Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 24 september 1949 - Centraliserad cirkulation av lastpallar, av sah - Kontrollavdelning som ledningens stabsorgan, av R L - Nya tidskrifter - Föreningsnytt - Den Norske Ingeniørforenings 75-årsjubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 september 1949
659
Centraliserad cirkulation av lastpallar. Ett av hindren
mot en allmännare användning av lastpallar vid externa
transporter har varit kostnaden för returfrakt av de
tomma pallarna. Pallar för engångsanvändning har icke
heller visat sig kunna lösa problemet då de icke är
särskilt billiga och ofta icke heller tillräckligt starka.
Försök som har gjorts med uthyrning av pallar har icke
heller slagit väl ut, då kostnaderna för att hålla reda på
pallarna och för bokföringen har ätit upp eventuella
besparingar.
Ett annat system som synes ge bättre resultat har
anordnats mellan de stora gummifabrikerna i Akron i USA
och deras leverantörer av carbon black och rågummi. En
distributionsfirma säljer pallarna till leverantörerna för
2,30 Dessa sänder råmaterialet på pallarna till
gummifabriken och debiterar denna för 1,65 $ för pallen.
Fabriken säljer sedan pallen tillbaka till distributören för
1,65 $. Distributören har alltså en avans av 0,65 $, för
vilken den har att sätta i stånd pallen och sända den till
nästa leverantör. Leverantörens kostnad för hyra för
pallen, alltså 0,65 $, beräknar denne tjäna in genom
minskade hanteringskostnader. Palldistributören hoppas inom
kort nå en total cirkulation av 250 000 pallar (Business
Week 25 juni 1949). sah
Kontrollavdelning som ledningens stabsorgan. Då
chefen för Förenta Staternas intendentur under kriget, general
Brehon Somervell, blev chef för den kemiska firman
Koppers Co i Pittsburgh, genomförde han en fullständig
omorganisation, vars mest utmärkande drag var
upprättandet av en särskild kontrollavdelning eller, som den
av psykologiska skäl hellre borde ha hetat,
organisationsavdelning.
Företagsledaren liar enligt Somervell följande åligganden:
fördela ansvar; välja, träna och utbilda personal; upprätta
redovisningssystem; uppgöra eller godkänna
arbetsprogram; leda och samordna arbetet; bedöma resultat och
rätta till otillfredsställande förhållanden. De tre sista
åliggandena kräver ständig övervakning av alla faser i
företagets hela verksamhet, vilket är ett arbete som
uppenbarligen överstiger en enda mans arbetsförmåga.
Somervell löste detta problem genom att efter militärt mönster
införa en kontrollavdelning med uppgift att arbeta åt
honom och att verka som om han skulle ha utrustats med
"flera ögon och öron samt flera arbetstimmar per dag".
Avdelningen är uppdelad i fyra sektioner: arbetsmetoder,
planering, organisation och rapporter. Som typiska
arbetsuppgifter kan nämnas uppgörandet av företagets
organisationsplan och arbetsordning samt den månatliga
resultatrapporten, vilken senare kanske är den mest intressanta
uppgiften.
Varje månad hålles en heldagskonferens i vilken
Somervell, chefen för kontrollavdelningen, chefen för
tillverkningsavdelningarna och de nio cheferna för
stabsavdelningarna deltar. Till grund för diskussionerna ligger den
på förhand uppgjorda detaljerade rapporten. Denna ger
först en allmän översikt av företaget och dess olika
avdelningar om t.ex. försäljning, vinster, investeringar, lager
och ledig orderkapacitet. Därefter behandlas mer i detalj
samma frågor för de olika tillverkningsavdelningarna och
andra speciella frågor för stabsavdelningarna, t.ex.
resultatet av korrosionsundersökningarna, den utvidgade
kol-provningsutredningen eller undersökningarna vid Koppers
anläggning för lätta oljor. Till sist följer en redogörelse
för det allmänna ekonomiska läget, i den mån detta kan
påverka Koppers. Konferensen ger deltagarna en riktig,
fullständig och färsk bild av praktiskt taget varje
verksamhet inom företaget och varje månad, som
avdelningscheferna skall lämna kontrollavdelningen uppgifterna för sina
avdelningar, tvingas de och även deras underställda alt
kritiskt granska varje detalj av sin verksamhet. Rapporten
tvingar med andra ord varje avdelningsschef att varje
månad bedöma sitt eget arbete (Business Week 14 maj 1949).
