Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 15 oktober 1949 - Tidsstudier kontra syntetisk ackordsberäkning, av Ralph M Barnes, referat av YSn - Erfarenheter av »Methods-Time Measurement», av Ricarhd Muther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
736
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 1. Sammanställning av arbetstider på 4 givna
arbetsoperationer, beräknade syntetiskt vid 6 olika företag
(stycktider i min, avvikelse i procent från medelvärdet)
Operation
Företag nr
3 4
[-Medel-6-]
{+Medel-
6+} värde
1. Montera
smält-
säkring 0,194 0,201 0,209 0,257 0,201 0,193 0,209
— 7 «/o — 4 »/» ±0+23 °/« — 4 «/o — 8 "/o
2. Montera fot
och
omkopplare
till
tonselektor 0,127 0,152 0,133 0,125 0,171 0,145 0,142
— 11 »/o +7 »/• — 6 °/o — 12 «/» + 20 »/o + 2 «/o
3. Montera
[-tonselek-torkåpa-]
{+tonselek-
torkåpa+}
och
klangfärgsrelä 0,197 0,175 0,192 0,172 0,209 0,182 0,188
+ 5 »/« — 7 »/o +2 •/. - 8 «/o + 11 •/« — 3 »/o
1. Montera
och löda
3
anslutningar till [-oscillatorspole-]
{+oscillator-
spole+} 0,305 0,292 0,270 0,287 0,321 0,281 0,293
+ 4 °/« ±0 — 8 °/o — 2 «/» + 10 °/o — 4 «/o
Erfarenheter från system med elementtider
I en radiofabrik gjordes en del filmupptagningar av vissa
arbetsoperationer. Dessa filmer tillsammans med
arbetsprover, skisser över arbetsplatserna, detaljritningar samt
detaljerade beskrivningar över varje tempo sändes för
analys till sex olika företag, vilka var kända för att
använda tillfredsställande system med elementtider. Vid
varje företag fick man sedan beräkna stycktiden för de
olika operationerna med ledning av resp. företags egna
tidsunderlag.
I tabell 1 har sammanställts de sex olika företagens
uppnådda stycktider för fyra operationer. Medelvärdet av
tiderna för varje operation har införts, liksom även huru
många procent resp. företags tidsvärde avviker från
genomsnittet. Exempelvis kan man se att företag nr 6 har
hållit sig inom ramen + 2 och — 8 % för de fyra
operationerna, och att företag nr 3 har samma
variationsområde. Sämst var nr 4, där variationen var + 23 och
— 12 %. Resultaten av de sex företagens beräkningar låg
inom betydligt snävare gränser än vad som förutsetts.
Troligen hade ännu bättre resultat uppnåtts, om de olika
analytikerna hade kunnat få studera den exakta
arbetsmetoden på arbetsplatsen. Vid bedömandet av ovan relaterade
resultat bör man också tänka på att vart och ett av
företagen använde sitt eget system av elementtider, var och
en hade sin egen form för arbetstakten, och var och en
fick för sig själv sluta sig till det exakta förfaringssättet.
Förutom att stycktiderna för de fyra olika
arbetsopera-tionerna utarbetades syntetiskt gjordes vid företag nr 3
regelrätta tidsstudier på filmerna. Fjorton arbetsstudiemän
utförde var och en sina studier och räknade ut dem på
sedvanligt sätt. Medelvärdet av de olika tidsstudiemännens
resultat skilde sig från de syntetiskt beräknade tiderna
enligt följande:
Operation Stycktid (min) Avvikelse
nr syntetiskt enligt °/o
beräknad tidsstudie
1 ............. 0,225 + 8
2 ............. 0,145 + 9
3 ............. 0,172 — 10
4 ............. 0,279 + 3
Fig. 1.
Avvikelse frän
medelvärdet
hos
styck-tiderna från
fem olika
analytiker.
En uppfattning om grundligheten av analyserna fick man
vid ett närmare studium av protokollen från de sex före-
tagen. Det befanns, att de fyra arbetsoperationerna i
genomsnitt uppdelats i 175 olika rörelseelement per minut.
För de olika arbetena var det genomsnittliga antalet
analyserade element: för operation 1: 35 st., för operation 2:
23 st., för operation 3: 33 st. samt för operation 4: 72 st.
element.
Olika personers behandling av elementtider
Vid en stor radiofabrik, där standardtider användes,
sattes fem av företagets analytiker att oberoende av
varandra beräkna stycktiden för sju olika arbetsoperationer.
Dessa var för tillfället i arbete, och varje man kunde
sålunda noggrant följa hur arbetet utfördes. Tiderna
beräknades samtidigt och med ledning av företagets system av
elementtider, vilka vederbörande analytiker var väl
förfarna i att använda. Resultatet framgår av fig. 1. För
operation 1 synes exempelvis, alt den maximala variationen
var + 2 % och — 3 % från gruppens medelvärde eller
totalt 5 %. Den störsla variationen noterades i operation 4,
där avvikelserna var •+ 6 till —4 % eller totalt 10 %.
Ehuru man inte bör dra några generella slutsatser av detta
enstaka fall, är dock dessa resultat otvivelaktigt lika
noggranna om inte noggrannare än vad man kunde väntas
uppnå vid fullgoda tidsstudier under liknande
förhållanden. YSn
Erfarenheter av "Methods-Tinie Measurement"
Ingenjör Richard Muther, Pittsburgh
Methods-Time Measurement (MTM) är en ny metodik,
utvecklad av den konsulterande firman Methods
Engineer-ing Council i Pittsburgh, som industrin i Amerika har
kunnat använda sedan ungefär ett år tillbaka. Det var
nämligen på våren 1948 som boken "Methods-Time
Measurement" av Maynard, Stegemerten och Schwab
utkom. Trots den relativt korta tiden har mer än 35
företag föredragit att använda systemet framför sina tidigare
metoder eller för att komplettera dessa metoder.
Den grundläggande tanken bakom MTM är, såsom
namnet anger, att koppla ihop metod med tid. Systemet an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
