Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 5 november 1949 - Det finska krigsskadeståndet och dess industriella konsekvenser, av Runar Hernberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
804
TEKNISK TIDSKRIFT
kompositfartyg av olika slag. Det skulle givetvis
ha sitt intresse att få ett begrepp om vidden av
denna expansion. Det har även utförts ett flertal
approximativa beräkningar av de investeringar
som gjorts i detta sammanhang. Med all
reservation för exaktheten torde följande siffror kunna
anges med anspråk på sannolikhet:
milj.
fmk
Träfartygsindustrin .............................. 2 500
Metallindustrin (närmast verkstadsindustrin) ...... 4 000
övrig industri, främst småindustrin ............... 1 500
Summa 8 000
Det förtjänar i detta sammanhang påpekas, att
för sådan av krigsskadeståndet stimulerad
nybyggnadsinvestering, som saknade funktion efter
1952 och sålunda ej sedermera kunde amorteras,
extra avskrivningsrätt av statsmakten på därom
gjord anhållan beviljades.
Investeringen i nya verktygsmaskiner samt
verktyg av olika slag för verkstadsindustrin
uppskattas till ca 2 000 milj. mark. Dessa ha
levererats av 10 olika länder i varierande
utsträckning. Sveriges andel i leveranserna är självfallet
förhållandevis stor, ca 23 %. En närmare
undersökning av verktygsmaskinbeståndet före kriget
och nu gav följande intressanta data:
I genomsnitt liar maskinbeståndet i
maskinenheter räknat ökat med.................. ca 31 %
Därav har
Svarvbeståndet ökat med .................. ca 47 %
Bland dessa främst automatsvarvarna med
ca 110 %
Fräsmaskinbeståndet med ..........’........ ca 50 %
Bland dessa:
universalfräsarna ................ ca 60 %
vertikalfräsarna ................. ca 88 %
kugghjulsfräsarna ............... ca 96 %
kopiefräsarna ................... ca 114 %
Slipmaskinbestdndet med ................... ca 13,5 %
Hgvelmaskinbeståndet med ................ ca 24 %
Bland dessa främst
kugghjulshyvlarna hela ............. 265 %
Borrmaskinerna med ...................... ca 28 %
Bland dessa främst
arborrverken med ................ ca 75 %
Svetsmaskinbestdndet med ................. ca 250 %
Värmebehandlingsugnarna med ............. ca 55 %
Mindre betydande ökningar inom andra
maskingrupper kunna förbigås.
Den erfarne verkstadsmannen utläser ur dessa
anförda siffror en tydlig tendens till förmån för
användande av rationellare
tillverkningsmetoder. Härpå pekar den stora ökningen i
automatsvarvar, fräsmaskiner, svetsaggregat,
kugghjuls-hyvlar, arborrverk och värmebehandlingsugnar
— för att blott nämna några exempel.
Förutom den rena verkstadsindustrin har
speciellt varvsindustrins kapacitet avsevärt ökats
efter vapenstilleståndet. De statliga varven i
Helsingfors och Åbo, som tidigare lytt under
krigsmarinen, sortera numera under Statens
Metallfabriker och ägna sig åt rent civila uppgifter och
ha samtidigt både förstorats och moderniserats.
Wärtsilä-koncernens varv i Åbo, Helsingfors och
Vasa ha ansenligt utbyggts, likaså Ruona OY:s
varv i Brahestad. Ett avsevärt tillskott i
varvskapaciteten tillförde Rauma-Raahes stora helt
nybyggda varv jämte torrdocka i Raumo. Ett
flertal mindre varv, de främsta i Lovisa, Raumo,
Räfsö samt i Björneborg, ha tillkommit främst
för tillverkning av trä- resp. kompositfartyg.
Tillverkningen av monteringsfärdiga trähus
växte sig redan under kriget stor och har i
krigsskadeståndet funnit en icke ringa
efterkrigs-avsättning för sina produkter, varförutom
snabbkolonisationen i rätt stor utsträckning har
tillfört den order.
Även om man ej kan säga, att
krigsskadeståndet direkt har nödvändiggjort utbyggandet av
landets vattenkraft, kan man dock våga
påståendet att det verksamt bidragit till att
påskynda förverkligandet av detta
utbyggnadsprogram. De senaste årens vattenbrist tvingade
nämligen till en så pass rigorös
kraftreglemen-tering att krigsskadeståndsindustrin i icke ringa
grad fick lida därav. För närvarande kräva de
under byggnad varande kraftverken ett
kapitalbehov av ca 23 000 milj. fmk. Härtill kommer
planerade men ej ännu påbörjade kraftverk med
ett kapitalbehov om ca 10 000 milj. fmk,
ävensom för planerade nya ångkraftverk ca 2 000
milj. fmk. Det kan tilläggas, att före
nybyggnaderna blott 25 % av landets
vattenkraftresurser hade utbyggts, medan sedan
utbyggnadsprogrammet förverkligats — vilket
beräknas ske ungefär inom utgången av år 1952 —
hela 54 % utnyttjas för alstring av elenergi.
Metallindustrins expansion är dock utom all
fråga den märkligaste industriella konsekvensen
av krigsskadeståndet. Några siffror må belysa
sakläget. Dess andel i hela industrins
produktionsvärde har fördubblats i förhållande till
värdet år 1935, och betecknar man index för hela
metallindustrins produktionsvolym år 1938 med
100, så är motsvarande siffra för de två första
kvartalen 1948 uppe i 220. Metallindustrins
arbetarantal var 1938 44 835 och 1947 79 637 och
uppskattas för år 1948 till 83 000.
Metallindustrin har i fråga om antalet anställda
industriarbetare sålunda raskt marscherat framåt, ja
t.o.m. förbi landets storindustri,
träförädlingsindustrin. Medan metallindustrins totala
arbetarantal för år 1948 uppskattades till ca
83 000 arbetare, kunde hela skogsindustrin
samma år bereda sysselsättning för blott ca
72 000 industriarbetare. I och med detta har
metallindustrin som grupp betraktad blivit den
största arbetsgivaren för industriarbetare.
Metallindustrins bruttoproduktionsvärde år 1939 var 3 826
milj. fmk och uppskattades för år 1948 till
63 500 milj. fmk. En indexreduktion ger det
kom-parabla resultatet 8 200 milj. fmk, eller en dryg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
