Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 24 september 1949 - Hungry Horse Dam, av G Lbg - Fyllningsdammar med överströmmande högvatten, av G Lbg - Dubbla sektorluckor, av G Lbg - Förstöring och skydd av dammar, av G Lbg - Världens utbyggda vattenkraft, av Je - Gruvor som oljebehållare, av sah - Lättinställt instrumentstativ, av sah - Ovala hjul, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 september 1949
663
1" rör, placerade med 1—1,6 m avstånd på grunden och
på varje nytt betongskikt. Dilatationsfogar anordnas med
25 m intervall. Betonggjutningen skall ske i 1,5 m tjocka
skikt. Dammen är stabilitetsberäknad för normalt
vattentryck och istryck 16,4 t/m. Dessutom har antagits en
jordbävningschock med accelerationen 0,1 g under 1 s (m Fokd
i Engng News Rec. 14 apr. 1949). G Lbg
Fyllningsdanvmar med överströmmande högvatten.
Vid Valsequillodammen i floden Atoyac i Mexiko har man
undvikit en dyrbar omloppstunnel och i stället låtit
högvattnet passera över dammbyggnaden. Floden går fram i
en trång, 600 m lång klyfta i hård men sprickig kalksten.
Dammläget inbjöd till utförande av en valvdamm och en
liten omloppstunnel för den normala vattenmängden
utsprängdes. Man murade en valvfångdamm på
uppströmssidan och gjorde en vanlig jordfångdamm på
nedströms-sidan, varefter man började spränga ut den avskärande
tätningsgraven. Härvid uppstod tvivel på den permanenta
valvdammens lämplighet och ett par geologexperter
tillkallades. Resultatet blev, att man övergick till en
fyllnings-damm, som skulle plugga igen en lång sträcka av klyftan
och underlätta tätningen av dess väggar. Klyftans djup
var i dammläget 45 m och dess bottenbredd 12—15 m.
Stenfyllningen på nedströmssidan bekläddes intill 10 m
höjd med 40 cm tjock betong, som förankrades i
fyllningen och armerades med 16 mm 0, 30 cm c/c. Högre
upp gjordes beklädnaden 30 cm tjock. För att minska
upptrycket anordnades dränagehål 15 cm 0,2m c/c.
Fyllningsarbetet utfördes i 5 m höga skikt växelvis på högra
och vänstra sidan, så att transportfordonen kunde köra
upp på endera sidan. Massorna utlades så, att översidan
alltid lutade mot uppströmskanten. Den tätande delen av
dammen utgjordes av sprängsten, inbäddad i vulkanisk
tuff. Stenfyllningen bestod av kalkstensblock.
Betongbeklädnaden utfördes omedelbart efter fyllningen, för att
man alltid skulle vara beredd på översvämning. Den första
floden, 100 m3/s, passerade, då fyllningen nått 18 m höjd;
vattendjupet över krönet var 1,65—3,15 m.
Betongbeklädnaden knäcktes men låg kvar. Vid nästa flöde var
dammhöjden 37 m och avbördningen endast 37 mB/s. Den tredje
översvämningen inträffade, då dammhöjden var 40 m och
75 m3/s avbördades på 18 m bredd. En del av
betongbeklädnaden spolades bort och en del av vattnet rann ned
genom fyllningen, som kvarlåg oskadad (Eng. News-Rec.
31 mars 1949). G Lbg
Dubbla sektorluckor har installerats i dammen vid
Rupperswil-Auenstein i Schweiz. Utskoven är 22 m breda
och ha 8 m vattendjup. Den undre luckan, som tar den
största lasten, har sin bärande konstruktion på
nedströmssidan. Den övre har vertikala avstyrningar på
uppströmssidan och saknar horisontal avstyvning i underkanten.
