Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- H. 40. 5 november 1949
- Böcker
- Anmälan: Cybernetics, av Karl-Olof Faxén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Böcker
Cybernetics, av Norbert Wiener. Jolin Wiley, New
York — Hermann, Paris 1948. 194 s., 8 fig. 3 $.
Förmodligen skulle de flesta vilja klassificera denna bok
under rubriken "konstiga böcker". Den går inte att föra
in under något av de vanliga facken teknik, medicin,
matematik, samhällsvetenskap osv., och dess syfte är inte,
som de flesta fackböckers, att meddela forskningsresultat
eller framlägga genomarbetade teorier. I "Cybernetics" har
förf. tyglat sin kyliga vetenskapliga skepticism och i stället
släppt fram fantasin. Resultatet är en bok, som lika
obesvärat rör sig på matematikens, naturvetenskapernas och
medicinens olika områden, och som endast hålls samman
av en strävan att demonstrera, hur vissa grundläggande
principer kan användas för att analysera problem på dessa
skilda områden.
Kybernetiken (Tekn. T. 1949 s. 167) sysslar med de
allmänna principerna för hur man bäst skall sända och
bevara information och för hur denna skall användas för
att kontrollera och styra ett skeende. Information kan
sändas på många olika sätt, t.ex. i form av
styrningssignaler i servomekanismer, åsikter över rundradio och
tidningar, nervimpulser i ett nervsystem. Förståelse för
hur en servomekanism, eller ett samhälle, eller ett djur
fungerar förutsätter kunskap om de sätt, på vilka
information kan spridas inom systemet, och den
verksamhet, som upplagrad och mottagen information kan
utlösa hos dess olika delar.
Först, vad skall man mena med information? Denna
fråga har behandlats mest ingående inom teorin för
matematikmaskiner och inom statistiken. Sedd ur matematisk
synpunkt kan "information" bäst beskrivas som en följd
av val mellan alternativ. T.ex. består ett meddelande (ett
"ord") i en matematikmaskin, ett tal eller en logisk
instruktion, just av en följd av val mellan alternativ. Man
har vidare funnit lämpligt att som enhet för information
välja ett val mellan två lika sannolika alternativ. Måttet för
mängden information i ett meddelande anges som
2-logaritmen för det antal lika sannolika alternativ, varav det
aktuella meddelandet är ett. Mängden information i ett
meddelande, som består av flera delar, blir på detta sätt lika
med summan av mängden information i delarna. Detta
mått på information har för övrigt en viss formell analogi
med måttet på entropi — entropi är formellt negativ
information.
I verkligheten kan vi aldrig konstruera medel att sända,
mottaga och bevara information fullt exakt, utan
störningar. Vid ett telefonsamtal t.ex. överförs inte
ljudvågorna i oskadat skick från avsändaren till mottagaren. Vissa
delar av frekvensbandet faller helt bort, en konstant
bärvåg läggs till osv. Mottagaren, i detta fall det mänskliga
örat, kan ändå uppfatta meddelandet och tillgodogöra sig
dess information, därför att det är så konstruerat, att det
reagerar likartat för alla slags impulser av en viss typ,
men olika för impulser av olika typer. Ljudvågor av a-typ
kan variera betydligt i frekvens och amplitud, och
likaledes vågor av e- eller i-typ; örat uppfattar dem ändå
som a resp. e eller i. Varje mottagare av meddelanden
måste vara konstruerad enligt analog princip. En
mottagare, som reagerade endast för ett enda slags
meddelande, skulle vara praktiskt oanvändbar. Om sändaren
sände just detta meddelande, skulle det praktiskt taget
alltid deformeras av oundvikliga störningar, mottagaren
motta något annat och reaktionen utebli.
Rent allmänt sett måste mottagarens sätt att reagera bero
på de statistiska egenskaperna hos den tidsserie, som det
mottagna meddelandet utgör. Denna utgör summan av det
avsända meddelandet och störningarna. Mottagaren bör ur
denna summa kunna ta fram den följd av val mellan
alternativ, som var det avsända meddelandets
information. På grund av störningarna kan man inte med full
säkerhet veta, att den mottagna följden av val
överensstämmer med den avsända. En viss del av den
ursprungliga informationen har gått förlorad genom överföringen.