R L
Nya tidskrifter. Den internationella
fotogrammetritid-skriften "Photogrammetria" har efter nära sju års
uppehåll åter börjat utkomma. Tidskriften utges av
International Society of Photogrammetry och tryckes i Holland.
Programmet kommer att vara detsamma som tidigare. De
språk som används är engelska, franska, tyska, spanska
och italienska. De flesta artiklarna skall publiceras på
flera än ett språk eller i varje fall refereras på flera språk.
Chefredaktör är holländaren professor Schermerhorn.
Tidskriften utkommer med ett nummer i kvartalet, och
prenumerationspriset är 4 $/år. Prenumeration kan ske på
vanligt sätt genom bokhandeln eller genom inbetalning av
15 kr. på Svenska Sällskapets för Fotogrammetri postgiro
36339.
"Elektrizitätswirtschaft", de tyska elektricitetsverkens
fackorgan, har åter börjat utkomma efter fyra års paus.
Tidskriften utges av Arbeitsgemeinschaft der
Landesver-biinde der Elektrizitätswerke (AdEW) i Göttingen och
behandlar som tidigare tekniska, juridiska och ekonomiska
frågor inom elektricitetsförsörjningen. Bedaktör är
diplomingenjör Konrad Meyer, Rendsburg. Tidskriften utkommer
en gång i månaden och prenumerationspriset per år är
30 DM + porto.
"Huzells Journalen" heter en ny firmatidskrift, utgiven
av Aug. Huzell AB, Karlstad, och Huzells i Stockholm AB.
Av det första numrets innehåll att döma riktar sig
tidskriften huvudsakligen till firmans kundkrets.
Föreningsnytt
Den Norske Ingeniørforenings 75-årsjubileum. Den
Norske Ingeniørforening firade sitt 75-årsjubileum den
5—7 september 1949 i Oslo.
Det var den 9 december 1874 som ingenjören och
arki-ten Peter Andreas Blixt sammankallade åtta av sina
kolleger till ett möte, vilket resulterade i att Den Norske
Ingeniör- og Arkitektforening bildades. Är 1912 ändrade
föreningen sitt namn till det nuvarande, samtidigt som
arkitekterna gick över till Norske Arkitekters Riksförbund.
Den nyorganiserade ingenjörsföreningen startade då med
t 400 medlemmar och 12 avdelningar, vilka nu har vuxit
till 4 800 medlemmar och 35 avdelningar i olika städer
och landsdelar. Föreningen styres av ett representantskap
på ca 70 medlemmar, en för varje hundratal medlemmar i
avdelningarna, och en styrelse på fem medlemmar jämte
en suppleant. Det löpande föreningsarbetet skötes av en
fast anställd generalsekreterare. NIF utger tillsammans med
Den Polytekniske Förening tidskriften Teknisk Ukeblad,
som utkommer varje vecka, och vilken till jubileet hade
utgivit ett mycket innehållsrikt jubileumsnummer, som i
ett tjugotal uppsatser skildrar den aktuella utvecklingen
på olika teknikens områden i Norge.
Jubileet firades med en högtidssammankomst i
Universitetets aula den 5 september i närvaro av kungen,
kronprinsen och kronprinsessan. Tal hölls av NIF:s president,
H Eeg-Henriksen, och statsminister Gerhardsen, varefter
de nordiska ingenjörsföreningarna frambar sina
hyllningar — Svenska Teknologföreningen genom sin
ordförande H Sterky och representanter för Tekniska
Samfundet och Skånska Ingenjörsklubben, vilka överlämnade
STF:s hedersplakett och en gåva på 1 500 kronor till NIF:s
understödsfond. Härefter utnämndes en ny hedersmedlem,
nya korresponderande medlemmar (däribland svenskarna
R Woxén och G Hössjer) samt nya innehavare av "NIF:s
hederstegn". Dagen avslutades med en föreställning på
Nationaltheatret och en kamratlig sammankomst i
In-geniørhuset.
Tisdagen den 6 september hölls Det 4. Norske
Ingeniør-møte med ett tjugotal föredrag, fördelade på olika fack.
Då alla föredragen tidigare hade publicerats i Teknisk
Ukeblad och fanns tillgängliga i särtryck, kunde tiden
effektivt utnyttjas för diskussioner. På kvällen hölls fest-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
