- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
671

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 1 oktober 1949 - Nutida synpunkter på kolvmotorbränslen, av F L Garton

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 oktober 1949

671

Fig. 4.
"Gränslinjeknacknings-kurvor" för
provbränsle och
referensbränsle.

belastningar. Ett exempel härpå visas i fig. 3,
som ger en jämförelse med ett diagram över den
förtändning, vilken normalt lämnas av
ström-fördelaren. Knackning uppstår inom det
streckade området. Genom bestämning av
knackningskurvorna för vilket önskat bränsle som helst
samt även för en serie av referensbränslen med
känt oktantal, erhålles diagram av en typ, som
visas i fig. 4. Genom interpolering mellan
refe-rensbränslekurvorna kan ett provbränsles
"väg-knackningsvärden" lätt bestämmas vid vilka
hastigheter som helst på provbilen, fig. 5.
Likaledes kan man genom överföring av diagrammet
över förtändningen på fig. 4 avläsa bilens
oktanbehov vid olika hastigheter, fig. 6. På detta sätt
kan en tämligen fullständig bild erhållas av de
verkliga "vägknacknings"-förhållandena för
vilken kombination av bil och bränsle som helst. 1
praktiken är en så fullständig uppgift icke alltid
nödvändig, och vid jämförelse av olika bilar
noteras oftast endast det erforderliga maximala
oktanvärdet.

Nämnas bör, att avsevärda differenser i
oktanbehovet föreligger vid olika bilar på grund av
olikheter i konstruktion, variationer i
produktionstoleranser, feljustering av
strömfördelarna, avsättningar i förbränningsrum och
vattenmantlar etc. Fig. 7 visar erforderliga värden

hos moderna bilar. Det är tydligt, att det skulle
vara nödvändigt att tillhandahålla bensin med
oekonomiskt högt oktantal, för att knackning
under inga omständigheter skall uppstå. I
praktiken är därför en kompromiss nödvändig.

Det verkliga knackningsvärdet för vilken
bensin som helst, beror i praktiken på
driftsförhållandena i motorn. I CFR-motorn är
naturligtvis dessa förhållanden standardiserade för varje
provningsmetod. Den grad, i vilken
knacknings-värdet för ett bränsle ökas under "mildare"
förhållanden står i förhållande till bränslets
kemiska sammansättning. Som en grov måttstock
på bränslets "sensitivity" användes skillnaden
mellan oktanantalen enligt Research- och
Motormetoderna. För Research-metoden användes även
en CFR-motor, varvid blandningstemperaturen
samt varvtal är lägre än i Motormetoden. Vid
Motormetoden skall bränsle-luftblandningens
temperatur utgöra -{- 149° C under det att vid
Research-metoden ingen förvärmning användes.
"Vägoktantalet" för en viss bensin kommer
vanligen att ligga mellan Research- och
Motor-metod-värdena; det verkliga läget inom detta
område beror på bränslets "sensitivity" och
bilmotorns fordringar.

Knackningsteori

För många år sedan konstaterades det, att
knackning beror på att det bildas vissa aktiva
kemiska föreningar eller radikaler i
bränsle-luftblandningen i förbränningsrummet. Dessa
aktiva radikaler igångsätter en kedjereaktion,
som förorsakar antändning av det oförbrända
bränslet framför flamfronten i den sista delen
av den bränsle-luftblandning, som skall
förbrännas. Denna "slutgas" har redan upphettats till
en hög temperatur genom det tryck, som
erhållits genom förbränningen av den första delen av
bränsle-luftblandningen. Den plötsliga och
okontrollerade tryckstegring, som blir följden av
denna självantändning, orsakar de hörbara
vibrationer av godset i bl.a. cylinderlocket, som
givit upphov till uttrycket "knackning".

Undersökningar gjorda av Egerton och andra
visade, att peroxider var intimt förbundna med

Fig. 5. Hastighetens inverkan pä
"vägknackningsvärdet".

Fig. 6. Hastighetens verkan på
bilens oktanbehov.

Fig. 7. Procenttal bilar, som icke ger
någon knackning vid olika oktantal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0683.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free