Belastningen överföres från den övre luckan av nio rullar,
vilka löper på den undre luckans cylindriska
uppströmssida. Den övre kanten avstyvas av det buktiga "skibordet",
som överför belastningen via plåten invid dammpelarna
till yttre ändorna av samma tappar, som betjänar den
undre luckan. Fjädrande plåtar ger tätning mot
dammpelarna. Den undre luckan kan lyftas separat (C F
Koll-brunner i Eng. News-Rec. 21 april 1949). G Lbg
Förstöring och skydd av dammar. Det har gjorts
modellförsök för att utröna erforderliga dimensioner på
dammar av jord mot bombangrepp. Man kom till att
krönbredden bör vara 30 m, släntlutning mot vattnet 1 : 4. Den
ryska dammen i Volga vid Rybinsk har vid
dämnings-höjden en bredd av 147 in, men så är vattenmagasinet
också 25 X 10" m3 (O KtrscHMER i Schw. Bauztg 21 maj
1949). G Lbg
Världens utbyggda vattenkraft. Enligt en amerikansk
undersökning utgjorde den totala utbyggda vattenkraften
65 milj. kW vid årsskiftet 1947—48. USA låg främst med
18 milj. kW, varefter följde Kanada med 7,8, Japan med
6,4, Italien med 4,7, Frankrike med 4,6, Sverige, Schweiz
och Norge med 2,8, Tyskland med 1,9, Österrike och
Spanien med 1,5, Ryssland med 1,4, Korea med 1,3 samt
Brasilien med 1,1. Totalsiffronia för Nordamerika och Europa
var ungefär lika stora, ca 26 milj. kW (Elektrotekn. T.
5 maj 1949). Je
Gruvor som oljebehållare. Enligt amerikanska uppgifter
har Vattenfallsstyrelsen ombyggt två fältspatgruvor i
närheten av Stockholm till underjordiska oljebehållare med
en total kapacitet av 160 000 m3, motsvarande 14
tank-fartygslaster. Oljan, som pumpas direkt från fartygen in
i gruvan, vilar på ett tunt lager saltvatten, från vilket det
kan skummas av på någon centimeter när. Med hjälp av
pumpar hålles vattennivån strax under grundvattennivån,
varigenom utläckning av olja förhindras. För att hålla
oljan vid lämplig viskositet har en 450 m lång
värmeslinga installerats i de tidigare gruvgångarna.
Anläggningskostnaderna har varit ca 3 Mkr. (Chem. Engng
maj 1949). sah
Lättinställt instrumentstativ. Vid KTH lär ha
konstruerats ett stativ för avvägningsinstrument, där
inställningsskruvarna sammanfaller med stativbenens
längdaxel. Då instrumentet med hjälp av vattenpass har
inställts i horisontalplanet uppnår man genom den nya
konstruktionen, att instrumentet roterar kring centrum i en
triangel som bestämmes av stativbenen, så att endast
mycket små ändringar erfordras för att korrigera restfel
i centreringen. I en serie av tio uppställningar har sålunda
inställningstiden i medeltal varit endast 45 s (Engng &
Mining Journal apr. 1949; Engng News Rec. 4 aug. 1949).
sah
Ovala hjul. I USA har försök gjorts med ett fordon med
ovala hjul, fig. 1; dessa hopkopplas två och två så att det
ena hjulet alltid står på långaxeln medan det andra står
på kortaxeln. De två hjulen uppbäres i var sin ända av en
i vertikalplanet svängande stång, vars centrum håller sig
stillastående under hjulens rörelser, så att själva fordonet
icke röner någon inverkan av hjulens individuella rörelse.
Anordningen avses få användning för fordon, som
speciellt är avsedda att röra sig i lös mark, lera eller snö.
Medan det ena hjulet på sin flata del bär upp fordonets
vikt, gräver det andra ner sig i marken med sin spetsiga
del och drar det framåt. Där runda hjul skulle slira
uppges de ovala hjulen ge omkring dubbla effektiva
dragkraften i jämförelse med dessa (Time 9 maj 1949). sah
Fig. 1. Provfur Jon med ovala hjul.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