Med kännedom om de statistiska egenskaperna hos det
avsända meddelandet och störningarna kan man minimera
förlusten i information under givna tekniska
förutsättningar. Därmed är man inne på matematisk analys av
statistiska tidsserier, och en stor del av "Cybernetics"
upptas av sådana frågor. Detta avsnitt är svårläst, för
att inte säga obegripligt, bl. a. beroende på alla de
feltryck och smärre inadvertenser, varav bokens samtliga
matematiska partier överflödar.
Den andra huvudtypen av kybernetiska problem uppstår,
när mottagaren tänkes styra ett skeende, vars förlopp den
genom en återkopplingsmekanism hålles informerad om.
Antag t.ex., att man önskar stabilisera temperaturen i ett
vattenbad. Mottagaren är här en regulator för
värmetillförseln, som t.ex. på elektrisk väg mottar information
om den aktuella temperaturen i en termometer i
vattenbadet. Det är främst tre förhållanden, som vållar
svårigheter vid sådana styrningsproblem: om mottagarens
styrmekanism inte påverkar skeendet direkt, utan endast dess
tidsderivator (t.ex. inte temperaturen, utan
temperaturstegringen); tidseftersläpning mellan skeendet och
mottagaren och mellan mottagarens beslut att påverka
skeendet och beslutets verkan; slumpmässiga störningar av
skeendet självt och regulatormekanismens funktion. Man
vill konstruera mekanismer med vissa optimala egenskaper,
t.ex. så att variationerna i vattenbadets temperatur blir de
minsta möjliga. Vidare gäller det att undvika sådana
konstruktioner, att systemet under någon av de
förutsättningar, under vilket det skall kunna arbeta, råkar i
svängningar med konstant eller växande amplitud. Förf.
skisserar de matematiska förutsättningarna för lösbarheten
av dylika problem, främst med hänsyn till det fall, då
inte skeendet självt utan endast någon av dess derivator
kan påverkas av regleringsmekanismen. (Här kan
anmärkas att liknande problem studeras i nationalekonomin
för det fall, att det är en tidseftersläpning, som vållar den
väsentliga svårigheten. I själva verket ligger en av de
teoretiska svårigheterna att uppnå och bibehålla full
sysselsättning på detta plan.)
De mest fascinerande och lättast tillgängliga delarna av
boken är de, som handlar om matematikmaskiner och
andra apparater, som kan utföra funktioner, som tidigare
ansetts specifikt mänskliga. Det visade sig, att man vid
konstruktionen av dessa maskiner kom att tillämpa
principer, som mycket väl kan tänkas överensstämma med
principerna för det fysiologiska förloppet vid mänskligt
tänkande. Elementen i nervsystemet består av neuroner,
förbundna med synapser, och vilkas funktion synes bestå
antingen i aktivitet eller vila. Elementen i en
matematikmaskin kan bestå av reläer, vilkas funktion är att vara
till- eller frånslagna, och som är förbundna med
elektriska ledningar. Retbarheten hos en viss neuron betingas
av aktivitetstillståndet hos de neuroner, varmed den är
direkt förbunden. Funktionen för ett visst relä i en viss
situation betingas på samma sätt av, om den eller de
strömkretsar, i vilka reläet är inkopplat, är öppna eller
slutna osv.
Det är dock inte bara elementens funktion, utan även det
logiska schemat för det fysikaliska förloppet i t.ex. en
matematikmaskin eller i en apparat för att översätta en
tryckt text till ljudimpulser, som påminner om vissa
teorier för det fysikaliska förloppet vid mänskligt tänkande.
Denna märkliga parallellitet kan även ses ur filosofisk
synpunkt. Vissa typer av modern logik har som
grundläggande operation just val mellan två alternativ: antingen
tillhör ett visst tankeobjekt en viss klass, eller också inte.
En slutledning blir en mängdteoretisk operation. Denna
typ av logik har använts vid matematikmaskinernas
konstruktion och den torde faktiskt ligga så pass djupt
förankrad i moderna människors sätt att tänka även i övrigt,
att det är svårt att frigöra sig från den vid ett försök att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:47:58 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0838.html
