Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 24 september 1949 - Transportforskning, referat av Arne Sjöberg av föredrag av Y Simonsson, T Palander, T Åström, E Dellborg, T Leijon och K W Luhr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 september 1949
653
Transportforskning
Omfattning och arbetsuppgifter
Hand i hand med produktionens rationalisering måste en
effektivisering av transporterna äga rum. Denna
rationalisering, vilken omfattar sådana organisatoriska och tekniska
förbättringar, som är ägnade att säkerställa ett minimum
av förluster av arbete och materiel, tvingas i flertalet fall
fram genom konkurrensens tryck, som blir den drivande
kraften för all rationalisering. Det är alltför sällan som
rationaliseringsåtgärder vidtas utan att ett sådant tvång
föreligger.
Ett sådant tvång föreligger nu. För att kunna förbättra
vårt ekonomiska läge och för att kunna konkurrera med
andra länder i fråga oin våra exportvaror måste vi
effektivisera och öka vår produktion. Det är dock icke
tillräckligt med att endast effektivisera själva produktionen. För
att uppnå en allmän sänkning i produktionskostnader och
varupriser krävs en effektivisering även av distributionen
av näringslivets produkter. En viktig del av distributionen
utgörs av transportväsendet, och inom detta synes det
möjligt alt genom ett på målmedveten forskning och planering
grundat utvecklings- och rationaliseringsarbete uppnå ett
förbilligande av transportkostnaderna i vårt land. Denna
för transportrationaliseringen nödvändiga
forskningsverksamhet måste omfatta hela transportprocessen.
Järnvägarna har under krisåren undergått en mycket
betydande upprustning, som berört både bana och rullande
materiel. Det alltmer ökade ianspråktagandet av bilar i
järnvägsföretagens egen regi som komplement till själva
järnvägstrafiken har varit ägnat att stärka
järnvägsföretagens ställning. Lastbilar som ersättning för styckegodståg
och som uppsamlings- och fördelningsorgan till
järnvägstrafiken har nedbringat både transportkostnader och
transporttid och vidgat järnvägarnas kundkrets. Jämsides med
de tekniska framstegen har pågått en utveckling av
järnvägarnas kundtjänst gentemot trafikanterna. Denna
rationalisering av järnvägstrafiken innebär ett förbättrat
utgångsläge för järnvägarna i konkurrens med andra
trafikmedel samtidigt som den medfört en större uppskattning
och mera optimistisk bedömning av järnvägarnas
prestationsförmåga. Men utvecklingen står aldrig stilla.
Järnvägarna har mycket ogjort i fråga om lättare
vagnkonstruktioner, som utan ökning av totalvikten innebär
överflyttning av taravikt till nettolast, genom minskning av
massan hos ofjädrade konstruktionsdelar och genom
förbättring av omlastningsanordningar.
Biltrafikens organisatoriska och tekniska utveckling
fortsätter, men det synes osäkert, om dess tekniska resurser
har tagits i bruk i optimal omfattning inom dagens
möjligheter. En återhållande faktor utgör därjämte
vägväsendet. Detta har under krisåren undergått viss försämring
och en påtagbar förbättring av våra vägar för snabbare
och tyngre trafik torde komma att ta tid.
Den inrikes kustfarten, som också drabbades mycket hårt
av kristidens svårigheter av olika slag, upprätthålles nu
till övervägande del och i ökad omfattning av modernt
och effektivt tonnage. Möjligheterna till rationalisering
framför allt av fartygens lastning och lossning, vilka
arbetsmoment tar oproportionerligt lång tid, är sannolikt
betydande. Den inrikes sjöfart, som upprätthålles med
bogserbåtar och pråmar, har undergått de minst
markerade ändringarna. Detta transportmedel torde ha samma
behov av rationalisering som övrig kustfart.
Vid terminalanläggningarna, bangårdar och hamnar,
möts de olika trafikmedlen, och samordnandet av dem
Referat av föredragsserie vid IVA:s Transportforskningskommittés
och Svenska Teknologföreningens transportdag den 27 april 1948.
på dessa punkter är av utomordentlig betydelse för
trafikens rationalisering. Det är ej blott fråga om en
samordning av trafiken med lastning, lossning och omlastning.
