Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 1 oktober 1949 - Bränslen för reaktionsmotorer i flygplan, av Per A Kylberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(690
TEKNISK TIDSKRIFT
Bränslen för reaktionsmotorer i flygplan
Civilingeniör Per A Kylberg, Stockholm
Jämför man kolvmotorer och reaktionsmotorer
med hänsyn till bränslena för dessa kan man
säga, att kolvmotorerna utvecklats i samma takt
som bränslet förbättrats för denna typ av
motorer. Man behöver härvid endast tänka på hur
mycket mindre våra kolvmotorer skulle ha
kunnat prestera i dag, om man icke hade upptäckt
blytetraetylens inverkan på bränslet för ökning
av dess knackningshållfasthet. Reaktionsmotorns
verkningssätt har ju relativt länge varit känt,
men konstruktionen har särskilt under andra
världskriget snabbt utvecklats. Bränslet har
hittills icke betraktats och har ej heller behövt
betraktas som någon "stötesten", som skulle
sätta viss gräns för utvecklingen. Den tidigare
ofta företrädda åsikten, att reaktionsmotorn med
fördel kan drivas med praktiskt taget vilket
flytande bränsle som helst är. föråldrad och
felaktig. Redan nu måste man ställa vissa
fordringar på ett fullgott reaktionsmotorbränsle.
Genom intimt samarbete mellan
motorkonstruktörerna och bränsleteknikerna har dock jämna
steg i utvecklingen kunnat hållas. Vid en
eventuell nykonstruktion av reaktionsmotorer är det
därför icke uteslutet, att vissa ändringar av
bränslets egenskaper måste företas, emedan
effektiviteten hos en reaktionsmotor är direkt
beroende på hur bränslet avpassats för den. Man
får naturligtvis icke heller bortse ifrån
möjligheterna av att svårigheter kunna uppstå att
framställa lämpligt bränsle för framtidens
reaktionsmotorer. I kolvmotorernas barndom hade
man antagligen få eller inga bekymmer för
bränslet. Bekymren uppkommo först sedan mera
avancerade motorer började tillverkas.
Reaktionsmotorn i dess nuvarande utförande
består av tre huvuddelar: luftkompressor av
axiell eller radiell typ, en eller flera
brännkamrar samt en turbin, som driver kompressorn.
Bränslet insprutas genom en särskild spridare i
varje brännkammare. Enbart denna detalj har
varit föremål för mycken uppmärksamhet,
emedan spridarens konstruktion är av stor betydelse.
Den måste vara så konstruerad att luften
omedelbart blandar sig med bränslet så att
fullständig förbränning snabbt äger rum inuti själva
brännkammaren. I annat fall kan dels turbinen
bli överhettad och dels oförbränt bränsle gå
förlorat. Även lufthålen i brännkammarens väg-
621.45 : 662.753
gar måste placeras och utformas med största
omsorg för att fullständig förbränning snabbast
skall äga rum. För att erhålla maximal
förbränningseffekt måste förbränningstemperaturen
vara så hög som möjligt. Förbränningen måste
bli fullständig och för att uppnå detta måste
erforderliga kvantiteter luft passera
brännkamrarna. Tillåtes allt för mycket luft passera
minskas emellertid flammornas temperatur
genom avkylning.
Olika slag av reaktionsmotorbränslen
Vid val av reaktionsmotorbränsle är man
närmast hänvisad till de petroleumprodukter, varav
större kvantiteter finnas att tillgå över hela
världen. Reaktionsmotorn är ju en
bränsleslu-kare av stora mått. Ett av de viktigaste
problemen är sålunda att kunna finna ett
reaktionsmotorbränsle, som ej endast är lämpligt för
reaktionsdrift utan även kan framställas i
erforderliga kvantiteter. De större grupperna av
petroleumprodukter, soin kunna tänkas lämpa
sig för ifrågavarande ändamål, äro bensin,
fotogen, motorbrännolja och möjligen även lättare
eldningsolja.
Såväl amerikanarna som engelsmännen ha
gjort omfattande provkörningar med bensin som
reaktionsmotorbränsle. Det ligger ju i sakens
natur att det speciellt i krigstid vore lämpligt
att åtminstone kunna köra reaktionsflygplan på
samma bränsle som flygplan med kolvmotorer.
Bensin har visat sig väl användbart som
reaktionsmotorbränsle, ehuru det har påtagliga
nackdelar, kanske främst dess låga värmevärde per
liter bränsle. Om blytetraetylens i flygbensin
inverkan på reaktionsmotorn föreligger inga säkra
uppgifter. Då reaktionsmotorn ej ställer några
fordringar på bränslets oktantal användes
företrädesvis bensin av i detta avseende lägre
kvalitet, då detta slag av bränsle användes för
reaktionsdrift. Som reguljärt
reaktionsmotorbränsle har bensin numera så gott som
fullständigt utslagits av fotogen med speciella
egenskaper, flygfotogen. Icke desto mindre har det visat
sig, att vid användande av bensin som
reaktionsmotorbränsle lågan har mindre tendens att blåsa
ut (slockna) vid vissa kritiska drifttillfällen, och
när utblåsning verkligen inträffar är det lättare
att åter tända lågan under körning. Även motor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
