varefter det
anbringas i en frysblandning av ifrågavarande låga
provtemperatur. Efter 20 min stegras lufttrycket
i ena rörskänkeln med 300 mm v.p., utan att
röret avlägsnas från frysvätskan. Villkoret för
att oljan skall godtas är nu, att oljans rörelse
icke skall överstiga 1 cm under första minuten.
Vid låga starttemperaturer vidtogs förr några
av nedanstående åtgärder:
motorerna kördes vid uppehåll på mark i
kontinuerlig tomgång med högt varvtal.
Tomgångs-tider på 16 h för 8 h flygtid förekom icke sällan;
smörjoljan urtappades vid stillestånd samt
upphettades och ifylldes omedelbart före start,
vevhuset upphettades utifrån med "öppen eld",
blåslampor e.d., vilket ofta förorsakade
maskinskador,
motorn övertäcktes med kapell och
värmeanordningar, kaminer e.d., höll luften mellan motor
och kapell uppvärmd;
vevhusoljan utspäddes med varierande lätta
oljor eller fotogen, varigenom oljans viskositet
i regel blev otillräcklig under påföljande drift.
Under senaste världskriget började man
emellertid försöka olika utspädningar med bensin.
Denna inblandades några minuter innan motorn
skulle stoppas. Vid påföljande start blev
härigenom oljans viskositet tillfredsställande och
efter relativt kort körtid hade bensinen till
största delen förflyktigats. Det är känt att
vevhusoljan hos bensinmotorer i fråga om utspädning
har ett jämnviktsläge, varvid utspädningen
hålles ungefär konstant. Denna punkt beror utom
av drifttemperaturen på bränslets beskaffenhet
ur flyktighetssynpunkt, närmare bestämt 65
%-punkten ("dew-point") av destillationskurva^
För flygmotorer är ifrågavarande "normala"
utspädning liten, under 1 %, jämfört med t.ex.
bilmotorers5, särskilt vid användning av
torr-sumpsystemet med utanför vevhuset belägen
separat oljebehållare.
Tiden för den inblandade bensinens
avdunstning varierar beroende på driftförhållandena
efter starten m.m. I allmänhet stiger vattnets
temperatur till normalt redan efter omkring 10
min, i vilket fall smörjoljans utspädning kan
tänkas bli oläglig vid användning av "hopper".
Man kan i dylika fall reglera viskositeten med
särskilda apparater9. En dylik, konstruerades hos
ABA för åtskilliga år sedan (Tekn. T. 1943 s.
A 47). I medeltal räknar man med, att 20 %
bensinutspädning nedgått till under 3 % efter
ungefär 0,5 h. Ett exempel hämtat från en
bilmotor vid en hastighet av 50 km/h och ca
XA-belastning framgår av fig. 3.
Den av American Society for Testing Materials
rekommenderade standardoljan för flygmotorer
AN-1100 har viskositetsindex 100 enligt fig. 4,
och en viskositet av 98 SUS vid 210 °F och 1 200
SUS vid 100°F. Lägsta flyttemperaturen är
—• 12°C. En syntetisk smörjolja för flygmotorer
PPO-265 har viskositetsindex 143 med 458 SUS
vid 100°F och 83 SUS vid 210°F samt med lägsta
flyttemperatur vid —43° C. Genom lämplig
utspädning med flygbränsle kan viskositeten av
dessa oljor vid låga temperaturer sänkas till
teoretiskt godtagbara värden, som enligt erfarenhet
os/ter
Fig. i. Typiskt
ASTM-diagram,
temperatur—
viskositet, den
förra i °F resp.
°C, den senare i [-Saybolt-sekun-der-]
{+Saybolt-sekun-
der+} (SUS) resp.
cSt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