Ser man frågan i bela dess vidd, måste också hamn-,
bangårds- och stadsplaner samordnas. Särskilt framträder
dessa brister ifråga 0111 stadsplanerna för hamnar, där
trafikvägar och utrymmen för magasin och tillfälliga
upplagsplatser ofta i betänklig grad saknas.
En rationell jordbruksdrift kräver omfattande och
billiga transporter, och sådana har varit en av
förutsättningarna för uppbyggandet av den stora uppsamlings-,
förädlings- och distributionsverksamhet, som tillkommit
genom jordbrukets olika ekonomiska organisationer. Hur
stor transportsektorn är inom växtodlingen, har det varit
omöjligt få några siffervärden på, att den inom
boskapsskötseln närmar sig kort sagt 100 % är tydligt. En
"nor-malko" skall ju tillföras förutom vatten ca 2 800
foderenheter, och hon lämnar 3 000 kg mjölk per år jämte
avsevärda avfallsprodukter. En ekonomisk ladugårdsskötsel
blir framför allt en fråga om transporter.
Skogsbruket tar i alltmer ökad omfattning motorfordon,
bilar och traktorer till hjälp för att ekonomisera
skogs-körslorna. Enkla bilvägar byggs i mycket stor omfattning.
Enligt uppgifter från Domänverket och Skogsvårdsstyrelsen
byggdes mer än 7 200 km enkla skogsvägar under
femårsperioden 1943—1948 för att man med motorfordon skulle
komma åt skogsbestånden.
Vattnet i våra vattendrag börjar bli dyrt, det behövs för
energialstring. Motorfordon har därför på många håll fått
ersätta flottningen och elektriska kranar används nu för
att lyfta buntvirke förbi ett vattenfall, vars kraft bättre
utnyttjas genom omformning till elektrisk energi.
Byggnadsindustrin kräver likaledes stora transporter, och
den är en av trafikmedlens största kunder. Även på detta
område har arbetena rationaliserats genom förbättrade
transportanordningar. Industrins bostadsforskning har t.ex.
sysslat med transportfrågan för monteringsfärdiga hus, och
bl.a. kommit till att användning av containers skulle
innebära en god rationalisering.
Det är givet, att verklig forskning om möjligheterna att
effektivisera och rationalisera transporterna möter stora
svårigheter. Dessa svårigheter bör dock icke få avskräcka.
En av de svårigheter, som måste övervinnas, är
konservatismen. Produktionen är till sin natur konservativ, därför
att en produktionsordning, som ständigt är utsatt för
förändringar, sällan är effektiv. Den tekniska forskningen
däremot är ett nytt sätt att se på tekniska problem och
den strävar efter att ersätta det bestående med något nytt.
Produktionen är ofta rädd för nya vägar för att ej skada
de gamla, och de som står mitt uppe i produktionen har
helt enkelt icke tid att ägna dessa frågor den
uppmärksamhet, som de är värda. Forskningen inom produktionen
brukar arbeta 10—15 år före försäljningen.
Transport-forskningskommittén är optimistisk nog att tro, att
transportforskningen skall kunna ge försäljningen
åtminstone delresultat i form av billigare omkostnader på
kortare tid.
Perspektiven är på detta forskningsområde stora. Det
gäller att klarlägga linjerna och samtidigt sätta in
undersökningarna på vissa transportväsendets begynnelse-,
mellan- och slutled. Det är här som på så mänga andra håll:
det ena får ge det andra. Det gäller att aldrig glömma den
samverkan av olika transportmedel, som måste äga rum,
och därför ej låta betydelsen av ett visst led bli avgörande.
Då man här rör sig inom så många delområden och det
hela är ett ofantligt komplex, är det av vikt, att ett
transportforskningsorgan icke får utbilda sig till ett
självändamål; försiktigt måste man arbeta sig fram, söka
lämpliga vägar för att klarlägga problemen och sedan sätta in
forskningen på vissa väl avgränsade arbetsuppgifter.
En av forskningsorganets huvuduppgifter måste bli
upplysning, att rikta uppmärksamheten på betydelsen av
transportväsendets funktioner och att ge dem som arbeta
därmed tankeställare och uppslag. Forskningsorganet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
