Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 29 oktober 1949 - Temperaturkärnor och sprängämnesinitiering, av F P Bowden och A Yoffe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 oktober. 1949
793
turen mätas med den ovan omnämnda
termoelektriska metoden. Om ett tunt
nitroglycerin-skikt placeras på stålskivan, inträffar
explosionen vid en viss belastning och hastighet, och
explosionsblixten kan registreras med en
fotocell. Explosionen kan registreras på samma
diagram som topptemperaturen. Fig. 5 visar ett
sådant diagram, där explosioner inträffat vid A.
Den för explosion erforderliga temperaturen hos
värmekärnorna är även nu ca 500°.
Initiering av fasta sprängämnen
genom temperaturkärnor
I en undersökning av Bowden och Gorton2
beskrives en serie experiment rörande
stötkänslig-heten hos fasta sprängämnen, som blandats med
fyllnadsämnen av olika smältpunkt. Som
sprängämnen användes P.E.T.N. kvicksilverfulminat,
blystyfnat och blyazid. Ungefär 25 g sprängämne
blandades med 2 g av fyllnadsämnet och
placerades mellan två plana ytor, där det utsättes för
stöten från en fallande vikt. Det befanns, att vid
P.E.T.N. alla ämnen med lägre smältpunkt än
400° var verkningslösa, under det att ämnen med
högre smältpunkt hade en utpräglad effekt.
Fyll-nadens sensibiliserande effekt beror på
uppkomsten av kärnor med temperaturer över 430°
på fyllnadspartiklarnas ytor.
Liknande resultat erhölls med
initieringsspräng-ämnena kvicksilverfulminat, blystyfnat och
blyazid. Fyllnadsmaterialets kritiska smältpunkt var
här en smula högre. Ämnen med högre
smältpunkt än 500° medförde en utpräglad höjning av
stötkänsligheten. Blyazid visar något avvikande
Värmeledningsförmåga
Fig. i. Erforderlig friktionskraft för explosion i
nitroglyce-rinskikt mellan metall och glas som funktion av metallens
värmeledningsförmåga med hastigheten som parameter.
r
Fig. 5. Oscillogram av termokraftspänningen mellan ett
konstantanstift och en nitroglycerintäckt stdlyta
(temperaturen okorrigerad). Explosioner har inträffat vid A.
egenskaper i det att för fyllnadsmaterial med
högre smältpunkt än 500°C medförde de
hårdare materialen en mera utpräglad
känslighetsökning än övriga.
Initiering av vätskeformiga sprängämnen genom stöt
Om man anbringar ett tunt skikt av det
flytande sprängämnet på ett plant städ och slår
med en plan hammare, kan en explosion
inträffa om stötenergin är tillräcklig. Sprängämnets
känslighet har tidigare alltid uttryckts som den
potentiella energi, som hammaren måste ha för
att framkalla explosion (dvs. produkten av dess
tyngd och fallhöjden). Emellertid brukar den
sålunda bestämda stötkänsligheten variera
åtskilligt för t.ex. nitroglycerin. Försök med en
jämntjock hinna av nitroglycerin mellan städet
och en pålagd plan slagkropp gav inte heller
reproducerbara resultat, varför man började
studera betydelsen av hammarformen och
sprängämnets fördelning över ytan utan att få någon
rätsida på defintionerna.
En iakttagelse av stort intresse är emellertid
den avgörande inverkan, som små inneslutna
gasblåsor har på stötkänsligheten3. Det har
påvisats, att små gasblåsor ofta finnes i
sprängämnet eller blir inneslutna vid stötförsök. Om en
av ytorna har någon liten hålighet (som kan
vara mindre än 1 mm i diameter) blir luft
nästan alltid innesluten där vid stötförsök (se
fig. 6). Även om jämna planytor användes,
kommer luft att inneslutas om sprängämnet inte är
likformigt utbrett utan ligger i en ring, som
parallella strängar eller som ett antal droppar.
I dessa fall kan explosionen utlösas av mycket
lätta slag. Om exempelvis en så liten gasblåsa
som med radien 5 • 10"3 cm finns i nitroglycerin,
kan man med 100 % effektivitet utlösa en
explosion med 40 g hammare och 0,5 cm fallhöjd,
dvs. med en energi av blott 20 cmp. Om däremot
inga blåsor finnes, behövs energimängder av
storleksordningar 105—106 cmp och dessutom hög
hastighet.
De små gasblåsornas inverkan på
stötkänsligheten är helt allmän och har iakttagits vid
godtyckliga sprängämnen, förutsatt att de är i fly-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
